Tåg

Jag har aldrig gillat att åka tåg, jag ogillar bussar ännu mer, men tåg är något som jag mer än gärna slipper. Det finns många orsaker till min negativa inställning till tågåkande, en bidragande orsak är allt folk. Nu låter jag kanske som en människohatare, det är jag verkligen inte, men alltid hittar jag någon eller några på tåget som jag kan störa mig på. Speciellt under längre resor har jag en tendens att komma i närheten av något stort irritationsobjekt, det slår aldrig fel. Nästan varje gång jag åkte upp till syrran i Umeå klev jag av tåget butter, bara för att jag stört mig på någon under resans gång. Det kan vara någon som tagit för stor plats, pratat högt i mobiltelefonen, varit otrevlig eller bråkat om platser och dubbelbokningar. När jag åkte med min kassettbandsfreestyle var det inte ovanligt att det satt någon i närheten och pratade i mobilen, det gjorde att det blev störningar i min lyssning och det är enormt irriterande. Nu har jag skaffat mig en iPod(som jag nämnt här många gånger, kanske märks vilket stort steg det var för mig) och jag vet inte om den fungerar likadant, men idag när jag åkte tåg till Gävle var det i alla fall väldigt skönt att ha musik på utan att bli störd. Jag tror inte den är lika känslig för mobilsingaler som min freestyle var och det är skönt. Det jag hatar allra mest med att åka tåg är när det blir tågmöte. Jag tror inte det är någon gång som tiden går så fruktansvärt långsamt som när man väntar på ett tågmöte. Det sker alltid mitt ute i skogen och det känns som om man står där i timmar innan det där förbannade tåget dyker upp. Jag tror aldrig jag har varit med om att det stått ett tåg och väntat på mitt tåg i skogen, det är alltid mitt tåg som ska stanna och vänta. Idag var det tågmöte för oss alldeles norr om Gävle, det är oerhört segt att bli stående så nära slutstationen bara för att ett persontåg ska passera. Då är man inställd på att snart vara framme, men så plötsligt stannar tåget mitt ute i ingenstans och står stilla i fem minuter(som känns som en timme). Näe, tågåkande är inte något för mig, trots det har jag åkt massvis med tåg genom åren. Till våra pingisturneringar åkte vi nästan alltid tåg och jag tror att det var då någon gång som jag utvecklade min negativa inställning till det här ressättet.
I morgon ska jag julpyssla, eller åtminstone vistas i en lokal med elever som julpysslar, det kommer säkert att bli trevligt.

Dagens låt: Everlast - What it´s like