Gott nytt år!

Det här blir sista inlägget för i år, i morgon är det nämligen 2007. Min nyårsafton kommer att spenderas hemma hos RajRaj och RajRajAnna, hela gänget ska dit så det kommer säkert att bli väldigt roligt. Alla som ska dit ska ta med med sig en varsin sak att ställa på bordet, på så sätt slipper värdarna laga mat åt 20 personer själv. Jag ska laga till en saftig lammstek i eftermiddag, jag har inte varit så aktiv med matlagningen den senaste tiden, så det är på tiden att jag gör något som inte blir klart på fem minuter.
2006 har varit ett bra år och det kunde inte avslutats på ett bättre sätt än med de tre poäng som Liverpool tog mot Tottenham igår. Matchen i sig var ingen höjdare, men bortavinster är inget man blivit bortskämd med den här säsongen, så jag är nöjd med vinsten.
Nu ska jag börja förbereda maten.
Gott nytt år!

Dagens låt: Weeping Willows - Pretty little babies

Eragon

De senaste åren har jag alltid varit på mellandagsbio med syrran, det här året var inget undantag. Tidigare har vi sett Sagan om ringen-filmerna och Narnia, därför föll det sig naturligt att vi valde en fantasyfilm även detta år, nämligen Eragon. Eragon var en helt okej matinéfilm, även om det ibland gick lite snabbt fram i handlingen. Jag hörde att han som skrivit historien om Eragon var väldigt ung, det är ingen vågad gissning att han såg mycket på StarWars i sin ungdom, jag tyckte mig nämligen se många likheter mellan Eragon och StarWars. Grunden är i sig ganska lika, en ung, familjelös pojke(Eragon och Luke Skywalker) som jobbar med jordbruk hos en släkting(Uncle Garrow och Uncle Owen) när han dras med i handlingen. Till sin hjälp har han en gammal f.d krigare(Obi-Wan Kenobi och Brom), som har ett undangömt svärd som pojken får ta. Pojken måste lära sig att behärska en styrka(magi och kraften) innan han kan mäta sig filmens stora skurk(Darth Vader och Galbatorix), som givetvis är en gammal hjälte som svek de egna för att själv få styra. Tidigare fanns det en stor grupp(Jedis och drakryttare) som kämpade för de goda, men de blev nedslagna av de onda. Nu sätter en hel grupp(Varden och rebellerna) sin tro till pojken. Pojkens första uppdrag blir att rädda en flicka(Leia och Arya) som blivit tillfångatagen. När Eragon, likt Luke i Jedins återkomst, vandrade in genom en port iklädd rock och huva blev det nästan övertydligt. Nu är det visserligen inget fel att gilla StarWars, men han kunde ha dolt det lite bättre. Tydligen ska Eragon också bli en trilogi, inte helt oväntat i dessa dagar, kanske får man reda på att Galbatorix är Eragons pappa i nästa film?

Dagens låt: Tom McRae - The boy with the bubblegun

Nyårskrönika del 2

Här kommer den berömda listan, som i år presenteras för femte året i rad, för att se tidigare års listor kan ni klicka in till december 2005 där de andra fyra finns med. De tio största händelserna för mig under 2006 var:

10. Peace & Love - Jag trodde inte att jag skulle komma iväg på någon festival i somras, inte när det inte blev något i Arvika, men jag fick fel. Det blev en festivaldag i Borlänge, där fick jag återse mina gamla hjältar i Dia Psalma och även se Cardigans för tredje gången. Speciellt Cardigans spelning är något jag verkligen minns, det var en riktigt bra konsert. Nationalteatern, Håkan Hellström, Lisa Miskovsky och Thåström var andra artister som jag såg under den här fullspäckade dagen.

9. RajRajs svensexa - En heldag där hela gänget var samlat för att dra med RajRaj på äventyr helgen innan hans vigsel. Vi inledde med att kidnappa honom i hemmet, körde ner honom till stan i kundvagn och lät honom utföra diverse uppdrag. Sedan begav vi oss till Boulognern där vi satt och umgicks i ett par timmar innan vi gick till Fjärran Höjder, där spenderade vi tre timmar i deras suveräna relaxavdelning med bastu, ångbastu, bubbelpool och andra trevligheter. Därefter följde middag och utgång, mycket skoj.

8. FA-cupvinsten - Vi gjorde en helt okej säsong i PL, även om jag givetvis hoppats på bättre. En insats som jag verkligen kommer att minnas från förra säsongen är vinsten i FA-cupen, som till stor del togs tack vare Gerrard. Såna här mål glömmer man inte i första taget och kan säga att jag skrek ungefär lika högt som kommentatorn i klippet när Gerrard satte bollen i mål. Vinsterna mot United och Chelski på vägen mot titeln gjorde vinsten än roligare.

7. Eric Clapton i Globen - Det var i somras som jag fick chansen att se denna legend live för första gången. Jag och morsan var ner på konserten och efter en dag på stan begav vi oss till Globen, där hade vi turen att få två av de bästa platserna i arenan och från de platserna fick vi se en kanonshow med många högkvalitativa gitarrsolon och en Clapton i bra form. Ett bevis på konsertens kvalitet kan du se här.

6. Moneybrother på Skottes - Luciadagen 2006 kommer jag minnas av fler anledningar än att det var första gången på länge som jag fick se ett riktigt luciatåg, det var också samma dag som jag och Gorbatjov bevittnade Moneybrothers underbara spelning på Skottes musikteater här i Gävle. Konserten var magisk, det var en mycket bra stämning i lokalen och Moneybrother var i högform. Framåt extranumret var alla på plats helt i extas över hur bra det var och avslutningen med "Bara ett fån gör så mot sig själv" gjorde en nästan paralyserad, suveränt.

5. Morrissey på Hovet - Min stora idol kom med en ny skiva det här året och lyckligtvis åkte han även på en turné, precis som senast blev Hovet i Stockholm ett av stoppen och precis som senast var jag på plats tillsammans med syrran. Innan konserten träffade jag YWNK och Sundance Kid från LFC-forumet på en pub nära Hovet och snackade lite, mycket trevligt. Moz spelning är svår att beskriva, det är en stor upplevelse för mig att se honom live och den här gången var inget undantag. Höjdare som "Life is a pigsty" och extranumret "Last night I dreamt that somebody loved me" går inte riktigt att beskriva för dem som inte var där och för er som var där behöver jag inte beskriva, ni vet hur jävla bra det var.

4. Morrissey i Karlstad - När jag sett Moz på Hovet trodde jag att jag skulle får vänta ett par år innan jag fick nästa chans att se honom, jag behövda bara vänta några månader. Att Moz valde att lägga två spelningar i Karlstad kom väldigt oväntat, men det var bara att tacka och ta emot. Jag och YWNK köpte tidigt biljetter till den första spelningen och det är verkligen inget jag ångrar. Dagen nere i Karlstad är en dag som jag aldrig kommer att glömma, många roliga händelser under kort tid. Allt från förfesten hos forumdaniel till snacket med Magnus Carlson efter konserten var skitkul, men den stora händelsen var givetvis Moz konsert. Lokalen var ganska liten och intim, precis en sådan lokal som man vill gå på konsert i. Det var trångt och svettigt, men det var också obeskrivligt bra. Så här jäkla bra var det.

3. Fotbolls-VM - Att det här kommer först på tredje plats på listan säger en del om vilket bra år jag haft, resan ner till VM är bland det häftigaste jag varit med om. Jag, Den Gamle Franken och Fugelsang hade den stora turen att få biljetter till Sverige-England och sedan var det bara att börja leta bostad. Vi hittade ett billigt hotell i en håla några mil utanför Köln och bara att resa till Uckerath, som hålan hette, var ett äventyr. När vi kom till flygplatsen i Köln hade vi ingen aning om hur vi skulle ta oss dit, det hade knappt tyskarna heller. Vi tog oss i alla fall dit och fick lära känna en ganska menlös, men mysig by. Den stora upplevelsen under vår tid i Tyskland var givetvis fotbollen. Paraden till arenan var mäktig att vara med om, nationalsångerna var enorma, speciellt den engelska, britterna kan verkligen sjunga, och fotbollen var mycket underhållande. När Sverige satte 2-2 i slutet höll hela vår sida av läktaren på att skrika halsen av sig, suveränt.

2. Liverpoolresan - Om VM-resan var bland det häftigaste jag varit med om så är nog resan till Liverpool det absolut häftigaste jag varit med om. Det var så många händelser under de här dagarna som jag kommer att minnas i hela mitt liv. Första dagens besök på Anfield, där jag fick se Champions League-bucklan och gå på en tur genom muséet i arenan var bara det värt alla de pengar jag betalade för resan. Matchdagen var en makalös dag. Uppladdningen på Albert var obeskrivligt häftig, ramsorna fansen sjöng i puben när värmde upp var mycket underhållande. De tog aldrig slut, nya ramsor kom hela tiden och för mig var det som att vara i himmelriket. Att stå där som en packad sill bland massvis med Liverpool-fans som sjöng och skrålade var en mäktig upplevelse. Att britter kan snjunga bevisades även när det var dags för spelarna att komma in på planen till matchen. För oss LFC-fans är You´ll never walk alone en helig låt och att få höra den sjungas på plats på det här sättet gav mig gåshud som satt i hur länge som helst. Att stå där på läktaren med halsduken mot skyn och höra fansen runt mig sjunga var helt enormt. Redan när matchen började var jag i extas, men även spelet var bra och precis som senast när jag var över blev det en 3-1-vinst för Liverpool. Målen var mycket stiliga, speciellt Gerrards sista mål. Liverpool-resan var otrolig.

1. Jobbet - Att jag kunnat genomföra många av de saker jag nämnt tidigare i listan beror på att jag har haft jobb hela året. Direkt när jag slutade på Högskolan hade jag turen att få jobb på en högstadieskola och där har jag blivit kvar. Nu har jag den stora turen att varje dag under veckorna få kliva upp och göra något som jag tycker är oerhört roligt, nämligen vara i skolan och undervisa elever. Min första termin på jobbet var ganska körig, jag hoppade in mitt i och fick i princip göra allt som de inte hunnit med innan jag kom. Den termin som nyss avslutades har lärt mig mig väldigt mycket och jag har för första gången haft klassföreståndarskap för en klass, riktigt kul. Det är givetvis en större upplevelse för mig att stå på Anfield och höra YNWA än att sitta i lärarrummet och rätta prov, men att varje dag under veckan få göra någor jag tycker om att göra, att varje dag träffa elever som jag uppskattar och att varje dag få jobba med det som jag längtat efter ända sedan jag började plugga ser jag som den viktigaste händelsen för mig i år.

