Krönika: Sälja Hendo? Nej tack!

Lösa rykten om att Henderson kan vara aktuell för en försäljning i sommar florerade i slutet av förra veckan, ämnet diskuterades dessutom ganska flitigt i kommentarerna här på sidan. Personligen tycker jag att den här diskussionen är intressant och tänkte ge min syn på ämnet. Jag ska börja med att säga att jag inte tror att vår kapten är på väg bort och jag tycker verkligen inte att det skulle vara någon bra idé.

När Henderson kom till oss imponerade han verkligen inte, i ett lag utan självförtroende hamnade han i något slags tomrum ute på kanten och var oerhört nära att bli såld när Brendan Rodgers tog över. Under ny tränare började han ta för sig mer och mer och när vi hade vår titeljakt härom året var han en av våra absolut viktigaste spelare. Han började ta mer och mer ansvar och när Gerrard bestämde sig för att lämna klubben stod det ganska snart klart att Henderson skulle bli vår nye kapten. Tyvärr har en del skador förstört kontinuiteten för honom, men den här säsongen har han heller inte övertygat när han väl spelat. Han har inte visat sitt sanna jag. Ett problem i det här tror jag är att alldeles för stort ansvar lagts på honom, i vissa matcher har han nästan haft någon typ av Alonso-roll där han ska styra spelet och däri ligger inte hans styrkor. Jordan Henderson kommer nog aldrig att bli den spelare som styr ett mittfält, hur gärna man än ville tro det är han inte någon ny Steven Gerrard, någon sådan kommer vi aldrig att se. Något vi dock vet är att han är en spelare som verkligen kan komplettera mer spelskickliga lagkamrater på ett briljant sätt. Minns hur han kombinerade med Suarez och Sturridge, hur hur han gav Gerrard utrymme styra spelet, hur han bidrog med energi när vi höll på att tröttna. Jag är övertygad om att han har en viktig roll att spela i Liverpool i många år framöver, vi behöver nämligen hans spelartyp också. Vi kan inte sälja vår kapten, även om han nu bara varit kapten i en säsong, bara för att han inte fått spelet att stämma. Kanske ska han inte vara vår lagkapten nästa säsong, alla är inte gjorda för det, kanske ska han inte vara given startman i alla matcher, men krydda vår startelva med några mer bollskickliga spelare och jag tror han kommer att visa sin bästa sida igen,

Min önskan är att de spelare som ska vara bärande på mittfältet nu, Henderson, Milner och Can, kryddas med en eller två spelskickliga lagkamrater och i stället får utnyttja sina starka sidor. Både Henderson och Milner är väldigt bra komplementspelare och sådana behövs i lag, något Milner visade med sin stora betydelse i ett Manchester City där han kompletterades med mer bollskickliga medspelare. De båda är spelare som sällan är bäst på planen, men när de är i form är de nästan alltid bland de tre, fyra bästa.

Jordan Henderson målades upp som en ersättare till Gerrard, han skulle bli vår nya härförare, det var han uppenbarligen inte redo för. Hur mycket skadorna spelade in i det kan man bara spekulera i, men att han inte klarade av att fylla Gerrards skor behöver absolut inte betyda att han inte ska vara en del av vårt lag. Vi måste också betänka vilka signaler vi sänder ut till resten av fotbollsvärlden, om vi skulle sälja vår kapten till Spurs skulle det antingen framstå som att vi är i pengabehov eller att vi är en mindre klubb än Spurs. Jag tror pengarna att värva finns ändå, överlag har jag svårt för de där "om vi säljer han och han för så här många miljoner kan vi köpa han och han-uträkningarna" och en mindre klubb än Spurs är vi verkligen inte. Om vi skulle sälja Henderson har vi snart inga spelare kvar från vår titeljakt och någonstans känner jag att de här svängdörrarna som funnits i truppen på sistone måste bommas igen. Givetvis ska vi försöka sälja de spelare som inte fungerar(Benteke), de som visat alldeles för stora brister(Skrtel) och de som bara lyfter lön(Enrique), men de som kan bidra ska vi försöka behålla. Vi ska inte sälja Sturridge för att ta in en ersättare, vi ska försöka få in en konkurrent som tar pressen från honom. Vi ska inte sälja Henderson, vi ska försöka få in en spelare som gör att Hendo kan göra det han gör bäst. Henderson ska springa, pressa och slå instickare när tillfälle ges, någon annan måste styra bolltempot och leda mittfältet.

Om Henderson verkligen skulle vilja lämna, vilket skulle förvåna mig, sätts det här i ett annat ljus, men om man bara ser till fotbollsmässiga kvaliteter ser jag ingen anledning. Jag tror vi kan ha ett framgångsrikt lag med Jordan Henderson i startelvan, det har vi sett förr och jag hoppas vi snart får se det igen.

