Nostalgi

Jag har tillbringat stor del av det senaste dygnet med att återuppväcka gamla minnen, dels genom en film på bio och dels genom en dvd-box jag fick i examenspresent. Filmen jag menar är självklart Narnia. Jag såg den på bio igår och jag var absolut inte missnöjd när jag gick ut ur salongen efter nästan två och en halv timme. Självklart fanns det saker jag störde mig på, som att de hade med en sån där jävla Matrix-scen (när hjälten lutar sig bakåt i slow-motion och precis klarar sig undan från att bli träffad) i en av striderna. Jag hatar när det är sådana scener mer och blev väldigt irriterad när de slängde in en sådan i filmens slutskede. Dessutom såg ibland bakgrunderna lite väl ditklistarde ut. Med tanke hur jäkla bra de hade gjort Aslan borde man kunna få landskapet att se mer naturligt ut också.
Annars var jag nöjd med det mesta. Jag störde mig inte heller på de små barnen, ibland kan barn på film ha en tendens att vara lite väl smarta och det har jag svårt för, inte lika svårt som Gamle Franken men ändå ganska svårt. Här var det tvärtom, barnen var naturliga och de kändes verkligen passande i sina roller. Liam Neesons insats som Aslans röst var klockren. Som film tycker inte att Narnia var sämre än Sagan om Ringen, kanske att den riktar sig till något yngre tittare än Peter Jacksons filmer men den håller absolut samma klass.
Betyget till filmen blir: TTTT
Den andra nostalgitripp jag haft är framför min egen tv med en Thundercats dvd-box. Jag såg serien ofta när jag var yngre, men på senasre år har jag nästan inte sett ett avsnitt. Det tog dock inte lång tid innan man var inne i serien igen och nu kommer det nog bli en hel del tittande under mina lediga dagar. Lion-O, Tygro, Cheetara och Panthro är lite beroendeframkallande.

Dagens låt: The Smiths - Last night I dreamt that somebody loved me

Nyårskrönika del 2

Eftersom jag kommer ha ganska fullt upp fram tills nyår kommer min avslutande del av nyårskrönikan redan idag. Nu är det dags för den topp 10-lista jag tidigare skrivit om. Det här har varit ett mycket bra år och det har varit tufft i kampen om placeringarna, men så här blir det i alla fall. Till skillnad från tidigare år så börjar jag med nummer tio och fortsätter sedan nedräkningen:

10. Cityfesten. Festerna tillsammans med grabbarna är alltid en höjdpunkt, men Cityfesten är något alldeles extra. Speciellt kvällen i Boulognern var något att minnas.
9. Konserthuset. Jag kan inte bestämma mig om jag ska ha med Moneybrothers eller Freddie Wadlings konsert på konserthuset på listan, så för att göra det enkelt för mig tar jag med båda två. Det är två väldigt skilda spelningar, men båda fyllde mig med samma glädjerus.
8. CSKA Gorbatjov. Vårt nystartade innebandylag måste vara med på listan. Det har givit mig nya bekanta och ett nytt fritidsintresse. När jag dessutom har nästan hela min kompisskara i laget är det självklart att det här är en höjdare. Laget ger oss dessutom ännu en anledning att festa och sånt ska inte underskattas.
7. Mercury Rev på Berns. Det var första gången jag ett av mina absoluta favortiband och även om kritiken i tidningarna inte var speciellt bra så var jag väldigt nöjd när jag och Bocken gick hem från spelningen. "Dark is rising" kommer alltid att vara en av mina favoritlåtar.
6. Arvikafestivalen. Arvika brukar hamna högre på listan, men dte är inte på grund av att det var sämre i år som den hamnar en bit ner, det hänger snarare samman emd att det här har varit ett bra år. Jag såg massvis med bra konserter i Arvika och det ska mycket till för att jag inte ska infinna mig på fetsivalen även nästa år.
5. Flyttarna. Min egen flytt till större lägenhet var utan tvekan ett lyft för mig, när jag dessutom får ha kvar mina kompisar i staden och får hit syrran kan jag inte annat än ta med det på listan.
4. Weeping Willows i Uppsala. Inget år är riktigt komplett utan en WW-spelning. Konserten i Uppsala var en Best of-spelning och således fick jag höra alla de gamla klassikerna tillsammans med nya mästerverken. "Echoes of your breath" var en upplevelse.
3. Examen. I 4,5 år har jag slitit(ok, kanske inte slitit hela tiden) med min lärarutbildning och nu är det äntligen slut. Även om jag kommer sakna studentlivet så känns det suveränt att äntligen vara klar.
2. Jobb. Jag behövde aldrig vara arbetslös efter min examen, i början av nästa år inleder jag mitt första jobb. Även om jobbet bara är på en termin så känns dte väldigt bra att veta vad jag ska göra de kommande månaderna, det känns ännu bättre att det jag ska göra är det som jag VILL göra.
1. Liverpools CL-vinst. Det är rejäl konkurrens i toppen av min lista i år, men det går inte att ha en annan etta än den här underbara händelsen som utspelade sig den 25 maj i år. Jag har varit ett stort Liverpool-fan så länge jag kan minnas och det här är den största vinst jag upplevt. När dessutom matchen gestaltade sig som den gjorde så är det otänkbart att tänka sig något annat som skulle kunna överträffa det här. Från underläge 0-3 till 3-3, sedan Dudeks räddning på Schevchenkos kanonläge i förlängningen, sedan straffdramatiken som höll på att ta död på mig.