Dagens låt: Morrissey - I have forgiven Jesus

Shopping

Som lärare är man ledig en i mellandagarna, det är inte helt fel. Idag passade jag på att dra ut till Valbo tillsammans med Gamle Franken, Pokervinstförstöraren och Pokervinstförstörarens kompis. Eftersom vi fruktade att det skulle vara en hel del folk ute vid köpcentret så såg vi till att komma iväg i gryningen, vilket betyder strax före klockan tio. När vi kom dit märkte vi till vår förtjusning att det var nästan tomt med folk, det var så lite folk att vi vågade oss igenom portarna till IKEA. Vanligtvis hatar jag att gå på IKEA, man får alltid trängas och knuffas med vilda människor på jakt efter en ny bokhylla. Mina besök brukar sluta med att jag plockat med mig ett gäng pennor och kanske kostat på mig att köpa en toalettborste, det är ungefär vad jag orkar sno åt mig på vägen mot utgången. Idag var det så lite folk att det öppnades som en ny värld för mig, man kunde ta sig tid att titta på saker utan att behöva använda armbågarna. Givetvis passade jag på att utöka mitt pennförråd, Blandskivselevens leverans kommer inte att räcka en hel termin så det var lika bra att ta några extra. Mitt mål med besöket var att hitta ett cd-ställ och det lyckades jag med, tyvärr tog det bara 190 skivor, så jag kommer att få kombinera det med mitt gamla. Det verkar inte vara inne att ha många skivor nuförtiden, det fanns inget större ställ än det jag hittade och det är lite illa. Om man, som jag, köpt cd-skivor sedan slutet av 80-talet har man hunnit skaffa sig en bra bit över 190 skivor.
När besöket på IKEA var över införskaffde jag mig två saker som jag verkligen behövde, nämligen propplösare och ett nytt tangentbord. Jag har haft stopp i mitt handfat i snart en månad, men eftersom jag är här så pass sällan har jag inte orkat ta tag i det, nu är jag tvungen. Nu har jag propplösare i lägenheten, återstår att se om jag får ordning på det hela också. Jag siktar på att ha gjort något åt det innan lovet är över. Mitt gamla tangentbord var, milt uttryckt, slitet. Jag skaffade det när jag flyttade hit till Gävle och har sedan dess spilt ett flertal frukostar över det, dessutom slet jsg ut några av tangenterna när jag spelade NHL2001 för några år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle skaffa ett nytt, men det har inte blivit av. Nu köpte jag att slimmat tangentbord, en aning ovant kan jag säga. Jag tror aldrig jag fått skriva om ord så många gånger som jag gjort i det här inlägget och det skyller jag på tangentbordet.
När vi åkte ifrån IKEA hade det fyllts på rejält med bilar på parkeringen, men tack vare vår pigghet på morgonen slapp vi undan all trängsel.

Dagens låt: Paus - Kärlekens tunga

Nyårskrönika

Eftersom det börjar närma sig ett nytt år är det dags för mig att göra en slags sumering av året som gått. Precis som ifjol kommer krönikan att vara i två delar, listan(som presenteras för femte året i rad) dyker upp under helgen.
Vill ni se fjolårets krönika är de bara att klicka in er till december 2005 så hittar ni de belönade för förra året.
Årets utnämningar:

Årets bedrift: Min uppvisning med pekpinnen.

Årets skiva: Morrissey - Ringleader of the tormentors

Årets låt: Life is a pigsty - Morrissey

Årets konsert: Morrissey i Karlstad

Årets språkgeni: Fugelsang i Tyskland. Käse?

Årets håla: Uckerath

Årets affär: Lidl i Uckerath

Årets intro: You´ll never walk alone innan Morrissey

Årets inte-längre-badkruka: Jag, badade faktiskt nästan tio gånger i somras.

Årets Nina: Persson, spelningen i Borlänge var kanon.

Årets Diego: Maradona, hade väldigt gärna varit i Globen och sett honom.

Årets whisky: Ardbeg, i konkurrens med Lagavulin.

Årets dryck: Kaffe, i hård konkurrens med Oboy.

Årets överraskning: Kris Kristofferson, om någon sagt till mig när jag såg Blade att jag skulle gilla Kris musik hade jag inte direkt tagit det på allvar.

Årets klass: 9.2. Min första klass.

Årets pub: The Albert, aldrig upplevt något liknande.

Årets film: Walk the line, i tuff konkurrens med X-men 3.

Årets mutant: Beast, Kelsey Grammer gjorde honom perfekt.

Årets mest saknade: Weeping Willows, men nästa år kommer det nytt material.

Årets köp: Min nya bil, ett klart uppköp.

Årets mål: Gerrard hemma mot Villa, jag var där.

Årets restaurang: Fritten pitten i Uckerath, sympatisk försäljare.

Årets gåshud: YNWA på Anfield, magiskt.

Årets gåshud 2: Last night I dreamt that somebody loved me på Hovet

Årets gåshud 3: Nationalsångerna innan Sverige-England.

Årets affär 2: Liverpoolshoppen, tur att man inte är dit oftare, det skulle bli dyrt.

Årets närkontakt: Jag och CL-bucklan.

Årets bild: Jag och Magnus Carlson efter Moz spelning, kanske inte den bästa bilden, men en upplevelse.

Årets miss: Pastan i Borlänge, trots att det var i somras minns jag hur död den pastan var.

Årets miss 2: Grand, konkurs och lite folk. Inget kan ersätta CH.

Årets mest spelade efter Moz: Bonnie Prince Billy - You will miss me when I burn

Årets mest saknade 2: Conan O´Brien. Nu när jag jobbar kan jag inte se detta genis show.

Årets kaffe: Espresso Habanero, starkare blir det inte.

Årets chock: Jag åkte skridskor, fattar det inte riktigt själv.

Årets citat: "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" Det sade jag innan orienteringsdagen, sedan dök jag själv upp till den regniga skogen i tygskor och jeans.

Årets skräll: CSKA Gorbatjov vidare till andra omgången i cupen, mycket oväntat.

Årets bokning: Kris Kristofferson, kommer bli häftigt.

Årets måltid: Mannagrynspuddingen i skolan v.46, äntligen!

Årets fest: Rajrajs svensexa, en mest jag aldrig kommer glömma.

Årets dvd-släpp: Angne och Svullo-dvd:n.

Årets trailer: Spider-Man 3, ska bli väldigt spännande att se filmen när den kommer i maj.

Årets enklaste avsked: Djimi Traore till Charlton, har inte saknat honom en sekund.

Årets heldag: Karlstadresan med YWNK. Tåg, Stockholm, tåg, Karlstad, öl på stan med YWNK och forumdaniel, förfest hos forumdaniel, Moz, Magnus Carlson, slappande i baren, hotellsömn. Bättre dagar har man sällan.

Årets regnskur: Tågstationen utanför Köln, trodde inte att det kunde regna så mycket.

Årets oövervinnerliga uppgift: Byta film i kameran, heopplös uppgift.

Årets chokladbit: Min fordmotorhuv, tror inte chokladen är så god längre.

Årets nästa bästa låt: Moneybrother - Bara ett fån gör så mot sig själv

Årets händelse i Gävle: Moneybrother på Skottes, makalöst.

Årets överraskning 2: Robbie Fowler tillbaka i LFC.

Årets fråga: Sax, påse, sten eller sten, sax och påse?

Årets David Brent: Den Gamle Franken, fick nästan besöka Office.

Årets parad: Camp Sweden till arenan i Köln.

Årets ramsa: We all dream of a team of Carraghers

Årets inflyttning: Ronnie hos storasyster

Årets ras: CSKA Gorbatjov firar nyår som seriejumbo

Årets penna: IKEA-pennan, utan leveranserna skulle jag aldrig ha några pennor.

Årets minst saknade: Högskolan, skönt att slippa alla trista föreläsningar.

Årets återseende: Alf, precis så bra som jag mindes det.

Årets spel: Mario Kart 64, Kusens X-box har gått het de senaste månaderna.

Årets klocka: Gasklockan, där Laleh spelade.

Årets slitgöra: Skridskoknytningen på lågstadiet, fick sår på fingrarna av allt knytande.

Årets felval: Tomes Ledin och VM-låten, vem kom på den idén?

Årets sämsta: Mange Schmidt - Glassigt, hemsk låt.

Dagens låt: Morrissey - Life is a pigsty

Annandagsderby

Här i Hälsingland är annandagen samma sak som bandydagen. Annandagsderbyt mellan Bollnäs och Edsbyn är årets händelse här i trakten och det samlas alltid massvis med människor på matchen. I år gick derbyt i Bollnäs på Sävstaås och eftersom farsan fick två biljetter i farsdagspresent kom vi i år iväg på matchen vi också. Det var faktiskt några år sedan vi var på ett annandagsderby, de senaste åren har vi, av olika anledningar sett alla hemmamatcher utom just den.
Man måste vara på plats i tid om man vill få hyfsade platser en sådan här match, idag kom jag och farsan dit drygt en timme innan matchstart. Vi lyckades hitta rätt bra platser och jag slapp det obligatoriska sucket när jag ställde mig på läktaren. Sucket brukar komma när de som står på raden bakom inser att de inte kommer att se så bra när de står bakom mig, med vinsterskorna på är jag en bit över 1,90 och då är man i vägen för några stycken när man står på en läktare. Den här gången var det ingen som stod på raden bakom och då slapp jag ha dåligt samvete för att jag förstörde synen för någon, om de ställer dig där när jag redan står där får de skylla sig själva.
Det är alltid lite extra kring matchen på annandagen, i år hade de dragit till med tre maskotar i stället för en. Jag tycker att det räcker och blir över med en maskot, speciellt när det är en bandyboll med keps, så att nu köra med tre var ingen hit. En var de tvungna att ha eftersom det var någon slags symbol för matchens huvudsponsor, men den tredje fattade jag inte vad de skulle ha till.
En trevlig överraskning var att låten som alltid spelas när Bollnäs kommer in på scenen spelades live, det blev lite mer tryck än det brukar och det är alltid kul. Nationalsången sjöngs av Martin Stenmark och Hanna Hedlund, ett rätt trevligt inslag, även om jag inte är någon större fan av herr Stenmark. Det är alltid roligare med en nationalsång som sjungs live än en som spelas upp på band, det gäller även om den som sjunger den är samma person som sjunger om att raka av sig sitt hår i en av årets sämsta låtar.
Sedan började matchen och det roliga var slut. Bollnäs gjorde 1-0, men fick det bortdömt av en mindre bra domare. Sekunder efter det gjorde Edsbyn 1-0, i halvtid stod det 4-1. I början av andra halvlek gjorde Edsbyn två snabba mål fram till 6-1, då åkte vi hem.

Dagens låt: Bright Eyes - Easy/Lucky/Free

Dagen efter

Igår var det(som ni säkert vet) julafton, så idag är det den där dagen då man ska leka med alla julklappar som man fick. Åtminstone var det så det fungerade tidigare, nuförtiden får jag inte speciellt många leksaker att spendera dagen tillsammans med.
Vår jul här hemma har varit väldigt lugn och avslappnad, precis som det ska vara. Den stora ansträngningen är kvällen innan julafton när traditionsenligt rimmar på alla våra julklappar, det tar tid men är roligt. Rimmen blir ibland så lätta att den som ska få klappen listar ut exakt vad det är i paketet, men ibland kan rimmen få motsatt effekt också. Får några år sedan köpte vi en julklapp åt pappa i god tid, det brukar vara svårt att hitta åt honom, men just den gången tyckte vi att vi gjort ett riktigt fynd. Vi hade två olika saker att välja mellan när vi köpte den klappen, antingen "Örnnästet" eller "Kanonerna på Navarone", det medförde vissa problem när det blev jul. Vi var båda säkra på att det var "Örnnästet" som vi köpt, så kvällen innan julafton skrev syrran ett fyndigt rim om Clintan och fåglar som bygger bon. Farsan fattade direkt att det var "Örnnästet" han skulle få, därför blev han väldigt förvånad när det var "Kanonerna på Navarone" som låg i paketet. Förvånade blev vi också, jag hade kunnat sätta mycket på att vi tagit "Örnnästet", men så var det tydligen inte. En liten bortförklaring kan vara att vi faktiskt skulle på en Morrissey-konsert den där dagen då vi köpte presenten, därför kanske våra sinnen inte var fullt inställda på att komma ihåg allt som hände under dagen, vi var bara inställda på konserten. Året efter fick vi helt enkelt köpa "Örnnästet" till pappa, den här gången rimmade vi på "Kanonerna på Navarone", sedan var ordningen återställd.
Ikväll är det dags för ännu en del av min jultradition, nämligen årets enda besök på det lokalautestället i Bollnäs. De senaste fem åren har jag varit hemma hos en av mina gamla klasskompisar innan och så blir det ikväll också. Juldagen är en speciell dag att gå ut, alla är ute och man träffar massvis med folk som man aldrig träffar annars, det ska bli riktigt kul.
I morgon är det annandagen och bor man i Hälsingland betyder det att det är bandydag. Jag och farsan har biljetter till Bollnäs-Edsbyn och det kommer garanterat att bli bra fart på läktaren, förhoppningsvis på isen också.

