Spelköp

Jag har nu köpt mitt första spel till X-boxen, tidigare har jag hållit mig med de spel jag fick av Malin och de spel jag lånat av en kompis, men nu kände jag att det var läge att göra en investering. Spelet jag valde att köpa var FIFA13, något som de flesta av mina elever såg som otroligt puckat, med tanke på att FIFA14 kommer ut alldeles snart. Jag tycker dock själv att jag läst det hela otroligt smart, det är nämligen så att jag inte spelat något FIFA-spel sedan 2011, som jag dessutom enbart spelat väldigt lite, och har därför ingen koll på vilka nymodigheter som kommit i de senaste spelen. För mig kommer FIFA13 att innehålla en hel del nya funktioner och dessutom kosta ungefär en tredjedel av priset jag skulle fått betala för årets utgåva. Det här gör alltså att jag kan köpa ett nytt FIFA-spel tre år i rad, för samma pris som ett nytt spel skulle kosta, och det enda jag egentligen missar är att jag kommer att ligga ett år efter i funktionerna hela tiden. För mig kommer det kännas som ett nytt spel varje gång, trots att det varje gång kommer att ha ett år på nacken. Som sagt, en ganska briljant lösning. Att spelarna inte stämmer exakt kan jag ganska enkelt lösa, genom att manuellt flytta över Sturridge, Mignolet, Toure, Coutinho, Sakho och de andra nya till Liverpool, vilka de andra lagen har bryr jag mig inte speciellt mycket om. Så snart kan jag ge mig på ett nytt spel, inte helt fel.

Dagens låt: http://www.youtube.com/watch?v=-pQ-Uw1QD8A">INVSN - Ner i mörkret

Återbesök

Idag ska jag göra ett återbesök, skolan där jag inledde min lärarkarriär har nämligen öppet hus och med tanke på att jag faktiskt inte satt min fot där sedan jag lämnade 5,5 år sedan känns det som på tiden. Jag hade två och ett halvt bra år på skolan, där jag fick jobb direkt efter avslutad utbildning, och jag lärde mig väldigt mycket under den tiden. Det ska bli riktigt skoj att titta in i det klassrum där jag höll lektionerna under så pass lång tid, kanske även ta en titt in i mitt gamla arbetsrum och förhoppningsvis även träffa några gamla kollegor. De som läste här när jag jobbade på skolan vet att de klasser jag undervisade betydde väldigt mycket för mig och den respons jag fick med mig har jag haft en enorm glädje av i mitt jobb sedan dess. Nu är det alltså dags att kolla hur skolan ser ut idag, mycket spännande.

Dagens låt: http://www.youtube.com/watch?v=2EgUVJzEpQk">Holograms - Meditation

Värv

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit här och hyllat Kristofer Triumf och Värvet, men det känns som att det återigen är på sin plats med lovord. De senaste veckorna har nämligen Triumf släppt några otroligt intressanta samtal, som alltid underhållande, men även lärorika och tänkvärda. Att höra olika personer prata om sin barndom, skolgång, kreativitet och ungdomsbekymmer ger faktiskt en hel del tankar för mig till jobbet, då det ofta är saker man känner igen. Såklart är det så att så det inte kommer som någon överraskning att skoltiden kan vara jobbig, men det skadar inte att bli påmind om hur svårt det kan vara att hitta sig själv i tonåren, något som berörts i flera av de senaste samtalen. Så varje gång Triumf kommer med frågan om vem gästen var i skolan brukar jag spetsa öronen lite extra. De senaste veckorna har det varit främst varit musikgäster i Värvet och att då få lyssna till två personliga favoriter som Nina Persson och Ebbot är såklart inte något jag beklagar, lite mer överraskad var jag över att jag uppskattade att höra Lars Winnerbäck prata. Jag är helt likgiltig inför Winnerbäcks musik, den ger inte mig någonting, men jag måste erkänna att jag fick en väldig respekt för honom efter att ha lyssnat på intervjun. Idag blev jag dessutom påmind om en värvetintervju från i maj, nämligen den med Kristian Gidlund. Sugarplum Fairys trummis gick idag bort i den cancer som plågat honom under några års tid och det är såklart otroligt tragiskt, att höra honom prata i Värvet var mycket gripande och hans sätt att sätta ord på sina känslor och det han stod inför gick inte att undgå att beröras av. Sommarpratet med samme person i somras hade samma effekt, det etsade sig liksom kvar i huvudet länge och han sade så kloka saker om samhället idag, det samhälle som han visste att han skulle lämna. Jag har inte varit in och läst på hans blogg, jag har inte heller läst hans bok, men bara av att höra honom prata har jag förstått att han var en väldigt klok person och det har givit mig mycket att få ta del av hans syn på saker. De som inte lyssnat till honom borde göra det och att göra det i Värvet är något jag verkligen kan rekommendera.