Årets låt: The Smiths - That joke isn´t funny anymore

Nyårskrönika del 1

Det börjar närma sig nyår och således är det dags att avsluta det här året. Som jag tidigare nämnt här kommer jag att lista mina 10 bästa ögonblick under året, men jag har nu tänkt att ta upp andra viktiga saker från året. Här kommer en redogörelse över hur jag upplevt 2005:

Årets lag: CSKA Gorbatjov. Vilken sammanhållning, vilken kämpaglöd, vilken lagmoral. CSKA Gorbatjovs debutsäsong lovar väldigt gott och vänta bara tills nästa säsong då vi är riktigt varma i kläderna, då blir det köra av.

Årets flytt 1: Jag till Brynäs. 27 kvadrat byttes mot 55 och genast hade jag möjlighet att skaffa en tv större än mikrovågsugnen.

Årets återseende: Klassfesten. Festen med min gamla högstadieklass var väldigt trevlig, längesedan man fick chansen att verkligen prata med alla gamla kompisar.

Årets låt: The Smiths - That joke isn´t funny anymore. Det är nog den låt jag lyssnat på flest gånger i år och därför passar den bra in här. Förbannat bra är den.

Årets intro 1: Willow weep for me, Weeping Willows-konserten i Uppsala. WW tillbaka till rötterna, precis som jag vill ha det.

Årets sorg: Svullo. Han kommer att lämna ett stort tomrum efter sig i humorsverige. Ingen kunde få en att skratta som Svullo.

Årets flytt 2: Syrran till Gävle. Från 50 mil till 50 meter, det är klart lämpligare att träffas nu än de senaste sex åren.

Årets överraskning: Freddie Wadling. Jag gick till konserten i Arvika för att ajg inte hade något bättre för mig, föga anade jag att det skulle bli en upplevelse som gav mig en ny favorit.

Årets film: Crash. Jag tror det här är den bästa film jag sett i år, konkurrensen är tuff från bland annat Batman Begins, men Crash var väldigt speciell och väldigt bra.

Årets händelse: 25 maj, återkommer till det i listan sen.

Årets president: Gorbatjov.

Årets lagkapten: Gamle Franken

Årets assisterande lagkapten: Jag

Årets självmål: RajRaj och Ogo. En händelse som ingen närvarande kommer att glömma.

Årets intro 2: Trummandet i början av They are building walls around us från Moneybrothers spelning på konserthuset. Mäktig inledning på en mäktig spelning.

Årets tecken på att jag håller på att bli vuxen: Jag har lärt mig dricka whisky.

Årets tecken på att jag aldrig kommer att bli vuxen: Batmanskrivbordsunderlägget är väl kanske ett bra exempel.

Årets flytt 3: Kusen till öster. Säkrade ännu en av mina kompisars kvarvarande i Gävle.

Årets Tv-serie: FC Z. Jag trodde att det skulle bli en usel serie, men för en gångs skull hade jag fel. När man väl börjat titta gick det inte att hålla sig borta från den.