Dagens låt: Laleh - Closer

God Jul!

Julafton är en av mina favoritdagar under året och nu är den här igen. Jag hoppas att alla mina läsare får en suverän julafton och massvis av intressanta julklappar. En riktigt god jul på er allihop!

Dagens låt: Weeping Willows - Christmas in prison

Veckans lista v.51

1. Magnus Carlson - 14 februari är alltid en stor dag för mig, eftersom jag fyller år då, men i år är det en extra stor dag. Jag brukar alltid klaga på att de visar massvis av kärleksfilmer på tv under min dag, men det kan jag stå ut med i år. I år släpper Weeping Willows sin nya skiva samma dag som jag fyller ett kvartssekel och det gör att jag verkligen ser fram emot min födelsedag. I veckan lyssnade jag på Musikjournalen live där WW var med och spelade några av sina nya låtar, kan inte påstå att jag blev besviken. WW har dragit ner tempot en hel del jämfört med de två senaste skivorna och är nu närmare de skivor som gjorde att jag blev frälst.
På sistone har Gävle varit bra på att få svenska artister till stan, jag kräver att man ser till att Weeping Willows kommer på besök under sin kommande turné. Senast var jag och syrran tvungna att åka till Uppsala för att få se deras spelning, det var visserligen en trevlig resa och en bra lokal, men nu när jag jobbar kan det vara svårt att ta en kvällstur till Uppsala och sedan orka upp och jobba på morgonen. Det är klart bättre om de ser till att komma till Skottes eller Konserthuset. Det viktigaste är dock att WW och Magnus är tillbaka efter ett alldeles för långt uppehåll.

2. Ingvar Oldsberg - Jag hade inte riktigt väntat mig att han skulle komma med på min lista, men med tanke på vilken uppgift han har frmaför sig kan han behöva den otroligt skjuts i självförtroende som det ger att hamna på den här listan. Oldsberg ska nämligen tända ljuset innan Kalle Anka i morgon och är det någon uppgift i tv som jag anser vara viktig så är det just den uppgiften. Julafton är min favoritdag på året och när ljuset tänds så står julstämningen på topp, därför krävs det att det tänds på ett bra sätt. Oldsberg är ganska tråkigt val som julvärd, jag förespråkar fortfarande Orvar Säfström, men med hans rutin så borde det inte bli några problem. Det mest positiva med att Oldsberg sitter i rutan är att jag inte kommer att bli ensam med att dra ordvitsar här i huset, han lyckas säkert få in någon mellan programmen han också.

3. Xabi Alonso - Under förra helgens match mot Charlton visade Alonso sina bästa sidor på fotbollsplanen. Han inledde matchen med att ge oss ledningen på straff och efter det dominerade han mittfältet totalt, hans passningsspel håller alltid hög klass men det är inte alltid han visar det vid lika många tillfällen som han gjorde mot Charlton. Xabi är väldigt viktig för vårat spel och när han presterar på den nivå som han gjorde förra helgen så är det stor chans att vi vinner matcherna. Fortsätt så här Xabi.

4. Sophie Zelmani - Igår beställde jag två biljetter till hennes konsert i Gävle, jag har fortfarande inte hittat någon som vill följa med, men jag hoppas det dyker upp någon innan mars. Om inte jag hittar någon som vill med får syrran helt enkelt offra sig och hänga på. Drygt 200 kr för att få höra Sophie Zelmanis röst live kan inte ses som en speciellt dyr avgift så egentligen borde det vara en barnlek att hitta någon som ställer upp. Att höra Stay with my heart live kommer att bli en trevlig upplevelse, om hon nu spelar den. Troligtvis kommer merparten av låtarna på konserten att komma ifrån hennes kommande album, men några gamla guldkorn blir det säkert också.

5. Anders Wendin - Enda motiveringen som behövs är det här klippet och det här klippet. Även om det är från en spelning i Malmö och inte från den som jag hade äran att bevittna så visar de tydligt att en konsert med Moneybrother är något alldeles extra.

Dagens låt: Morrissey - The youngest was the most loved

Jullov

När jag pluggade hade jag alltid uppgifter att göra under jul, alltid vad det nån trist uppsats som skulle fixas eller nåt pm som skulle skrivas. Nu när jag är lärare har jag fått ett riktigt jullov och det är riktigt skönt. Även om jag har planering att göra inför skolstarten i januari så är det saker som jag tycker är roligt och inte speciellt påfrestande. Det är klart roligare att vara lärare än att plugga till det, den saken är säker.
Idag var det betygsutdelning och skolvalsprisutdelning i skolan, trevlig avslutning på en rolig och lärorik termin. Jag har lärt mig mer om hur det är att vara lärare under den här terminen än jag gjorde under mina 4,5 år på högskolan. Nu kan jag gå på jullov och vara nöjd med vad jag gjort och stolt över vad mina elever presterat.

Dagens låt: Weeping Willows - Emptiness

Skadad pysslare

Idag har det varit fullt upp på jobbet, men det har över lag varit en bra dag. Jag har aldrig varit någon höjdare på att pyssla, men jag har alltid varit helt okej på idrott, idag var det lite tvärtom.
Jag var inte speciellt positiv till att pyssla en hel dag, men eftersom eleverna och de andra lärarna ville så ställde jag upp. När det väl var dags för att pyssla satte jag mig med en av mina elever och började göra ett pepparkakshus(i kartong). Nästan tre timmar senare var det dags för lunch, då hade vi knåpat ihop ett rejält hus. Det hade balkong, en flashig dörr och stora fina fönster, jag måste säga att jag blev lite stolt över vad vi presterade.
När pysslandet var över och jag hade fyllt papperskorgen med massvis av sönderklippt kartong var det dags för volleybollmatch mot de äldsta eleverna på skolan. Volleyboll har aldrig varit min sport, så mina förväntningar var kanske inte skyhöga, men när det är match mot eleverna är det prestige. Jag var lite lagom kaxig när jag påstod att jag var så atletisk att jag inte behövde värma upp, det fick jag äta upp efter bara några bollar av matchen. Jag stannade kvar i klassrummet och pratade med några elever tills det var tio minuter kvar till matchstart, då gick jag iväg och hämtade mina kläder och bytte om till shorts. När jag kom till planen var det direkt dags att starta. Jag fick serva först och med min patenterade handflateserve tog vi hem en poäng. Bollen efter förlorade vi. Den tredje bollen i matchen blev nådastöten för mitt vänstra ringfinger, jag träffade bollen lite snett och kände direkt i mitt veka finger att det var något som inte riktigt var rätt. Det är en sak om man skadar sig när man håller på med sporter där det ingår närkamper, men att skada sig i volleyboll är en aning klantigt. Jag kunde ju inte gärna gå och byta för att jag hade ont i ett finger när jag en halvtimme tidigare sagt att jag inte ens behövde värma upp, därför var det bara att hålla god min och spela vidare. Det kändes inte speciellt mycket när jag spelade, men efteråt kunde jag inte böja fingret fullt ut. När vi spelade basket på högstadiet brukade jag ofta klanta till det med fingrarna, nu var det ett tag sen, men är man klantig så är man.

Dagens låt: Weeping Willows - True to you

Tåg

Jag har aldrig gillat att åka tåg, jag ogillar bussar ännu mer, men tåg är något som jag mer än gärna slipper. Det finns många orsaker till min negativa inställning till tågåkande, en bidragande orsak är allt folk. Nu låter jag kanske som en människohatare, det är jag verkligen inte, men alltid hittar jag någon eller några på tåget som jag kan störa mig på. Speciellt under längre resor har jag en tendens att komma i närheten av något stort irritationsobjekt, det slår aldrig fel. Nästan varje gång jag åkte upp till syrran i Umeå klev jag av tåget butter, bara för att jag stört mig på någon under resans gång. Det kan vara någon som tagit för stor plats, pratat högt i mobiltelefonen, varit otrevlig eller bråkat om platser och dubbelbokningar. När jag åkte med min kassettbandsfreestyle var det inte ovanligt att det satt någon i närheten och pratade i mobilen, det gjorde att det blev störningar i min lyssning och det är enormt irriterande. Nu har jag skaffat mig en iPod(som jag nämnt här många gånger, kanske märks vilket stort steg det var för mig) och jag vet inte om den fungerar likadant, men idag när jag åkte tåg till Gävle var det i alla fall väldigt skönt att ha musik på utan att bli störd. Jag tror inte den är lika känslig för mobilsingaler som min freestyle var och det är skönt. Det jag hatar allra mest med att åka tåg är när det blir tågmöte. Jag tror inte det är någon gång som tiden går så fruktansvärt långsamt som när man väntar på ett tågmöte. Det sker alltid mitt ute i skogen och det känns som om man står där i timmar innan det där förbannade tåget dyker upp. Jag tror aldrig jag har varit med om att det stått ett tåg och väntat på mitt tåg i skogen, det är alltid mitt tåg som ska stanna och vänta. Idag var det tågmöte för oss alldeles norr om Gävle, det är oerhört segt att bli stående så nära slutstationen bara för att ett persontåg ska passera. Då är man inställd på att snart vara framme, men så plötsligt stannar tåget mitt ute i ingenstans och står stilla i fem minuter(som känns som en timme). Näe, tågåkande är inte något för mig, trots det har jag åkt massvis med tåg genom åren. Till våra pingisturneringar åkte vi nästan alltid tåg och jag tror att det var då någon gång som jag utvecklade min negativa inställning till det här ressättet.
I morgon ska jag julpyssla, eller åtminstone vistas i en lokal med elever som julpysslar, det kommer säkert att bli trevligt.

