Veckans lista v.50

1. 9.2 - Som jag nämnde i gårdagens inlägg så är det betygsättning som gäller i helgen, jag är i princip färdig med den nu och det känns skönt. Den här terminen har varit väldigt speciell för mig, det är min första hela termin som lärare och min första hela termin som klassföreståndare och mentor. Förra terminen fick jag hoppa in i mitten av februari och kan knappt komma in i det innan det var påsklov och sedan var det sommarlov och slut. Den här terminen har det inte varit så mycket lov och ledigheter, det har varit fullt upp hela tiden och jag har haft en förbanat bra termin i klassrummet och med klassen. Det finns elever i klassen som jag träffar mer än både min familj och mina kompisar och då är det givetvis ett plus om man trivs med dem, det kan jag säga att jag gör. Det är aldrig långtråkigt i skolan när min klass är i närheten, alltid när rättning eller planering börjar bli långtråkigt så dyker det upp någon att prata med. Det är viktigt att trivas med sina arbetskamrater på ett jobb och jag trivs kanon med mina, men som lärare är det än mer viktigt att man trivs med sina klasser och jag skulle inte kunna tänka mig ett annat jobb än att gå in i klassrummet till mina elever, ja det skulle vara fotbollsproffs i Liverpool då. Niorna har nu en termin kvar innan de ska lämna skolan, om jag blir kvar vet jag inte, men hur det än blir kommer jag att sakna dem.

2. Magnus Carlson - Weeping Willows släpper nytt material nästa år, på min födelsedag. Det är egentligen för bra för att vara sant, mitt absoluta favoritband släpper en ny skiva på min 25-årsdag. Dessutom ska skivan tydligen vara en återgång till de gamla skivorna som var orsaken till att jag blev WW-frälst. Jag har sett bandet live vid 11-12 tillfällen och ni som följt den här sidan ett tag har läst de WW-minnen jag delade med mig av i november förra året, deras musik är otroligt viktig för mig. Näe jag var ner i Karlstad och såg Moz träffade jag Magnus Carlson och pratade lite med honom, blev väldigt stolt när han faktiskt visste vem jag var. Anledningen till att han mindes mig finns med bland WW-minnena, jag ska inte ta den historien en gång till, men det var en av de största konsertupplevelser jag varit med om. Jag har hyllat Weeping Willows så många gånger på den här sidan att jag snart har tömt alla superlativen, men när världens bästa band ska släppa en ny skiva på min stora dag kan man inte annat än njuta och placera in sångaren, textförfattaren och min husgud på listan.

3. Anders Wendin - När det gäller hyllningar och superlativ så har även denne man fått sin del av varan de senaste dagarna. Konserten jag upplevde i onsdags är en konsert som jag alltid kommer att minnas, det var en sån där konsert som är bättre än bra. En sån där konsert som ger en den där känslan som man bara får efter en överdrivet bra konsert. Jag är alltid på gott humör efter en bra konsert, men efter en sån här konsert är det en annan känsla än bara gott humör, något speciellt. Under Moneybrothers spelning var man så inne i vad som hände på scenen att man knappt var medveten om vad som hände runt omkring, man var heller inte medveten om tiden. Jag tyckte det kändes som om han nyss börjat spela när han klev av scenen första gången, det visade sig att han redan då spelat i en timme. Avslutningen med "Bara ett fån..." gav gåshud, den låten är så förbannat bra att det nästan är skrattretande. Om det inte vore för "Life is a pigsty" hade den legat väldigt nära till hands för att få priset för årets låt i den prestigefyllda årskrönikan som kommer att publiceras på den här sidan i samband med nyår. Moneybrothers spelning kommer med stor sannolikhet att finnas med på årets topp-10-lista också.

4. Sophie Zelmani - Någon måste verkligen ha lyssnat på mitt klagande. Under lång tid har jag beklagat mig över att det inte kommer någon riktig musik till Gävle, bara skräp, men den senaste tiden har det hänt något. Först kom Sarcevic, sen kom Moneybrother och nu kommer Sophie Zelmani till Gävle. Det är i mars som Zelmani ska göra sin spelning, även den här är på Skottes musikteater. Det som Skottes gjort den senaste tiden borde ge dem en medlaj av något slag, de tar hit bra artister till en bra konsertlokal och det är precis det som saknats i den här staden. Visst har konserthuset haft några riktigt spelningar genom åren, men det är mestadels skräp som får chansen att visa upp sig på deras scen. På Skottes håller man sig till kvalitet, hittills i alla fall, och det är väldigt roligt. Jag fastnade för Zelmani för något år sedan, i samband med att hennes skiva "Love affair" kom ut. Zelmanis röst är väldigt bra och låtarna hon skriver håller hög klass, jag har aldrig sett henne live tidigare och att nu få chansen till det gör mig mycket nöjd.

5. Jamie Carragher - Det är tuff konkurrens på veckans lista, många av de tidigare veckor som varit skulle Kung Carra ha hamnat högre efter den bedrift han utförde förra helgen. Carra gjorde nämligen sitt första mål på åtta år och det är en stor händelse. Han har varit min favorit i Liverpool under många år, mest tack vare det hjärta han visar upp på planen. Carra är den sista spelaren som ger upp, han sliter och offrar sig på ett sätt som man inte ser många spelare i världen göra. Hans insats i CL-finalen 2005 bevittnar om hur stort hans hjärta är, när han kommer in på planen efter att ha haft ont i ena låret och på den efterföljande hörnan slånger isg och rensar undan bollen med samma ben som han hade ont i. Det syndes lång väg att det gjorde otroligt ont, men det syndes också att Kung Carra aldrig tvekade över om han skulle ta den smällen eller inte. Många spelare skulle gått in halvhjärtat i en duell där de riskerar att slå upp en skada, men för Carra kommer Liverpool i första hand och det är det som gör att jag sre upp till honom mest av alla spelare i LFC.

Dagens låt: Moneybrother - Bara ett fån gör så mot sig själv, inte många gånger jag har samma låt två dagar i rad, men den här låten har något speciellt.