Årets Nina: Persson. Förutom Cardigans nya, suveräna skiva har hon deltagit på både Freddie Wadlings och Christian Kjellvanders nya skivor och hela tiden gjort det på ett underbart sätt.

Årets Diego: Maradona. Tappade vikt och skaffade sig en egen talkshow i Argentina. Det spelar ingen roll vad den skandalgalna pressen säger, Diego kommer alltid att vara större än de kan föreställa sig.

Årets flytt 4: Gorbatjov till Brynäs. Ännu en av mina kompisar blir kvar i Gävle och jag kan inte säga annat än att jag är nöjd med det.

Årets sorg 2: CH. Branden som skakade hela min bekantskapskrets, vart skulle vi nu gå på fredagarna?

Årets räddning: Grand. Svaret på frågan ovan.

Årets trök: Examensarbetet. Även om det var intressant så var det förbannat tråkigt att skriva ihop det till en fungerande uppsats.

Årets lärare: Jag. Såklart.

Årets spel: Texas. Även om det avtagit de senaste månaderna har vi spenderat väldigt mycket tid vid pokerbordet i år.

Årets bokning: Nästa års Liverpoolresa. Kommer bli suveränt.

Årets avbokning: Bob Dylan-biljetterna. Det sved att missa konserten men när jag fick läsa recensionerna efter spelningen så gjorde det mindre ont.

Årets tårta: Liverpool-tårtan jag fick när jag fyllde år.

Årets skämtare: Jag. Skulle tro att det är några i min omgivning som har något att invända mot den här egoistiska utnämningen...

Årets Conan: O´Brien. Garanterar skratt varje kväll innan det är läggdags. Conan är klass.

Årets chock: Peter Crouch till Liverpool. Inte vad jag hoppats på direkt, men det han visat upp på sistone lovar gott.

Årets ras: Pekings ras i Superettan. Från stabilt topplag till menlöst mittenlag, det måste bli bättring nästa år.

Årets ras 2: Labrador. Plummer har verkligen givit mig att göra i år, men det är alltid lika roligt.

Årets dvd-släpp: James Dean-boxen. Många timmar med grymt bra film.

Årets lyft: Bäddsoffan. Fan va tungt det var att bära den upp och ner för alla trappor.

Årets stalker: Jag. Fyra Moneybrother-konserter på bara några månader är nästan på gränsen.

Årets avslutning: StarWars episode III. Jäkligt skönt att det slutade med en film som man kan leva med.

Årets trailer: X-men 3. Nästa år kommer filmen som jag väntat på i en evighet nu.

Årets förtroendeuppdrag: Moderator på liverpoolsweden. Ett hedersuppdrag som jag självklart tackade ja till.

Årets kö: Tranan på juldagen. Trodde aldrig man skulle behöva köa så länge när man kommer vid öppningsdags.

Årets öl: Carlsberg. Gärna framför en Liverpool-match hemma i soffan.

Årets flytt 5: Dino och Minela i Norrköping. Även om de inte direkt flyttade till ett närmare ställe så var det en trevlig inflyttningsfest.

Årets skattesmitare: IFK Göteborg. Eller hur Gamle Franken?

Årets satsning-som-jag-är-jävligt-tveksam-till: Mats Jingblad till Peking.

Årets satsning-som-jag-var-ännu-mer-jävla-tveksam-till-men-har-nu-börjat-ändra-mig-lite-grand-och-tror-att-det-kanske-var-ett-bra-köp-ändå: Peter Crouch.

Årets bilresa: Midsommarafton i bil till Sölvesborg. Vi har annorlunda midsommartraditioner i min familj, det här året var inget undantag.

Årets mest saknade: Morrissey. Men som tur är kommer det en skiva nästa år iaf.

Årets skräll: Giffarnas vinst i World Cup. Trodde aldrig att de skulle gå hela vägen, men det var förbannat kul att de gjorde det.

Årets miss: Köpet av min häftmassa, den lossnar hela tiden. Skulle nog satsat på ett annat märke ändå.

Årets Vito: Corleone. Behöver egentligen inte kommenteras men efter att ha skaffat Gudfadern-boxen i år måste jag självklart ta med honom här.