Dagens låt: Everlast - What it´s like

Jubileum i morgon

I morgon är det på dagen ett år sedan jag fick min lärarexamen, det känns lite häfigt. Det senaste året har gått ruskigt fort. Nu när jag arbetar är det ett helt annat tempo är när jag pluggade, då kunde vi ibland ha fem lektioner på fem veckor, inte direkt så att man slet ut sig. Även om vi hade en hel del att läsa så hade man så pass gott om tid att man kunde göra det när man kände för det. Sista året på högskolan gick bara på rutin och jag var väldigt glad över att bli färdig.
För två år sedan satt jag uppe i Härnösand vid den här tiden. Jag hade precis påbörjat min b-uppsats om industrialiseringens inverkan på min hembys utseende. Att sitta på arkivet i Härnösand och titta igenom massvis av mark- och bostadsförsäljningar är inte det roligaste jag gjort i mitt liv, att det dessutom var bara några dagar innan jul gjorde inte det hela roligare. Det är inte så konstigt att man hade svårt att få till julstämning under pluggartiden.
Jag älskar julen, men det är en sak med den som jag ogillar, nämligen julstädandet. I år får jag dessutom städa dubbelt, eftersom jag bor hemma hos föräldrarna under veckorna och i min lägenhet på helgerna får jag förutom min lägenhet städa mitt pojkrum, precis som förr i tiden. Jag förstår inte riktigt varför jag måste ha jättefint i ett rum där jag bara sover, men det argumnetet fungerade inte när jag var tio år, så det lär knappast fungera när jag är 24 heller.

Dagens låt: Sinead O´Connor - Silent night

Förändringar

Jag är ingen mästare på att hänga med i förändringar, det brukar ta ett tag innan jag vänjer mig vid saker. Därför medförde det vissa problem idag när jag för första gången sedan lågstadiet inte hade jeans på mig i skolan. Anledningen till att jag inte bar mitt vanliga favoritplagg var att det var invigning av en mysdress på skolan och därför hade man beslutat om att det skulle vara mysklädsel för alla. Jag hade först problem att hitta byxor att använda, men till slut hittade jag ett par gamla träningsoverallsbyxor som jag kunde svida om till. Ett problem kom när jag insåg att fickorna var opålitliga, de gick inte att ha nycklarna i dem utan att riskera att bli nyckellös. Det problemet löste jag med ett nyckelband som jag fått i samband med att jag blivit medlem i Liverpools supporterklubb. Under dagen märkte jag hur pass invand jag är med mina jeans. Jag brukar alltid ha mina pennor i bakfickan och jag vet inte hur många gånger jag greppade efter dem bara för att märka att jag inte ens hade en ficka där bak, otroligt frustrerande. I stället fick jag ha pennor i sidofickan på byxorna, inte alls lika lämpligt.
En annan gång jag märkte att jag var van vid jeans var när jag var på toaletten. Jag var varje gång övertygad om att jag hade gylf, men det hade jag givetvis inte på mina träningsoverallsbyxor. Antar att detta är ett tecken på att jag är ganska ensidig i mitt byxval vanligtvis. Även om det faktiskt var väldigt avkopplande att knalla runt i träningsoverall så tror jag att jag kommer att återgå till jeans i morgon, och alla andra dagar också, för att slippa alla bekymmer.
Inte nog med att jag gått runt i ovana byxor, när jag kom hem till mor och far hade de skaffat ett nytt kylskåp. De har haft samma kylskåp så länge jag kan minnas, men nu måste jag helt plötsligt börja lära mig hitta i ett nytt. Dessutom har man bytt plats på kylskåpet och frysen, jag kan lova att jag kommer öppna fel dörr i åtminstone en månad innan jag lär mig att de bytt.

Dagens låt: Stina Nordenstam - Little star

Odör på dollar

Jag måste säga att jag tycker de som jobbar på dollar store i Gävle är lite ofräscha, även om de jobbar på en kedja där varorna säljs billigt måste de tänka på sig själva och kunderna. Om det någon gång luktar illa inne på affären vet jag nu varför. Begrunda punkt två på skylten nedan så kommer ni förstå vad jag menar. Nog borde de ha råd med mer än en uppsättning kalsonger, men det är i alla fall bra att de informerar kunderna om den rådande situationen så att man får chansen att vända innan man konfronteras med lukten.



Dagens låt: Tindersticks - Sweet release

Film och födelsedagskalas

Det har varit en bra helg så här långt, förutom betygsättning har jag hunnit med en hel del. I fredags kollade jag och Gorbatjov på film, vi såg Lucky number Slevin. Filmen var okej, även om jag har lite svårt för Josh Hartnett sedan han var med och misshandlade Pearl Harbour. På omslaget till filmen stod det att det skulle vara en film i Tarantino-anda, det var lite att ta i. Tarantino spelar i en helt annan klass än Lucky number Slevin. Tarantinos filmer är alltid enormt bra, med visst undantag för Jackie Brown, och det var inte alls samma sak. Bara för att det är gangsters och förvecklingar kan man inte kalla det vara Tarantino-anda, dialogen i filmen var hästlängder ifrån den som Tarantino brukar ha i sina filmer. Nåja, det var okej underhållning i alla fall och lagom avkoppling en fredagkväll.
Igår var jag och Gorbatjov ner på stan och ordnade fram presenter till Kus och Hasse Holmqvist, vi passade samtidigt på att äta lunchbuffén på Sombreros. Det är inget ställe i stan som har en lika prisvärd buffé som den de har på Sombreros, det är riktigt gott och man blir mätt på ett bekvämt sätt. Vi har haft det stället som vårat lunchställe ända sedan jag flyttade till Gävle och åtminstone en gång i månaden blir det buffé. När vi pluggade var dte oftast första helgen efter studiemedlet kommit som vi pallrade oss dit, då var det oftast jag, Gamle Franken, Kus och Chefen som åkte dit och tog för oss. Förra året byggde man om i restaurangen och nu är den ännu trevligare än den var när vi blev stammisar, men köttfärssåsen har lagt av sig lite. Förr var den riktigt god och smakade annorlunda än den trista köttfärssås man vanligtvis får på restauranger, nu är den ganska smaklös och degig. Förr brukade man dra ner på salladen, majsen, löken, riset, bönorna och ananasen bara för att få plats med mycket köttfärssås, nu är det tvärtom. Hur som helst går man alltid proppmätt från Sombreros och man ska köpa kläder på stan är det säkrast att göra det innan man tar lunch.
Efter turen på stan begav jag mig hem till soffan för att se LFC plocka hem tre nya, fräscha poäng. Nu börjar det kännas som om vi är på rätt väg, vi skapar massor av chanser och håller tätt bakåt. Bellamy har verkligen höjt sig de senaste veckorna och nu känns han som en mycket bra värvning. 3-0 blev det igår och Bellamy satte det viktiga 2-0-målet. 11-0 på tre matcher nu och det är skönt att vi går bra nu när det är mörkt och trist ute, Liverpool lyser upp vardagen.
När fotbollen var slut var det bara att svida om från matchtröja till fintröja och åka bort till Kusens födelsedagskalas. Vi var ungefär 20 personer där, i en etta, dte var ganska trångt och några fick sitta i hallen. Jag har samma problem hos Kusen som han har hos mig, nämligen musiken. Kusen är en trancefantast som åker på kryssningar bara för att få röja till trancemusik, det är ganska långt ifrån den musik jag lyssnar på. Kusen brukar försöka smyga in någon femtonminuters tranceplåga i min playlist när han är på besök, jag brukar se till att få in en Smithslåt på hans lista när han minst anar det. Den här musikkampen har pågått så länge vi känt varandra och jag tror inte att någon av oss kommer att ge vika för den andre. Vi brukar säga att vi möts vid Knife och Moby, men när han börjar spela Infected Mushroom, VNV Nation, Paul Van Dyke och sånt skräp då har jag mycket svårt att stå ut.

Dagens låt: Laleh - November

Veckans lista v.50

1. 9.2 - Som jag nämnde i gårdagens inlägg så är det betygsättning som gäller i helgen, jag är i princip färdig med den nu och det känns skönt. Den här terminen har varit väldigt speciell för mig, det är min första hela termin som lärare och min första hela termin som klassföreståndare och mentor. Förra terminen fick jag hoppa in i mitten av februari och kan knappt komma in i det innan det var påsklov och sedan var det sommarlov och slut. Den här terminen har det inte varit så mycket lov och ledigheter, det har varit fullt upp hela tiden och jag har haft en förbanat bra termin i klassrummet och med klassen. Det finns elever i klassen som jag träffar mer än både min familj och mina kompisar och då är det givetvis ett plus om man trivs med dem, det kan jag säga att jag gör. Det är aldrig långtråkigt i skolan när min klass är i närheten, alltid när rättning eller planering börjar bli långtråkigt så dyker det upp någon att prata med. Det är viktigt att trivas med sina arbetskamrater på ett jobb och jag trivs kanon med mina, men som lärare är det än mer viktigt att man trivs med sina klasser och jag skulle inte kunna tänka mig ett annat jobb än att gå in i klassrummet till mina elever, ja det skulle vara fotbollsproffs i Liverpool då. Niorna har nu en termin kvar innan de ska lämna skolan, om jag blir kvar vet jag inte, men hur det än blir kommer jag att sakna dem.

2. Magnus Carlson - Weeping Willows släpper nytt material nästa år, på min födelsedag. Det är egentligen för bra för att vara sant, mitt absoluta favoritband släpper en ny skiva på min 25-årsdag. Dessutom ska skivan tydligen vara en återgång till de gamla skivorna som var orsaken till att jag blev WW-frälst. Jag har sett bandet live vid 11-12 tillfällen och ni som följt den här sidan ett tag har läst de WW-minnen jag delade med mig av i november förra året, deras musik är otroligt viktig för mig. Näe jag var ner i Karlstad och såg Moz träffade jag Magnus Carlson och pratade lite med honom, blev väldigt stolt när han faktiskt visste vem jag var. Anledningen till att han mindes mig finns med bland WW-minnena, jag ska inte ta den historien en gång till, men det var en av de största konsertupplevelser jag varit med om. Jag har hyllat Weeping Willows så många gånger på den här sidan att jag snart har tömt alla superlativen, men när världens bästa band ska släppa en ny skiva på min stora dag kan man inte annat än njuta och placera in sångaren, textförfattaren och min husgud på listan.

3. Anders Wendin - När det gäller hyllningar och superlativ så har även denne man fått sin del av varan de senaste dagarna. Konserten jag upplevde i onsdags är en konsert som jag alltid kommer att minnas, det var en sån där konsert som är bättre än bra. En sån där konsert som ger en den där känslan som man bara får efter en överdrivet bra konsert. Jag är alltid på gott humör efter en bra konsert, men efter en sån här konsert är det en annan känsla än bara gott humör, något speciellt. Under Moneybrothers spelning var man så inne i vad som hände på scenen att man knappt var medveten om vad som hände runt omkring, man var heller inte medveten om tiden. Jag tyckte det kändes som om han nyss börjat spela när han klev av scenen första gången, det visade sig att han redan då spelat i en timme. Avslutningen med "Bara ett fån..." gav gåshud, den låten är så förbannat bra att det nästan är skrattretande. Om det inte vore för "Life is a pigsty" hade den legat väldigt nära till hands för att få priset för årets låt i den prestigefyllda årskrönikan som kommer att publiceras på den här sidan i samband med nyår. Moneybrothers spelning kommer med stor sannolikhet att finnas med på årets topp-10-lista också.