När vi än en gång kastat bort både ledning och en chans att hänga på i CL-racet är det nog dags att inse att ligasäsongen är körd. Det är bara att inse faktum, vår trupp håller inte för att ta sig upp till fjärdeplatsen, den har för många brister, för många spelare som blandar och ger. Redan innan säsongen är färdigspelad börjar det florera mängder av namn som möjliga spelare att komma till oss till nästa säsong, Grujic och Matip är redan klara. Det vore inte förvånande om vi plockar åtminstone 5-6 spelare, kanske fler. Spelare in betyder också spelare ut och flera av våra spelare spelar utan tvekan för sin framtid i klubben. Vissa gör det bra och stärker sina aktier, vissa gör det sämre och får nog snart börja se sig om efter nya arbetsgivare.

Till första kategorin hör Adam Lallana. Jag hade i stort sett räknat bort honom, men sedan Klopp kom in har hans formkurva pekat uppåt och han gör en bra match även mot Southampton. Visst, han försvinner under andra halvleken, men det gjorde övriga spelare också. Han var i allra högsta grad bidragande till vårt ledningsmål och hade ett par framspelningar, bland annat till Can, utöver det. Hans presspel skapar lägen och stressar motståndarna, han gör med andra ord en hel del nytta. Om vi ska utmana högt upp i tabellen är han kanske inte en spelare för en startelva vecka efter vecka, men han är en bra truppspelare att ha och det tror jag att Klopp också tycker.

Joe Allen är en annan spelare som stärker sina aktier för varje match han spelar, men den här matchen är på något sätt typisk för hans tid hos oss. Han har helt enkelt inte haft marginalerna med sig någon gång. Idag gjorde han en otroligt bra insats under första 45 minuterna och blir sånär matchvinnare, men det vill sig inte riktigt. Direkt när han brände sitt läge fick jag upp missen mot Everton härom året i huvudet, även då skulle han stänga matchen, men var en decimeter fel i sitt avslut. Samma sak den här gången, lite, lite mer åt sidan och det hade varit 3-0, om Sakho varit lite snabbare upp från hörnan hade det också varit 3-0, men ingen av gångerna fick han bli hjälte. När Allen varit i form har han ofta blivit skadad, när Allen ska punktera matcher har han marginalerna emot sig och matcherna rinner oss ur händerna. Jag tror fortfarande att han kan ha en roll att spela i Liverpool, han är en spelartyp vi saknar, men jag tror att Klopp letar efter en uppgradering av honom och då finns det nog ingen plats för vår lille walesare.

Martin Skrtels 45 minuter fick hans aktier att dyka till rekordlåg nivå, med facit i hand var det ett stort misstag av Klopp att ta av Lovren i halvtid, men samtidigt måste man kunna lita på att spelarna på bänken är bättre än så här. Det tog bara några minuter innan vi började darra defensivt, det är såklart inte bara Skrtels fel, men han kom fel in i direkt och satte många fötter fel innan halvleken var över. Slovakens tid i Liverpool är nog med största sannolikhet över i sommar, han har överlevt flera managerbyten under sin karriär hos oss, men jag har svårt att se att han finns med i Klopps framtidsplaner. Vi har sett som bäst ut defensivt när Skrtel inte har spelat och det börjar vara riktigt längesen han hade en period av bra matcher efter varandra.

Att Mignolet bör bytas ut har diskuterats mängder av gånger och på något sätt var den här matchen också typisk för hans karriär i klubben. Han motar en straff och får chansen att bli matchvinnare, men släpper sedan in övriga tre skott. Målen var inga tavlor, men vi har sett det här förut. Hans nya kontrakt framstår mer och mer som ett felbeslut, om inte det är tänkt att han ska bli en duglig backupmålvakt, vilket jag hoppas. 

Matchen mot Southampton tydliggjorde våra brister, än en gång, det ska bli spännande att se hur Klopp tänker lösa dem i sommar. 

 

Krönika: Den nye Garcia

"Roberto Firmino, he drinks caprinho, he came from Hoffenheim, to bring us joy!"

Okej, det kanske krävs lite arbete för att få den där sången att slå, men när jag sett vår nye brasse spela de senaste veckorna har jag inte kunnat låta bli att tänka på Luis Garcia. Garcia var en spelare som sällan var speciellt delaktig i spelet, kunde ofta vara borta ur matcherna en lång stund, men lika ofta var han den spelare som stod där och firade sitt mål efter att ha tagit oss ur svåra knipor. Firmino påminner mig om Garcia. Han är en poängspelare, precis som vår lille spanjor var, man märker inte alltid av honom så mycket på planen, men han är en mästare på att snoka upp målchanser, antingen som avslutare eller som framspelare.