Årets tidningslånare: Gamle Franken. Jag blir lika förvånad varje gång jag får tillbaka ett lass med Larson-tidningar.

Årets tidning: X-men. I konkurrens med min nya historietidning så vinner ändå X-men, tyvärr kommer den ut alldeles för sällan.

Årets dryck: Kaffe. Vad skulle jag göra utan denna underbara dryck?

Årets skräck: Ryktet om Terminator 4, jag hoppas verkligen inte att man tänker förstöra serien ännu mer än man redan gjort med den tredje delen.

Årets överraskning 2: Laleh. Musik man verkligen blir glad av, och det kanske inte beskriver så mycket av min andra musik. Väldigt spontan på scenen och har låtar som verkligen är egna. Hon kommer bli stor.

Årets bilresa 2: Arvika. Det här är en resa som trots att den är ganska lång alltid går fort. Till Arvika vill man alltid återvända.

Årets look-alike: New Orders basist-Rolf Lassgård

Årets look-alike 2: Steve Finnan-Hilary Swank

Årets Shrek: Wayne Rooney. Men bara utseendemässigt, Shrek verkar ju ganska sympatik, något man inte kan säga om Rooney.

Årets lillebror: Everton. Alltid i Liverpools skugga, även om de i år trodde sig vara på väg upp.

Årets storebror: Edsbyn. Det svider att erkänna, men det kommer ta lång tid innan Giffarna är om Byn i bandyn.

Så, då var jag klar med del ett i min nyårskrönika.

Dagens låt: The Smiths - That joke isn´t funny anymore

Smart hund

Jag har alltid ansett mig vara familjens smartaste medlem, även om inte de andra håller med, men nu har jag börjat få konkurrens från ett oväntat håll. Det har nämligen bevisats på sistone att vår lilla hund har väldigt intelligenta knep för att få sin vilja fram. Det allra smartaste knepet han har är när han ska försöka kräva tillbaka sin plats i soffan från syrran, som så här i juletider är hemma och själ stackars hundens favoritplats i soffan. För i tiden försökte hunden med våld, dvs han försökte trycka bort syrran men det gick kanske inte alltid så bra som han hoppades, dessutom tog det säkert mycket på krafterna hos den på kvällarna väldigt trötta labradoren. I år har han dock börjat med ett nytt grepp för att få sin hett önskade plats.
Igår när syrran hade stulit hans plats i soffan kom han först in och tittade lite på henne, sedan lade han sig snällt nedanför soffan. Ingen tänkte mer på att han säkert ville ha sin speciella plats, men vi visste inte att han höll på att sätta igång med sin plan. Efter några minuter började syrran att rynka på näsan och klaga över en mindre angenäm lukt. Hon satte sig upp för att tända en tändsticka och få bort lukten, hon hann bara sätta sig så dök hunden upp i soffan och tog tillbaka sin plats. Lukten som syrran hade klagat över var det hunden som hade orsakat med hjälp av sin bakdel, han visste att syrran inte gillar den lukten och han vet att han brukar ta till tändstickorna för att få bort den. Jag kan inte säga annat än att jag imponerades av hans slughet när han på ett snabbt och effektivt sätt tog den plats som han troligen anser vara hans.

Dagens låt: Eric Clapton - Blue eyes blue

God Jul

Bättre sent än aldrig, jag vill önska min enorma läsarskara en riktigt god jul!

Dagens låt: Weeping Willows - Christmas in prison

Examen

Jag har nu spenderat de senaste två dagarna med att fira min examen. I tisdags var det fest och middag nere på kåren, jag kan utan tvekan säga att det där med fest är det bara att stryka på en gång. Jag borde anat oråd när jag kom dit och man sereverade en alkoholfri välkomstdrink, sedan serverades det Loka till maten. Rebell som jag är beställde jag öl och drack det till maten i stället för vattnet, det var faktiskt några till som var lika vilda som mig och slog till med en öl. Middagen slutade vid nio, jag antog att själva festen och minglandet skulle börja då, men så var inte fallet. Precis när klockan slog nio och maten plockades bort gick 80% av festen bort till garderoben, tog ut sina jackor och gick hem. Jag och mina i sammanhagnet vilda(två öl var) bordskamrater blev väldigt förvånade, men vi tänkte att vi kunde sitta kvar en liten stund i alla fall. Även om vi inte var många kvar så var det i alla fall examen. Men när klockan var kvart över nio och jag skulle ta en klunk öl kom det fram en arrangör till mig och bad mig dricka ur, det var nämligen så att cateringfirman skulle ha med sig glasen...
Det var bara till att gå bort till baren och försöka köpa en till öl så jag hade något att dricka, men då hade baren stängt. Klockan var då halv tio på min "examensfest". När klockan hade blivit kvart i tio och min skjuts kom var vi fem stycken kvar, av de ursprungliga 80 personerna som åt middag.