4. Sophie Zelmani - Någon måste verkligen ha lyssnat på mitt klagande. Under lång tid har jag beklagat mig över att det inte kommer någon riktig musik till Gävle, bara skräp, men den senaste tiden har det hänt något. Först kom Sarcevic, sen kom Moneybrother och nu kommer Sophie Zelmani till Gävle. Det är i mars som Zelmani ska göra sin spelning, även den här är på Skottes musikteater. Det som Skottes gjort den senaste tiden borde ge dem en medlaj av något slag, de tar hit bra artister till en bra konsertlokal och det är precis det som saknats i den här staden. Visst har konserthuset haft några riktigt spelningar genom åren, men det är mestadels skräp som får chansen att visa upp sig på deras scen. På Skottes håller man sig till kvalitet, hittills i alla fall, och det är väldigt roligt. Jag fastnade för Zelmani för något år sedan, i samband med att hennes skiva "Love affair" kom ut. Zelmanis röst är väldigt bra och låtarna hon skriver håller hög klass, jag har aldrig sett henne live tidigare och att nu få chansen till det gör mig mycket nöjd.

5. Jamie Carragher - Det är tuff konkurrens på veckans lista, många av de tidigare veckor som varit skulle Kung Carra ha hamnat högre efter den bedrift han utförde förra helgen. Carra gjorde nämligen sitt första mål på åtta år och det är en stor händelse. Han har varit min favorit i Liverpool under många år, mest tack vare det hjärta han visar upp på planen. Carra är den sista spelaren som ger upp, han sliter och offrar sig på ett sätt som man inte ser många spelare i världen göra. Hans insats i CL-finalen 2005 bevittnar om hur stort hans hjärta är, när han kommer in på planen efter att ha haft ont i ena låret och på den efterföljande hörnan slånger isg och rensar undan bollen med samma ben som han hade ont i. Det syndes lång väg att det gjorde otroligt ont, men det syndes också att Kung Carra aldrig tvekade över om han skulle ta den smällen eller inte. Många spelare skulle gått in halvhjärtat i en duell där de riskerar att slå upp en skada, men för Carra kommer Liverpool i första hand och det är det som gör att jag sre upp till honom mest av alla spelare i LFC.

Dagens låt: Moneybrother - Bara ett fån gör så mot sig själv, inte många gånger jag har samma låt två dagar i rad, men den här låten har något speciellt.

Betygsättning

Ruset har lagt sig nu efter spelningen, jag har så smått börjat smälta hur bra konserten verkligen var. Både skvallerpressen och arbetarbladet var överens med mig om att det var en suverän konsert, så det är ett tecken på att de är på rätt väg.
Idag var det sista dagen för eleverna att fixa till sina betyg, för i helgen ska de sättas. Jag kan inte påstå att jag har någon ångest över de betyg jag ska sätta, mina elever är duktiga och då är det skoj att sätta betyg. Jobbet har varit lugnt idag, det märks att det närmar sig lov.
Att rapportera från veckan i övrigt:

-Apelsinerna på ica börjar bli riktigt goda nu, positivt.
-Senap är väldigt underskattat, har märkt att det passar utmärkt på smörgåsar.
-Julbordet på min lågstadieskola var kanske inte så snålt ändå, en prinskorv är mer än ingen.
-"Bara ett fån..." är en suveränt bra låt. Mycket bra låt och en mycket bra text.
-Jag har kommit ihåg stolarna en dag den här veckan, positivt. Har fått hjälp de andra fyra dagarna, snälla elever.
-Min kaffekopp har blivit diskad, nu ser den mer aptitlig ut.
-Jag kommer tvingas till julpyssel även den här julen.
-Mitt kaffe har nog kommit nu, har ett paket som väntar.
-Julklapparna är nästan färdigköpta.
-Blev väldigt svår lottning i CL, Barca blir jobbigt.
-Min iPod fungerar och jag ordnade det helt själv, lite stolt.

Dagens låt: Moneybrother - Bara ett fån gör så mot sig själv

Magisk afton

Att gårdagen skulle bli en bra dag hade jag nästan räknat med, men att den skulle bli så förbannat bra som den blev hade jag inte väntat mig.
Dagen på jobbet innehöll stämningsfull luciasång och nu börjar min julstämning att gå på högvarv, det var längesen jag kände julstämning så här tidigt i december och det är enbart tack vare jobbet, jag har ett bra jobb.
När jobbet var över och jag skrivit i alla loggböcker så började jag resan mot Gävle och mot en konsert som jag sett fram emot riktigt länge, nämligen Moneybrother.
Jag hann hem en snabbis innan spelningen, sedan åkte jag och plockade upp Gorbatjov. Eftersom vi båda var uppspelta kändes det lika bra att åka ner till stan och värma upp med en kopp kaffe på stans bästa fik(när jag bedömer fik går jag efter storleken på kaffekoppen).
Kön till Skottes, där spelningen var, var väldigt lång redan när vi kom dit en halvtimme innan insläpp. Spelningen var helt slutsåld och det verkade som om de flesta satsat på att vara där i tid. Jag och Gorbatjov lyckades ta oss in precis innan de sista sittplatserna fylldes, så vi hamnade långt ut på en kant, men vi såg mycket bra.
Förbandet hette något som jag inte minns och spelade musik som var långt ifrån nyskapande, det kändes som om jag hört samma band hundra gånger tidigare fast jag aldrig hört talas om dem. De hade en sångare som kämpade så hårt för att sticka ut att det bara kändes onaturligt och överdrivet, inte alls på samma sätt som t.ex Tomas Öberg i bob hund som spelar över och ändå får det att verka spontant. Här verkade det planerat och inövat och då blir det inte alls lika roligt. När de spelat klart satt man där som ett litet barn på julafton(egentligen känner jag samma sak på julafton också så det kanske är fel att skriva att jag kände mig som ett litet barn, men man brukar ju säga så), med spänd förväntan på vad som komma skulle.
När klockan passerat åtta var det dags för Moneybrother att kliva in på scenen, det gjorde han tillsammans med ett femmannaband. Första låten han spelade var en den låt som växt mest för mig de senaste dagarna, nämligen "Från Klaraberg till dig". Det är en väldigt skön låt med bra text. Som tredje låt körde man "Downtown train (Tåget som går in till stan) och den var precis som bra som jag väntat mig att den skulle vara live, helt makalös. Lokalen var helt fullpackad och det var en underbar stämning bland publken, när Moneybrother sedan sjöng de första raderna till "Blow him back into my arms" exploderade lokalen i ett stort glädjerus. Det var inte bara jag och Gorbatjov som satt och njöt av den musik som spelades, låtar som "It ain´t gonna work", "It´s been hurting all the way with you Joanna", "Nobody´s lonely tonight", "Dom vet ingenting om oss", They´re building walls around us" och en helt oemotståndelig "Falling in love(with christmas time) framfördes på ett så förbannat bra sätt att det inte riktigt går att beskriva. Jag gillar Moneybrothers skivor skarpt, men live är han bland det bästa man kan se. Den entusiasm och energi som man visar upp på scenen är något alldeles extra och Moneybrothers sidekick, saxofonisten Gustav, är bara han värd inträdet. Hans sånginsats på jullåten var bättre än den insats som Jerry Williams står för på skivan.
Efter cirka en och en halv timmes glädjerus och ett flertal extranummer avslutade Moneybrother spelningen med den suveräna låten "Bara ett fån" och kändes det bara som att konserten inte fick ta slut, han gjorde låten så bra att man nästan fick gåshud. Både jag och Gorbatjov var mer än nöjda när vi lämnade lokalen. Bra konserter är bland det bästa man kan uppleva och det här var en sådan.
Det blev rätt sent innan jag kom i säng och eftersom jag åkte ifrån Gävle i morse så har jag känt mig som en zombie till och från idag, men det kan det vara värt. Moneybrother live är något som måste upplevas.
De suddiga bilderna skyller jag på fel isntällning på kameran, men vem blir egentligen förvånad över att jag inte klarar av en teknisk pryl? Idag tog det mig drygt tjugo minuter att få igång en dvd-film i skolan, men det var i alla fall en usel scartkabels fel.



Dagens låt: Moneybrother - Blow him back into my arms

Snabbvisit

Sitter hemma i min lägenhet, är i Gävle på snabbvisit. Anledningen till min snabbvisit är att jag och Gorbatjov ska se Moneybrothers turnépremiär på Skottes ikväll, tror jag nämnt det här tidigare.
Om ni inte redan är avundsjuka kan ni klicka på länkarna nedan så får ni se vad ni missar, men inte jag.

Moneybrother - Brännö serenad

Moneybrother - Stormy weather

Moneybrother - Falling in love with christmas

Dagens låt: Moneybrother - Downtown train(Tåget som går ner till stan)

Klurigt

Idag var jag in och hämtade en ny iPod, fungerar det inte den här gången tror jag inte jag kan skylla på försäljaren.
Igår satt jag vid datorn och tittade lite efter lägenheter i Bollnäs. Det är långt ifrån klart att jag ska flytta tillbaka till Hälsingland, men det var inte direkt upplyftande att få höra att de ska skära ner ännu mer jobb i Gävle där det redan är i princip omöjligt att hitta jobb. För tillfället veckopendlar jag från Gävle, men det är inte gångbart på sikt. Nu är det absolut inte säkert att jag får fortsätta på det jobb jag har nu, är bara vikarie, men om(det är många om i det här) det skulle bli så kanske jag blir tvungen att lämna Gävle och det är verkligen med blandade känslor. Jag trivs väldigt bra i staden, men i dagsläget betalar jag väldigt mycket för de få dagar jag spenderar i min lägenhet. Jag är alldeles för rastlös för att gå arbetslös om jag inte behöver och jag trivs alldeles för bra med mitt jobb för att inte fortsätta om jag får. Nu försvinner visserligen min klass nästa år och det kan jag inte göra någonting åt, om jag inte underkänner alla i svenska så de tvingas gå kvar, men om jag gör det kommer de nog inte vara lika bra att ha nästa år så jag antar att det inte är något alternativ.
Jobb eller inte jobb, flytt eller inte flytt, det kommer inte att bli aktuellt förrän efter sommaren, men jag kommer nog att älta det då och då ganska många gånger innan dess. Om jag ställs inför det faktum att jag måste lämna Gävle för att få jobb så kommer det att vara bland de svåraste beslut jag någonsin tagit och det är inget som jag ser fram emot.
Idag lade jag märke till att jag ganska precis har en Pengabrorsanlyssning till mitt jobb, när jag åkte stoppade jag i skivan och när jag var framme vid jobbet tog sista låten slut. Det kan vara bra att veta, precis som att det är tre stycken Broken Promise Land mellan Kilafors och Säter.
Jag lyckades inte klara av mitt terminsmål idag, blev återigen påmind om stolarna av en av de elever som håller reda på mig. Jag har några dagar till på mig och jag ska fixa det åtminstone en av dagarna. I morgon kommer jag nog att vara för uppspelt för att komma ihåg stolarna, då är det nämligen dags för Moneybrother.