Dagens låt: Nick Cave - Into my arms

Tillbaka

Jag fick en befogad fråga igår, nämligen om jag slutat skriva på den här sidan, det har jag inte gjort, men däremot har jag haft rätt knackigt med tid att få det gjort den sista tiden. Lite skyller jag på vårt svajiga nät här hemma, som har en tendens att kasta ut min dator från internet när jag minst önskar det. En av höstens utmaningar börjar närma sig för mig nu, det är bara knappa två veckor kvar till min andra start i Lidingöloppet och om någon sagt till mig vid målgång ifjol att jag skulle se fram emot årets lopp så mycket som jag gör nu hade jag antagligen slagit något hårt i huvudet på denne, det hade iofs antagligen inte gjort så ont på denne ändå, eftersom min kropp var alldeles för trött för att orsaka någon annan än mig själv smärta. Nu är det i alla fall snart dags igen och backarna där ute på Lidingö står antagligen redo för att ta död på mina ben ännu en gång. Jag känner mig mycket bättre förberedd i år, men samtidigt vet jag inte om det är en fördel, det finns en liten risk att jag drabbas av någon slags hybris om det känns för lätt under den första milen. Hur det än går i loppet kommer det att bli en bra visit i huvudstaden, på kvällen efter loppet ska jag nämligen försöka flytta min trötta kropp från Scandic till Debaser Medis, där spelar Editors och det är band jag lyssnat till i många år, utan att ha sett dem live och nu är det äntligen dags. Jag blev riktigt nöjd när jag märkte att loppet och spelningen var på samma dag och lyckades därigenom tänka bort hur fruktansvärt trött jag var efter förra årets löprunda. Att det blir sovmorgon på söndagen tar jag för givet.

Dagens låt: Vit Päls - Varje stavelse

Fönsterstängning

I natt stängde transferfönstret och det har varit med skräckblandad förtjusning som jag följt det den här sommaren. Suarez-soppan är för infekterad för att ens ta upp här, Liverpools insatser får klart godkänt, även om jag gärna sett att antingen Mkhitaryan eller Willian rotts i land. Mina starkaste intryck från fönstret är dock PSG, Monaco och Gareth Bale. Fotbollsvärlden börjar bli obehaglig om man ser till de pengar som betalas ut för spelare, när ett lag som Monaco, med en snittpublik i klass med Gefle, kan punga ut med en dryg miljard i övergångssummor under en sommar och Real Madrid kan betala snudd på en miljard för en enda spelare, då har det gått överstyr. Alla lag från de stora ligorna lägger stora summor pengar på spelare, men då och då kommer det lag som gör att ribban höjs och i sommar har det varit lite för mycket av den sorten. Manchester City och Chelsea har gjort det tidigare, betalat stora summor och enorma löner till spelare som man knappt behövt, nu har alltså de franska lagen hamnat i en sits där inte behöver kolla på prislappen när de handlar. Om inte man tar tag i arbetet med Financial Fair Play kommer det här snart att spåra ur, än mer än det redan gjort. Samtidigt går det inte att sticka under stolen med att det är jäkligt underhållande att följa övergångarna i fotbollsvärlden, den insikten man ges i och med twitter är fantastisk, även om det ställer mycket stora krav på källkritik. Om jag hade fått en krona för varje gång en spelare varit 24, 48 eller 72 timmar från att skriva på för oss hade jag nog kunnat köpa Gareth Bale som hembiträde, men samtidigt som man får våndas över missade värvningar kan man ju njuta av att se andra lag misslyckas med sina och skadeglädje ska inte underskattas.

Dagens låt: Glasvegas - Young blood