Igår hade vi en examensceremoni på Estraden, i samma lokal som jag fick uppleva en underbar Cardiganskonsert för ett par år sedan. Det var mer lyckat än "festen". Rektorn och några lärare höll tal, sedan fick vi gå fram och ta emot en ros och den pin som ni ser ovan. När ceremonin var över åkte jag hem med familjen och firade min nyvunna behörighet. Den festen varade längre än den dagen innan kan jag säga.

Dagens låt: Joy Division - Love will tear us apart

Färdig

I onsdags gjorde jag min sista ansträngning på lärarutbildningen, då hade jag nämligen opponering. Det gick bra och nu är min utbildning avslutad, således kan jag nu kalla mig lärare. Det är jäkligt skönt att vara färdig, och till veckan ska det bli en ceremoni och andra festligheter.
Som ni ser på bilden ovan har man fått upp bocken igen här i Gävle, den andra versionen brukar få stå längre.

Dagens låt: Eric Clapton - So tired

Min årskrönika

Jag har som en egen liten tradition att jag i slutet av varje år brukar lista de tio bästa sakerna som hänt under året. Eftersom det bara är två veckor kvar till nyårsafton idag börjar det bli dags att sätta ihop årets lista, men jag har tänkt att innan den listan blir officiell ska jag här bjuda på de tidigare listor som jag gjort. Den första listan jag gjorde är ifrån första januari 2003 och här listar jag de tio bästa sakerna som hände mig 2002:

1. Morrissey på Hovet
2. Skakade hand med Magnus Carlson
3. UH-båten
4. Arvikafestivalen med WW och Swan Lee
5. Jag fyllde 20
6. Weeping Willows på o´learys
7. Alla fester med grabbarna
8. Klarade grammatiken
9. Cityfesten
10. StarWars Episode 2, mycket bättre än förra filmen

Jag blev en aning förvånad när jag läste den här listan igen, jag mindes inte att jag tyckte att StarWars-filmen var så bra att den förtjänade en plats på listan men tydligen tyckte jag det då. De andra händelserna på listan minns jag däremot väl att jag uppskattade. Grammatiken var en hemsk tenta och jag tror aldrig jag pluggat så mycket, förutom kanske på historiatentan, det var väldigt skönt att klara den och jag fick faktiskt till och med ett stabilt VG.
UH-båten minns jag var skitkul, alla mina kompisar här i Gävle var med på kryssningen och vi hade hur skoj som helst.
Att Morrissey ligger etta behöver jag nog inte ens motivera, det var min första, och hittills enda, Morrisseykonsert och det var magnifikt.

Listan två kommer från första januari 2004 och innehåller det bästa som hände mig under 2003:

1. Liverpool-resan, en underbar upplevelse.
2. DM-segern, var riktigt kul att vinna.
3. Arvikafestivalen, som vanligt en av årets höjdpunkter.
4. Cardigansspelningarna, äntligen fick jag chansen att se dem live.
5. Christian Kjellvanders spelningar, väldigt mäktiga konserter.
6. Kalas i Säter, Magnus Carlson live får man bara inte missa.
7. UH-båten, alltid kul att åka iväg och festa, att Concretes spelade gjorde det hela ännu bättre.
8. Språkhistorian, att klara kursen och få VG var en riktig höjdare.
9. X-men 2, ännu bättre en första delen. Jag blev absolut inte besviken.
10. Alla andra fester med grabbarna på Sätra, som vanligt kul värre.