Dagens låt: Magnus Carlson - Ältar

Svårt att minnas

Min storasyster har väldigt svårt att minnas vad som är höger och vad som är vänster.
Gorbatjov har väldigt svårt att komma ihåg vem som är vem av Hasse Holmqvist och Kus.
Morsan har väldigt svårt att minnas hur man gör för att byta kanal på våran box hemma.
Plummer har svårt att minnas att han inte får sno mina vantar.
Kusen har svårt att minnas var han gör av sina vantar.
Nu har jag också märkt att det finns något som jag har väldigt svårt att minnas, nämligen att sätta upp stolarna i mitt klassrum. Jag kommer aldrig ihåg att säga åt mina elever att ställa upp stolarna efter sista lektionen. Om det inte vore för Anna-Gretas fans skulle troligtvis aldrig stolarna komma upp, de brukar titta in i klassrummet i slutet av dagen och påpeka att jag glömt stolarna. Nu har jag satt upp en lapp längst bak i klassrummet där det står att jag ska komma ihåg stolarna, men ändå lyckas jag inte komma ihåg dem. Egentligen borde det inte vara så svårt att minnas, det är ganska naturligt att man ställer upp stolarna på bänkarna när dagen är slut, ändå kan jag inte lära mig att få upp stolarna. Mitt mål är att innan den här terminen är slut ha kommit ihåg att säga åt klassen om stolarna när de slutar, jag kan ju inte räkna med att få hjälp av mina nior för alltid.
En sak som jag inte behöver påminnas om är att det är dags för Moneybrother på onsdag, fan va kul det ska bli.

Dagens låt: Moneybrother - Brännö serenad, briljant cover.

Andra advent hos syster och Ronnie

I stället för den traditionsenliga söndagsmiddagen blev det glögg och saffransskorpor inne hos syrran och Ronnie idag. Nedan följer några bilder som visar att julen börjar närma sig. Lägg märke till den svarta julgranen. Det bör tilläggas att syrrans gammelkatt inte är speciellt förtjust i mig, det är därför den försöker rymma.








Dagens låt: Moneybrother - Falling in love (with Christmas time)

Stad i stress

Jag vet att jag får skylla mig själv, är man så dum att man bokar klipptid en lördag två veckor innan julafton ska man egentligen inte få klaga över att folk stressar runt på stan, men jag klagar ändå.
Igår var jag alltså inne i Gävle för att få av mig lite hår så här inför julen. Vanligtvis brukar jag tycka om att gå på stan, gå runt och snacka, stanna på något fik och dricka kaffe, gå in i affärerna och kolla på skivor och kläder. Igår var det en pina att ta sig fram. Det var folk överallt. Det började på parkeringshuset. Givetvis kom jag bakom en bil som bestämt sig för att komma så nära hissen som möjligt, därför stannade den och väntade två minuter på att en bil skulle köra ut från en parkering som sedan övertogs av bilen framför mig. Det är en sak om bilen är på väg att köra ut, då kan man vänta, men i det här fallet hade inte ens föraren satt sig i bilen innan det blev stopp framför mig. När det äntligen blivit tomt framför mig åkte jag vidare och hittade snart en parkering. Sedan komjag till nästa bromskloss, nämligen hissen. Man brukar inte behöva vänta så länge på att komma ner, men igår tog det tid och när jag äntligen lyckades klämma mig in i en hiss så gick den åt fel håll. Jag fick följa med hissen längst upp innan den vände och åkte åt det håll som jag skulle. Väl nere bland affärerna insåg jag att mina planer på att gå och köpa jeans till mig själv bara var att glömma, det var hur mycket folk som helst inne i affärerna.
Jag vet i alla fall hur man gör om man vill bli ogillad i ett varuhus under julstressen, man åker rulltrappa stillastående. Jag har tagit upp det här tidigare på sidan, men jag kan fortfarande inte fatta hur man kan ha så bråttom att man måste springa i en trappa som redan rör sig. Rulltrappor är ett perfekt tillfälle att koppla av en stund, men i stället ska folk springa i dem för att komma fram ännu snabbare. Jag står alltid stilla i rulltrapporna och igår hördes det en ljudlig suck bakom mig när stackars julklappshandlare inte tog sig förbi i den hastighet den ville.
Till slut lyckades jag ta mig fram till min barberare och fick det avklarat. Jag passade även på att köpa kaffebönor i affären bredvid, sedan var det bara att försöka ta sig tillbaka till parkeringen. Den här gången gick dte ganska smärtfritt att ta sig upp till bilen. När jag skulle åka iväg hamnade jag bakom en bil som gissningsvis kördes av en mycket gammal person, det var i alla fall tydligt att denne inte var helt van vid att köra i parkeringshus, speciellt inte med fler bilar omkring sig. Jag har aldrig sett en bil köra så sakta förut, ibland stannade bilen helt utan anledning och det var, milt uttryckt, frustrerande. Det slutade med att jag fick köra om bilen för att ta mig ut i friheten och dte skulle inte förvåna mig om den vilsna, långsamma bilen fortfarande irrar runt inne på Nians parkeringshus.

Dagens låt: Moneybrother - What´s the use in trying

Kung Carra målskytt

Det var åtta år sedan sist, men idag slog Liverpools hjärta till. Jamie Carragher gjorde 2-0 mot Fulham i dagens omgång och det gick inte att ta fel på glädjen som han visade upp efter att ha fått sätta bollen i mål. Senast Carragher gjorde mål i PL var alltså 1998 och det var ett tag sen. Han gjorde mål i kvalet till CL ifjol, men annars har det varit tunt med mål från hans sida.
Vi åkte på en frustrerande förlust i innebandyn idag, det kommer bli en tuff säsong. Jag lyckades faktiskt spräcka min målnolla också, precis som Carra. Jag hade inte gjort något mål i serien innan dagens match, så det var på tiden att jag lyckades pricka rätt.
Tydligen ska man skära ner på lärare här i trakten. 40 jobb i Gävle och drygt 30 jobb i Sandviken ska bort, det ser inte ljust ut. Just nu har jag i alla fall ett jobb som jag trivs förbannat bra med, men det är ett vikariat så jag vet inte hur länge jag får vara kvar, förhoppningsvis har jag heltid nästa termin ut. Efter det vet jag inte riktigt vad som ska hända, men det där får jag bekymra mig för senare. Det är bara att konstatera att så lätt att få jobb som de sa att det var när vi började utbildningen är det inte riktigt.

Dagens låt: Laleh - Mamma

Veckans lista v.49

1. Anders Wendin - Anledningen till att Moneybrother toppar veckans lista är den skiva som han gav ut i veckan. Nu när jag hunnit lyssna igenom den ordentligt kan jag säga att jag är väldigt imponerad. Den håller inte riktigt samma klass som förra skivan, men det finns låtar på "Pengabrorsan" som är otroligt bra. "Downtown train(Tåget ner mot stan)" är bland de bästa låtar jag hört i år, den går inte att sluta lyssna på. När jag åkte hem från jobbet igår kom jag knappt förbi låten på skivan, jag hann bara lyssna på den så blev jag sugen på att höra den igen. Jullåten Moneybrother gör tillsammans med Jerry Williams är bättre än jag trodde, jag trodde det skulle vara lite plåjaktigt, men det är det verkligen inte. På onsdag är det dags för spelningen på Skottes. Senast jag var på konsert i den lokalen var när jag såg Weeping Willows för andra gången, tror det var när jag gick andra året på gymnasiet, så det är på tiden att jag får se musik där igen. Jag längtar till på onsdag. Det stod förresten i skvaller pressen idag att Moneybrother räddade Carola när han hoppade in och spelade akustiskt under faddergalan igår. Tydligen kunde inte Carola genomföra sin show i regn, men det kunde Moneybrother. Jag tycker att rubriken är lite felformulerad, "Moneybrother räddade publiken" skulle varit mer passande. Nu fick de höra Moneybrother i stället för Carola, de måste blivit överlyckliga.

2. Laleh - Den andra skivan jag köpt den här veckan är Lalehs nya, "Prinsessor". Den är lite dystrare än den förra skivan, eftersom jag gillar hennes lugna låtar bäst(oväntat) så är det ingenting som stör mig. Hon har skrivit många starka låtar till den här skivan och precis som med Moneybrother så är det svårt att ta sig förbi de första låtarna på skivan, jag vill alltid höra "Mamma" en gång till. Första gången jag hörde den låten var när jag och storasyster såg Lalehs föreställning "Vem har lurat alla barnen?", sedan dess har jag längtat efter att få höra låten på skiva. Texten är bra och tänkvärd, precis som det ska vara med bra låtar. laleh fortsätter att blanda svenska och engelska låtar på den här skivan och det är något som hon är ganska ensam om. Det är inte många som vågar blanda språk på sina skivor, men det fungerar mycket bra för Laleh och det är bra att hon fortsätter med det. Det skulle kunna kännas splittrat när hon hoppar mellan svenskan och engelskan, men det känns i stället helt naturligt. Nu är det bara att hoppas att Laleh kommer till Gävle på turné.

3. Robbie Fowler - Det har varit en knackig säsong för Fowler, han har sett väldigt seg ut de gånger han fått chansen. I klassrummet i skolan har jag satt upp en affisch på Fowler från hans första säsong hos oss, jag tyckte det passade bra som pynt. Härom veckan flyttade jag bilden till en annan plats i klassrummet, för att en av mina elever skulle få något roligare att titta på än sidan av en bokhylla. Efter det att jag flyttat affischen har faktiskt Fowler ryckt upp sig på planen också. I veckan gjorde han två mål i matchen mot Galatasaray, det var visserligen en skitmatch och Fowler gjorde utöver målen ingenting, men det är just mål han ska göra. Fowler kommer nog aldrig mer att vara ordinarie i Liverpool, vi har för många anfallare som är bättre än honom för att han ska få mycket speltid, men det är oerhört roligt att se honom göra mål när han spelar. Fowler är en levande legend och bara att se honom i Liverpool-tröjan är en fröjd. Han kommer säkert göra fler mål i år, men allt han gör under den här vistelsen i klubben är bara en bonus, hans första tid hos oss är mer än nog för att han aldrig kommer att glömmas.

4. Mikael Blomberg - Nu är det klart att allsvenskan ska utökas till sexton lag, det vore fanimej illa om inte Peking blir ett av de sexton lagen när det är dags för säsongen 2008. Det är verkligen dags att gå upp nu och ett steg på vägen är värvningen av Mikael Blomberg från Kalmar. Blomberg var grymt bra när han spelade med Peking senast och han har varit bra de gånger jag sett honom spela för Kalmar(iofs väldigt få gånger). Kanske blir det uthärdligt att se Norrköping spela nästa säsong, för de matcher jag sett på tv i år har varit fruktansvärda. Jag ska försöka ta mig ner till Dino när superettan sätter igång, har bara varit på idrottsparken en gång och det är lite klent.

5. Paul Banks - Innan jag fick mina skivor i onsdags lyssnade jag väldigt mycket på Interpol. Jag har lyssnat på dem till och från i knappt ett år, men det var först nu som jag verkligen lyssnade igenom de båda skivorna. De är riktigt bra och låtar som "Narc" och "Evil" hållr mycket hög klass. För att vara mig är det ganska snabb musik, men jag antar att det är bara är jag som tycker det. Snabb musik för mig är inte samma sak som snabb musik för många andra. Paul Banks är i alla fall sångaren i Interpol och han har en röst som jag gillar skarpt. Har ni inte hört Interpol gör ni säkrast i att klicka på dagens låt, när ni gjort det kommer ni också att vara fast.