På den här listan var det ingenting som överraskade mig, jag minns alla de här händelserna starkt och att Liverpool-resan kom på första plats var ganska så givet. det var mitt första besök på Anfield och det var verkligen en barndomsdröm som gick i uppfyllelse.
Min DM-vinst i herrsingel minns jag också att jag tyckte var väldigt kul, jag var oseedad och det var nog inte många som trodde att jag skulle vinna.

Den sista listan som följer är de tio bästa sakerna jag var med om i fjol:

1. Weeping Willows i Gävle, fick en låt tillägnad mig och som troget fan var det riktigt stort.
2. VG i Historia A, har aldrig pluggat så mycket så det var otroligt kul att det gav resultat.
3. Arvikafestivalen, en höjdare som återkommer varje år.
4. Simon & Garfunkel, overklig upplevelse.
5. Festerna med polarna, det är alltid kul att gå på krogen med kompisarna och det gör att man lättare orkar med skola och annat.
6. Ordjakten, lite sjuk upplevelse men ändå något man alltid kommer minnas.
7. Gerrards 3-1 mot Olympiakos, trots att jag satt ensam hemma i lägenheten och såg matchen så var det en upplevelse när Gerrard krutade in 3-1 och tog oss till slutspel.
8. Norrköpingresorna, var ner till Dino två gånger efter sommaren och det var skoj. Både att se peking spela fotboll och träffa Dino och hans kompisar var kul, dit ska jag tillbaka.
9. Saybia, spelningen kom under en period som var ganska tung, men mitt humör blev genast bättre av att åka ner till Bolinder och gå på konsert med ett av mina absoluta favoritband.
10. Praktiken på Nynäs, jag trivdes otroligt bra och det var de snabbaste sex veckorna under min utbildning

De händelser som kvalade in på den här listan minns jag väl, speciellt WW-spelningen i Gävle när jag fick en låt tillägnad mig. Plats sju kan vara en liten ledtråd till en av det här årets bästa händelser, men jag ska inte skriva mer om det nu utan lämnar er med den cliffhangern.

Dagens låt: Eric Clapton - So tired

Il Divo

Jag slänger nu ut en fråga till mina stora läsarskara, vilka är Il Divo?
Jag har sett tv-reklam för dom i flera månader nu och det går inte att besöka en skivaffär utan att deras enfaldiga smil dyker upp på något skivomslag, igår såg jag också att de släppt en dvd. Trots detta kan jag inte minnas att jag någonsin hört dom. Är det någon vänlig person som kan förklara för mig vad de där töntarna har gjort för att få all denna reklam och finns det verkligen någon som lyssnar på deras musik?

Igår var jag på bandy, det var derby mellan Bollnäs och Broberg. Lyckligtvis slutade det med en vinst för Giffarna, men det satt hårt åt. 6-5 blev det men Broberg hade ledningen med 5-4 med bara tjugo minuter kvar att spela. Nu finns det en bra chans till elitseriespel för Bollnäs efter jul.

Ska bli bättre på att uppdatera sidan nu när jul närmar sig och jag får med ledig tid. Har varit lite slapp med skrivandet de senaste veckorna men jag ska bli bättre.

Dagens låt: Cardigans - Good morning Joan

Slutet närmar sig

I morgon börjar min sista vecka på lärarutbildningen. På onsdag är det nämligen dags för mig att opponera, samma dag ska det även opponeras på min uppsats. Det känns lite konstigt att det snart kommer vara slut, även om jag kanske läser nån extrakurs efter jul så är min obligatoriska utbildning slut. Jag har nu läst här i Gävle i 4,5 år och utbildningen har varit så pass lång att jag aldrig riktigt funderat över hur mycket tid det varit kvar, men den här terminen har det inte gått att låta bli att tänka på slutet.
Det ska bli väldigt roligt att äntligen få ut examen och börja söka jobb, men samtidigt känns det lite konstigt att helt plötsligt lämna studentlivet som jag levt de senaste åren, med många lediga dagar och mycket fritid, och i stället börja arbeta fem dagar i veckan och behöva kliva upp tidigt varje dag.

Igår åt jag julbord med familjen, vi brukar göra det varje år och det är en tradition som är lika trevlig varje år. I efterhand kan jag inte låta bli att imponeras avmig själv, det är en enorm mängd kött som intas under de där två timmarna. Äter nog nästan mer kött på den lilla tiden än jag gör under en vanlig vecka, men så blir jag alltid äckligt mätt efteråt också. Det är dock värt att vara äckligt mätt när man får chansen att äta hur mycket lax och revbensspjäll som man vill.

Dagens låt: Tidnersticks - People keep coming around

Trailern är här

Den 25 maj är det på dagen ett år sedan Liverpool tog hem Champions league, efter den klassiska finalen mot Milan i Istanbul. Samma dag kommer det att vara premiär för en film som jag verkligen ser fram emot, nämligen X-men 3. Jag har diskuterat filmen här tidigare, men nu när trailern finns ute kan jag inte låta bli att ta upp den igen. Trailern går att se här.
Efter att ha sett den längtar jag ännu mer till premiärdagen. Kelsey Grammer är helt oigenkännlig som Beast, åtminstone i trailern, och hans röst kommer säkerligen att vara klockren för karaktären. Jag var egenligen aldrig orolig för att han inte skulle passa, men efter trailern är jag säker på att han kommer göra en minnesvärd insats. Vinny Jones som Juggernaut får man inte se speciellt mycket av i trailern, förutom några korta klipp. En sak som jag reagerade på var att han i filmen ser ut att vara mycket mindre än i tidningen, jag vet inte hur det kommer att kännas när jag ser filmen men jag blev lite besviken på hans utseende. Samtidigt hade det nog varit väldigt svårt att göra honom i samma storlek som i tidningen och få det att kännas realistiskt. Scenen med Angel i trailern var cool, det är en karaktär som jag aldrig gillat speciellt mycket men det är möjligt att den här filmen kan ändra på det.
Storms nya frisyr hade jag sett på bild innan, så det var ingen nyhet. Jag är ganska säker på att Halle Berry kommer få en större roll i den här filmen än i de tidigare, något som jag tycker känns rätt. Storm är en viktig karaktär i serien men har i filmerna blivit något av en bifigur, dessutom tror jag knappast Berry ställt upp på en till film om hon inte fått klart för sig att Storm får slåss lite.
Wolverine behöver jag egentligen inte kommentera, han kommer ha en stor roll i filmen och han kommer vara bäst i hela filmen. Jackman är perfekt i rollen och karaktären Wolverine är helig. Det verkar som om han hamnar i fight med Magneto i den här filmen, men han kommer säkert att slakta några på vägen. Det ska bli intressant att se som de spinner vidare på hans sökande efter den egna identiteten eller om de fokuserar på den i någon kommande film.
Cyclops verkar vara lite nere i den här filmen, kanske inte så konstigt med tanke Jean greys öde i tvåan, men det är bara på tiden att hans karaktär vaknar till liv i filmserien också. Cyclops är kanske den som varit mest tillbakadragen av alla karaktärerna och det är det dags att ändra på. Även om han aldrig varit en av mina stora favoriter så är han viktig för intrigen och en del av X-menhistorien.
Jean Grey kommer med all sannolikhet att komma tillbaka som Phoenix i den här filmen och det kommer nog att inverka på Cyclops. Frågan är hur pass mäktig hon kommer att vara, och även hur pass ond hon kommer vara. Famke Janssen blir bara mer och mer passande som Jean Grey, hon har egentligen aldrig gjort några imponerande prestationer i andra filmer, men i de två filmerna som gjorts hittills har hon varit bra och i den här trailern ser hon i alla fall ut exakt som man kan föreställa sig Phoenix efter att ha läst serierna. Hon har dock en stor press på sig, hon får inte göra en dålig insats i den här filmen.
Jag hoppas att Colossus får en större roll i den här filmen än i den förra, kan visserligen inte bli så mycket mindre. När det gäller Rogue, Iceman och Pyro så tror jag inte de kommer spela några avgörande roller i den här filmen, men det verkar bli ett litet kärleksdrama i filmen då Iceman i trailern är med annan tjej än Rogue. Det vore intressant att se en fight mellan Pyro och Iceman också.