Dagens låt: Interpol - Evil

Dryck

Igår hade vi en ganska intressant diskussion i skolan. Jag vet inte riktigt hur vi kom in på ämnet, men vi pratar mycket mellan lektionerna och ibland kommer man in på udda ämnen. Igår kom vi in på drycker när vi satt och pratade mellan två svensklektioner, vi började då diskutera vilken dryck vi skulle välja om vi bara fick dricka en sak under resten av livet. Man skulle alltså välja bort alla drycker utom en, den skulle man dricka till allt. Det smartaste svaret på frågan vore givetvis vatten, det vore klart mest hälsosamt, men vi utgick mest ifrån smaken och vilken smak det skulle vara svårast att vara utan. Jag dricker aldrig läsk, så det är inget jag skulle ha problem att vara utan. Inte heller te, som en av eleverna valde, är något som jag skulle ha problem att vara utan, även om det är väldigt gott när man är förkyld. Jag gillar apelsinjuice, men inte så pass mycket att jag skulle välja att dricka det till allt. Jag har några starka kandidater, några drycker jag ogärna skulle vara utan. En kandidat är givetvis kaffe, det skulle kännas väldigt knepigt att vara utan kaffe. Jag gillar kaffesmaken och morgonkaffet när jag kommer till jobbet är bland det godaste jag vet. Ur hälsosynpunkt vore det inte så bra att bara dricka kaffe, men det som gör att jag valde bort kaffe är att det vore jobbigt att bara få dricka en dryck som är varm. Om man exempelvis idrottar är det bra att få dricka någonting för att få ork, då vill man gärna att det man dricker ska vara kallt och kallt kaffe är bland det vidrigaste jag vet. Därför valde jag inte kaffe.
En annan dryck som jag är väldigt svag för är mjölk, det dricker jag till all mat. Mjölk skulle nog fungera rätt bra att dricka när man idrottar också, kall mjölk efter ett jobbigt träningspass låter inte speciellt dumt. Jag skulle ha väldigt svårt att klara mig utan mjölk, men det som jag skulle ha svårast att vara utan är en förädling av mjölk, nämligen oboy. Jag har druckit oboy till frukosten så länge jag kan minnas och det är den dryck jag skulle ha absolut svårast att vara utan. Oboy fungerar bra både varm och kall, det kanske inte är det ideala till träning, men det skulle säkert fungera hyfsat i alla fall. Förhoppningsvis slipper jag dock göra det här valet. Jag fortsätter gärna dricka kaffe, juice, mjölk och vatten också, men om jag skulle tvingas göra valet skulle jag i alla fall kunna svara snabbt. Det är bra att vara förberedd.

Dagens låt: Bonnie Prince Billy - Agnes, queen of sorrow

Inte mig det var fel på

Jag har fått lite upprättelse idag. I slutet av förra veckan skrev jag här och beklagade mig över att min iPod inte fungerade som den skulle. Jag tyckte att jag gjort precis som det stod i intruktionerna, men ändå gick det inte att få den att spela min utomordentliga musik. Eftersom jag vet med mig att jag har vissa brister när det gäller teknik så misstänkte jag att det helt enkelt det var mig det var fel på, iPoden skulle säker fungera om någon annan försökte fixa den. Jag försökte intala mig att det troligen var en trasig iPod jag köpt, men när man måste be grannen om hjälp för att spela in matcher på Canal+ så är det lätt att börja tvivla på sig själv. Idag fick jag i alla fall beskedet som jag hoppats på, iPoden var trasig. Det var alltså inte mig, eller min musik, det var fel på. Det är mycket troligt att jag hade fått igång maskinen om den varit hel, åtminstone finns det inget som bevisar motsatsen. Nu är en ny ipod beställd och när den kommer finns det en ganska stor chans att jag kommer få den att fungera.
Nu har jag lyssnat igenom Moneybrothers nya skiva, givetvis fastnade jag för en av de mer melankoliska låtarna. Jag förstår inte riktigt varför det alltid är de låtarna jag gillar bästa, men det är inte sällan som jag gillar de dystraste låtarna bäst redan från början. Nästa onsdag är det i alla fall dags för spelningen i Gävle, ska bli mycket intressant. Jag har en stark känsla av att det kommer bli en suverän spelning och jag är rätt säker på att jag och Gorbatjov kommer att få se en lika energisk Moneybrother som när han spelade på Konserthuset.
Snart helg igen, satan vad veckorna går fort nuförtiden.

Dagens låt: Moneybrother - Downtown train (Tåget som går in till stan)

Människans bästa vän

Idag när jag kom hem från jobbet var jag lite nedstämd, inget allvarligt men jag var inte på gott humör. Eftersom jag visste att jag fått skivor på posten rev jag snabbt upp ginzapaketet och satte mig i soffan för att koppla av. Jag hann inte sitta speciellt länge innan det hördes en lätt duns bredvid mig, sedan fick jag en nos som puffade mig i ansiktet. Det var föräldrarnas hund Plummer som undrade hur det var fatt med mig. Han är mästare på att märka när man behöver lite omtanke och han är även mästare på att göra en på gott humör igen. Han tittade på mig och sedan började han slicka mig i ansiktet för att pigga upp mig, det lyckades han med. Det där med att hunden är människans bästa vän är verkligen ingen myt.
Jag har även hunnit med att äta julbord under kvällen, det satt inte helt fel kan jag säga. Revbensspjäll är också något som kan höja humöret en bit, men nu är jag äckligt mätt. Jag kommer aldrig att glömma julbordet vi fick på min lågstadieskola. När man går i ettan eller tvåan så uppskattar man inte ett julbord där man får en prinskorv och två köttbullar, så var fallet på skolan där jag och Den Gamle Franken gick upp till fjärde klass. En prinskorv och två köttbullar, men hur jäkla mycket sill man ville. Hur många sjuåringar uppskattar en hink med löksill? Inte många i våran klass gjorde det i alla fall.
Lalehs och Moneybrothers skivor kom idag, har inte hunnit lyssna igenom Moneybrother än, så jag ska nog ha den i skolan under slutet av veckan. Lalehs skiva är i alla fall mycket bra och "Mamma" är underbar även på skiva. Det är inte mycket som går upp emot bra musik och att sitta med nya skivor är bland det bästa jag vet. Nästa vecka är det dessutom konsert med Moneybrother, men innan det är det dags för luciatåget på skolan också och det kommer säkert att bli stämningsfullt.

Dagens låt: Laleh - Prinsessor

Taskig kalender

Som jag tidigare nämnde på den här sidan så fick jag en liten julkalender av min syster i helgen. I morse när jag ätit min frukost och vandrade runt yrvaken i köket för att vakna till nog för att ta mig till toaletten, så gick jag fram till min kalender för att trycka ut den lilla pralin som fanns bakom lucka fem, trodde jag. Jag pressade in luckan och väntade mig att det skulle ramla ut en liten, god chokladbit på den andra sidan. Till min stora, nyvakna förvåning hände det ingenting. Luckan var tom, ett lockbete. Jag vet reglerna för chokladkalendrar, man får inte plocka ur de andra luckorna i förväg, då försvinner meningen med den. Jag förstod snabbt varför det inte var någonting i luckan. På baksidan av kalendern är det en bild av jungfru Maria, en viktig kristen karaktär och det kan vara orsaken till att jag inte fick godis. När vi var i kyrkan i fredags med skolan skulle alla i kyrkan be "Fader vår", eftersom mina gudar heter Maradona och Morrissey tyckte jag inte att det fanns någon större anledning för mig att knäppa händerna och be till en gud jag inte tror på. Det kan vara en anledning till att jungfru Maria-kalendern ville straffa mig. Hur straffar man bättre än chokladsugen, trött lärare än att lura honom att han ska få choklad och sedan inte ge honom något? Jag skulle gjort som eleverna sa och åtminstone knäppt händerna, jag hade ju inte behövt be, då kanske jag fått min godisbit i morse. I stället fick jag stilla mig chokladbehov med ett glas oboy, men nu hoppas jag verkligen att morgondagens lucka innehåller någon tendens till choklad. Om det är tomt i morgon tänker jag öppna varenda lucka tills jag hittar en pralin, då bryter jag mot chokladkalendrarnas gyllene regel, men det skiter jag i. Jag förtjänar godis i morgon, så det så.

Dagens låt: R.E.M. - Everybody hurts, vissa låtar tröttnar man aldrig på.

December?

Kan man verkligen klassa det här som december? Idag när jag åkte från Gävle var det åtta grader varmt ute, då var klockan sex på morgonen. I december ska det vara kallt vid den tiden, inte för att det gör mig så mycket att jag slipper skrapa bilen, men det är lite knepigt. Man ska inte behöva torka bort regn från rutan den här tiden på året, men det var jag tvungen att göra i morse.
Idag var det så varmt i klassrummet att jag var tvungen att ta av mig till t-shirt när jag satt kvar och jobbade, det problemet brukar man inte ha i december.
Jag är fullt medveten om att jag kommer att klaga när det blir kallt också, jag kommer säkert att klaga på att det kommer snö och jag kommer säkert att klaga om det inte kommer någon snö till jul. Vädret kan man aldrig vara riktigt nöjd med. Jag klagar på värmen på sommaren också. Jag gillar hösten, då är det lagom temperatur ute, men när den håller på för länge blir det också lite segt. Nu har det varit höst i en evighet, så det börjar gå till överdrift med den också.
Nåja, i veckan kommer det i alla fall nya intressanta skivor att lyssna på, då spelar det ingen roll om vädret är skit.
Den här veckan är det Singles Collection med Smiths som spelas i stereon i skolan, underbar skiva. Avslutningen med "Last night i dreamt that somebody loved me"(upplyftande i vintermörkret) och "There is a light that never goes out" är svårslagen.

Dagens låt: The Smiths - Last night I dreamt that somebody loved me, ingen riktig video men en väldigt bra låt ändå.

Första advent

Idag är det första advent och jag börjar faktiskt redan nu känna lite julstämning. Det började med adventsmorgonen i kyrkan i fredags, även om jag kanske inte sjöng med i låtarna eller bad med i bönerna så blev det ett startskott för julladdningen. I helgen har julstämningen utökats. Till att börja med har jag satt upp mina adventsstakar i fönstren i lägenheten. En liten miss i beräkningarna har jag ändå gjort, senast jag hade dem framme hade jag bara två fönster, nu har jag fyra. Mitt stackars dubbelfönster i tv-rummet får vara utan julstämning ett tag till. Jag köpte mina adventsstakar på Rusta för 29 kornor under min första termin på högskolan och de lyser fortfarande som om de vore nya, de var en bra investering.
Jag fick även min första julkalender i helgen, det var storasyster som köpt den åt mig. Den är inte riktigt som alla andra kalendrar. Det är en chokladkalender med nonstops i stället för vanlig choklad. Förpackningen ser ut som en alvedonförpackning med jungfru Maria på baksidan, men en kalender är det och den bidrar till julstämningen här i mitt hushåll.
En sak som hör samman med jul och Gävle är givetvis den beryktade Julbocken. Idag hade den invigning och nu står den där igen utanför biblioteket och väntar på att brinna. I år sägs det att den ska vara byggd och preparerad på ett sätt som gör att den inte brinner, om det nu finns ett sådant sätt att göra den på så undrar man ju varför de inte gjort den så hela tiden.
En glöggafton med kompisarna brukar höra till julförberedelserna här i Gävle och den har vi haft ikväll. Det var jag, Gorbatjov, Den Gamle Franken och Kus som intog glögg i samband med säsongsavslutningen av FC Z. Vi hann under kvällen även med att titta igenom hela Angne & Svullo-dvdn, en helt okej söndagkväll med andra ord.
Operation iPod har däremot inte varit lyckosam för mig i helgen, jag har ännu inte fått någon ordning på den. Jag har många bortförklaringar för att dölja min egen oförmåga:

1. Instruktionsboken är på norska så det är mycket troligt att jag fattat något ord fel.
2. Jag har ingen tillräckligt bra USB-port på datorn.
3. Det kan vara hörlurarna som är glappa, det brukar hörlurar vara.
4. Min musik är för avancerad för att spelas på en sådan lite grej.
5. Det var den sista kvar i sin sort på affären, så alla de bästa var säkert redan tagna.