Dagens låt: Paus - Smeknamn

Inget godis för mig

Jag vikarierar nu i en klass med 8-9-åringar och det är en ny erfarenhet för mig, redan nu har jag lärt mig att jag måste vakta min tunga mer än vad jag måste göra på högstadiet. Idag var jag nämligen och åt tillsammans med barnen och fick där en tuff dom.
En av flickorna i klassen skulle visa mig hur mycket hon ätit. Jag gick fram till henne när hon visade på tallriken hur mycket hon tagit, jag spelade imponerad(när det gäller matätning krävs det en del innan jag blir imponerad) och sade "Jäklar vad mycket". Jag tyckte inte att jag använde mig av ett speciellt grovt språk, jäklar är inget jag skulle klassa som en svordom. Men den lilla tjejen var av en helt annan åsikt, "Mäh, du svor" sade hon. Sedan fortsatte hon: "Nu får du inte äta godis på hela veckan". Domen var hård, men det syndes på henne att hon menade vad hon sa. Det blir alltså inga salta pinnar för mig på festen i helgen, jag måste nog fråga henne i morgon om det går bra att jag äter lite godis till julbordet på lördag.

Dagens låt: Morrissey - Friday mourning

RIP Svullo

Jag har haft en suverän helg med bra konserter(en underbar Laleh och en magnifik Kjellvander), grymt bra fotboll(Liverpool-Wigan 3-0), positiva överraskningar(Crouch målskytt) och trevligt sällskap(Norrköpingarna). Trots det kommer det här inlägget att handla om något oerhört sorgligt, nämligen Svullos tragiska bortgång. Jag tror inte att det finns någon annan svensk som fått mig att skratta lika ofta som Svullo. Den Gamle Franken och jag brukar titt som tätt njuta av hans unika humor i "Svullo grisar vidare" och det är scener där som jag alltid kommer att klassa som bland det roligaste som gjorts. Att en person som fått mig att skratta så många gånger själv kan må så fruktansvärt dåligt att han tar sitt eget liv tycker jag är hemskt.
Det är inte många svenska komiker som jag verkligen gillat, jag gillade Ali Hussein som gick bort för några år sedan, jag gillar Gardell och jag var ett stort fan av Svullo. Svullo drog sina skämt ett steg för långt, sen drog han dom två steg till och det var det som jag tyckte om. Det fanns inget som han inte kunde skämta om.
Det spelade ingen roll vilket program han var med i så tog han helt över showen. det tydligaet exemplet på det var när han var med i 100 höjdare förra året, Filip och Fredrik som verkligen försöker ta efter Svullo blev verkligen bifigurer i sitt eget program när Svullo började härja. När de försökte ta över så bara skrek han ut något sjukt och de blev ställda. Jag kommer nog aldrig kunna skratta lika glatt åt hans filmer efter den här tragiska händelsen, men samtidigt är de så pass roliga att dte helt enkelt inte går att låta bli.
Om ett skratt förlänger livet har Svullo sett till att både jag och Den Gamle Franken kommer leva en bra bit in i pensionen. Tack Svullo för allt!

Dagens låt: Svullo - För fet för ett Fuck

Crouch

Liverpool är inne i en väldigt positiv trend just nu, med fem raka segrar i ligan utan insläppt mål. Igår vanns den tredje raka bortamatchen efter mål av Garcia och Gerrard. Matchens behållning var Xabi Alonsos underbara framspelningar, främst till det första målet.
En spelare som har det tungt med målskyttet nu är Peter Crouch. Jag var milt uttryckt negativ till den värvningen i somras och har hela tiden varit inställd på att det ska bli ett fiasko. Jag har aldrig sett något positivt med Crouch som fotbollsspelare. Nu är han alltså inne i en otrolig måltorka och helt plötsligt kommer jag på mig själv med att sitta och försvara honom. Många klagar på att Crouch inte gör mål, men trots det är det att faktum att vi vinner fler bortamatcher i år när vi har honom på planen än vi gjorde i fjol när den vilsne Milan baros sprang runt i anfallet. Benites sa när han värvade Crouch att det skulle ge oss en till dimension i spelet och att det framför allt skulle ge oss ett bättre spel på bortaplan.
I fjol hade vi enorma problem på bortaplan, i år har vi bara en förlust och för tillfället tre raka segrar. Jag är inte nöjd med det Crouch presterar, men vi vinner matcherna och det är huvudsaken och det är fel att spy galla över Crouch bara för att han inte gör mål som läget är just nu.

Dagens låt: Mercury Rev - I only have eyes for you