I morgon ska jag åka in till min gode vän och be om hjälp med den lilla maskinen, om det framkommer att det inte är något fel på den kommer jag garanterat inte att berätta det.

Dagens låt: Chingon - Malguena salerosa, väldigt cool låt.

CSKA-träning

Igår hade vi innebandyträning med vårat beryktade lag, CSKA Gorbatjov. Vi var inte så många som deltog, det medförde att det blev mer springande för oss som spelade. Att jag sprang en del känner jag av idag, kroppen är rätt sliten och det är tur att jag är ledig. I morgon när det är dags för jobb igen borde jag ha återhämtat mig. Det är rätt lämpligt att ha träningsvärk en dag som denna, jag har nämligen inte planerat att röra på mig allt för mycket idag. På förmiddagen har jag suttit och rättat uppsatser i soffan iklädd morgonrock, den enda fysiska ansträning jag gjort är att jag gick ut i köket och gjorde kaffe. Mina kaffebönor börjar ta slut nu, hoppas leveransen från Stockholm dyker upp snart. Samtidigt som jag rättat har jag haft Magnus Carlsons livespelning från Hultsfred 2002 igång på tv:n, det är en jäkligt bra konsert. Magnus första skiva är underskattad, det är utan tvekan en av de bästa skivor jag har i min samling.
Vanligtvis när jag rättar uppsatser brukar jag skriva mina omdömen på datorn, men det har jag inte riktigt hunnit med den här gången. Därför har jag skrivit mina omdömen för hand den här gången, det är inte helt okomplicerat. Jag har en tendens att skriva ganska otydligt ibland, min lärare på gymnasiet sa till mig att jag skrev som en kråka och det var inte helt obefogat. När jag anstränger mig skriver jag rätt hyfsat, men när jag ska skriva mycket blir det ibland ganska slarvigt. Jag hade en liten diskussion med en elev i fredags om vem av oss som skrev mest oläsligt, jag kan väl säga att det var tur för mig att hennes buss snart skulle gå, annars hade jag nog gått förlorande ur den lilla duellen. Jag hade bland annat skrivit ett R som påminde om om en missformad hästsko, så jag var i underläge.
Det är ganska svårt att tänka sig att jag faktiskt undervisat i välskrivning, jag lärde ut skrivstil till två elever på min praktik för något år sedan. De visste nog inte vad de gav sig in på när de satte mig på att lära eleverna att skriva fint. Vi hade välskrivningsböcker när jag gick på låg- och mellanstadiet, men det är inte mycket som är tråkigare än att skriva 30 stycken a:n och sedan 30 stycken b:n osv, så jag tog det inte så allvarligt. Jag tror att min handstil tog mycket skada av tiden på högskolan, där satt jag ofta och antecknade snabbt under föreläsningarna, åtminstone under de bra föreläsningarna. De anteckningarna hade man inte alltid nytta av, det var nämligen rätt svårt att tyda vad jag kastat ihop medans jag lyssnat.

Dagens låt: Håkan Hellström - Nu kan du få mig så lätt

Varning!

Sverige har länge varit ett fredligt land, vi var ej krigsförande under andra världskriget och den senaste tiden har vi stått utanför de stora konflikterna. Jag trodde inte att det fanns någon anledning till oro, innan jag idag läste lite på en av skvallerpressens hemsidor. Där hittade jag den här artikeln. Kortfattat berättar den att Linda Rosing bytt till ett artistnamn för att kunna lansera sin kommande skiva utomlands, en skiva med låtar skrivna av Dr Bombays textförfattare. Den som kan komma på en hemskare kombination kan ju räcka upp en hand.
Hur tror ni att folk ute i världen kommer reagera när det kommer fram att vi i Sverige tillåter att sådan här musik lämnar landet? Vi kan komma att få ett nytt begrepp att lägga till i listan över olika krigsföringar, nämligen musikalisk krigsföring. Att låta Linda Rosing lansera sin musik i andra länder borde nästan kunna klassas som terrorism och det är vi i Sverige som kommer att få ta smällen när det kommer fram att det var vi som lät henne göra det.
Man vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta när man läser artikeln. Rosing tänker i samband med att singeln släpps vika ut sig i en herrtidning, för att få singeln att sälja bättre. Förstår hon inte själv vilka jävla idiotiskt budskap hon sänder?
Jag har funderingar på att starta en insamling. Om alla i Sverige ger mig 50 öre var skulle jag få ungefär fyra miljoner kronor, de pengarna skulle jag sen ge till Rosing i utbyte mot att hon lovar att avsluta sin musikkarriär. Hon skulle garanterat tjäna på det och vi andra skulle komma väldigt billigt undan, 50 öre för att slippa höra henne sjunga.

Dagens låt 2: The Verve - Drugs don´t work

Veckans lista v.48

1. Morrissey - Än en gång har denne man tagit sig högst upp på min veckolista, precis som vanligt finns det massvis med anledningar till att han hamnar där. En av anledningarna är att jag den här veckan haft med mig "You are the quarry" som skiva att lyssna på på jobbet när jag inte har lektioner. Den skivan går inte att tröttna på och "All the lazy dykes" är en låt som växer mer och mer för varje gång man hör den. Det var en av låtarna som jag inte riktigt gillade när skivan kom, men nu har den i stället blivit min favorit. Skivan har även använts av andra än mig den här veckan. När de skulle göra gruppövningar med niorna i torsdags hade skolsystern glömt att ta med en skiva de kunde använda till Hela havet stormar, så hon frågade om hon fick låna av mig. Givetvis delade jag med mig. Niorna fick alltså leka Hela havet stormar till Morrisseys ljuva stämma, det är få klasser förunnat.

2. Micke Dubois - Ännu en person som varit med på den här listan ett flertal gånger sedan inledningen, men den här veckan är det ofrånkomligt att ta med honom. Jag fick nämligen min Angne och Svullo-box i veckan och i torsdags, under filmkvällen, passade vi på att se den ena av skivorna. Sketcherna är enkla, men väldigt roliga. Svullos bortgång för drygt ett år sedan var oerhört tragisk, han var en unik människa och en suverän komiker. Han gjorde sådant som ingen gjort tidigare och lämnade ingen oberörd. Han skämtar om allt som man inte får skämta om och han gör det bra. Det är inte konstigt att Hans Crispin, som spelar Angne, börjar skratta i slutet av många sketcher. Svullos plats på veckans lista är given

3. Stephen Chow - I veckan var jag på filmkväll hemma hos en kompis, vi såg "Shaolin soccer". Jag hade inte hört speciellt mycket om filmen tidigare, men den var riktigt bra. Det var Stephen Chow som gjort filmen, samme person som gjorde den enormt underhållande "Kung Fu Hustle" i fjol. Jag gillar fightingfilmer och jag gillar fotboll, en kombination av det blir givetvis någonting som tilltalar mig. "Shaolin soccer" började lite segt, men när den kom igång gjorde den det ordentligt. Fotbollsscenerna var riktigt sjuka och förde tankarna till det gamla klassiska spelet Nintendo World Cup. I det spelet kunde man skjuta skott som påminde om de som man sköt i filmen och där kunde man också tackla motståndarna rejält, något man också gjorde i filmen. Filmen var överdriven och overklig, men den kämpaglöd som spelarna i filmen visade upp är något som Liverpool borde ta efter. Om de sprang, slet och kämpade lika mycket som spelarna i Chows lag så skulle vi ligga högre upp i serien. Stephen Chow är en skicklig filmskapare, se hans filmer så fort ni bara kan. Några smakprov från filmen kan ni se här och här.

4.Anders Wendin - På onsdag är det bara en vecka kvar till Moneybrothers spelning här i Gävle och ju mer jag lyssnar på hans nya låt, desto mer ser jag fram emot konserten. På onsdag kommer skivan, det ska bli spännande att höra om alla låtarna håller samma klass som "Dom vet ingenting om oss". Jag har lyssnat en del på förra skivan den senaste tiden och den är fortfarande mycket bra. Att konserten kommer att vara bra tar jag för givet, men det är inte lika givet vilka låtar han kommer spela. Han kommer saäkerligen att spela nästan alla låtarna från den nya skivan, men borde få in åtminstone 4-5 låtar från de andra två skivorna också. Om jag fick välja ut de fyra låtarna skulle jag välja "Blow him back into my arms", "It ain´t gonna work", "Nobody´s lonely tonight" och "Feelings getting stronger in the dark", men vad han än väljer för låtar så kommer det att bli bra.

5. Sinead O´Connor - Jag har aldrig lyssnat på henne, förutom "Nothing compares to you" då såklart. På sistone har jag lyssnat på några av hennes låtar på youtube(har blivit något av en youtube-missbrukare på sistone eftersom jag inte har någon musik på datorn hemma hos morsan och farsan och när de kollar på tv kan jag inte gärna spela musik högt i det rummet) och de är mycket bra. Sinead O´Connor har en underbar röst och det är väldigt synd att hennes karriär inte blev längre.

Dagens låt: Mercury Rev - Dark is rising

iPod

Jag är ganska dålig på att hänga med i utvecklingen när det handlar om ny teknik, det kanske har lite att göra med att jag är oteknisk. Jag var en av få som tyckte att det enda positiva med att dvd-spelaren kom var att alla VHS-filmer blev billigare. Det tog väldigt lång tid innan jag såg till att skaffa mig en egen dvd. Samma sak var det med mobiltelefonen, där var jag också efter länge. När jag skaffat mig en 3210 så höll jag fast vid den i en evighet. Jag bytte inte telefon förrän min kära 3210 gick sönder. Trots att den skyddades av ett Liverpool-skal så höll den inte för allt och efter flera års lång och trogen tjänst så gav den upp förra julen. Då min telefon skickat sitt sista sms besökte jag en gammal vän, han jobbar på en radio och tv-affär i Bollnäs. Han hjälpte mig att hitta en ny telefon till ett bra pris och den kommer säkert att hänga med ett tag. Igår var jag in till min kompis igen och den här gången genomförde jag en stor förändring i mitt liv. Jag och min freestyle har hängt ihop i många år, men på sistone har mina lurar varit glappa, så jag har inte använt den speciellt mycket. Dessutom har jag den senaste tiden blivit lite dålig på att spela in nya kassettband, det tar sån tid och kräver ständig uppassning. Medans syrran skaffat både minidisc och mp3-spelare har jag hållit fast vid min lilla svart-gråa freestyle, som man måste tejpa igen luckan på för att den ska fungera ordentligt. Igår kände jag att jag var tvungen att klippa banden med min bandare och gå vidare här i livet. Jag frågade min kompis om hjälp och det slutade med att jag numera är stolt ägare till en liten iPod. Jag har alltså tagit ett stort steg i min egen tekniska utveckling, nu återstår bara att se om jag klarar av att få igång den.

Dagens låt: Joy Division - Love will tear us apart