Statistiken visar att Firmino är den spelare i PL som varit inblandad i flest mål under 2016 och det är imponerande, speciellt med tanke på att det ofta känts som att vårt anfallsspel inte riktigt klickat. Jag var väldigt spänd på vår nye brasse, när han kom från Tyskland i somras, även om jag knappt sett honom spela hade jag höga förväntningar på honom och hoppades att han skulle kunna bli en ny nyckel i vårt anfallsspel. Men inledningsvis gick det trögt, både för honom och för laget. Skador och otydliga positioner gjorde det inte lättare för Firmino när han skulle anpassa sig till spelet i England och vi var nog många som kände oss ganska besvikna på hans första tid. När Klopp kom in började det plötsligt att hända mer kring honom, han började komma i lägen, han började ta avslut och de senaste månaderna har poängen från honom duggat tätt. Det har inte spelat någon större roll om han spelat som anfallare eller som mittfältare strax bakom, målen har kommit ändå. Han har varit raka motsatsen till Adam Lallana, som har mycket boll och ofta gör sakerna fram till målchanserna bra, men där inte får till det. Bortsett från City-matchen har det kommit alldeles för få poäng från Lallanas fötter, men de senaste månaderna kan man inte säga det om Firmino.

Det är få matcher som han briljerat i spelet, han är inte en spelare som dominerar en match, vilket vår andre offensive brasse ibland kan göra. Firmino är en annan typ av spelare, en matchvinnartyp, som antingen är helt osynlig i matcherna(som i ligacupfinalen) eller bidragande till segern(som i revanschmatchen mot City). Man behöver sådana spelare i laget och det tycker jag vi saknat de senaste säsongerna, jag skulle säga att vi inte haft en sådan spelartyp sedan Luis Garcia, med viss reservation för Maxi Rodriguez. Min förhoppning är att Firmino kan blomma ut än mer nästa säsong och kanske bli mer deltagande i spelet, bli mer dominant på planen och prestera med en större jämnhet. Det är uppenbart att han har många bra egenskaper och det där snacket om floppvärvning som man kunde höra tidigare har börjat tystna nu. Nästa säsong har han ett år i England bakom sig, han kan då spelet, vet vad det innebär att möta lag som Stoke, WBA osv. Jag tror han kommer bli ännu nyttigare då.

Målet mot Palace i helgen kanske ska skrivas in, åtminstone delvis, på turkontot, men samtidigt var det en behärskad avslutning, i en match där vi inte skapat någonting. Han var på rätt plats vid rätt tillfälle och han gjorde det bästa av situationen, om han missat chansen är jag övertygad om att vi lämnat planen utan några poäng. Kanske kommer det snart att sjungas sånger om honom på Anfield, för det börjar bli dags för den här generationen av spelare att sätta riktiga avtryck och jag tror Roberto Firmino kan vara bidragande till det.

"You´re nothing special, we lose every week!"

Jag är precis hemkommen från en vecka på de brittiska öarna, givetvis stationerad i Liverpool, men med tid för att resa till andra städer och se lite fotboll. På en sådan tur hamnade jag och mina resekamrater, efter lite biljettstrul, på Britannias bortaklackssektion, omringade av Aston Villa-fans. Redan på vägen upp på läktaren hördes det att det inte var någon munter skara som letat sig till Stoke-On-Trent, jag plockade ganska snabbt av mig de LFC-pins jag hade på min jacka och tog mig till min plats på läktaren, där gjorde jag så gott jag kunde för att smälta in.
Aston Villa har, som alla vet, haft en tung säsong och det var inget man kunde ta miste på när man stod bland deras fans. När Stoke-fansen försökte håna dem med ramsor om att Villa var dåliga sjöng Villa-fansen bara med och när Stoke tog ledningen ljöd ramsan om att det inte var något att vara stolta över, eftersom Villa förlorade varje vecka. Jag kunde inte låta bli att småle åt deras självhånande ramsor, mer än småle vågade jag inte, eftersom min bindgalne bänkkamrat antagligen tagit lite väl illa vid sig. Han må ha varit liten, men det fanns mycket ilska i honom. Villa-fansen osade uppgivenhet och frustration. När man väl gjorde mål firade man väldigt kort, därefter började man reta Stoke för att de var så dåliga att de släppte in mål, i stället för att heja på sitt eget lag fram till en kvittering. Men, de ramsor som sjöngs mest var om att de ville ha sitt Villa tillbaka och att de ville att ägaren Randy Lerner skulle försvinna från klubben så fort som möjligt. Aston Villa är en gammal, klassisk klubb, som hör hemma i PL och jag kunde inte undgå att känna medlidande med fansen.

Några dagar senare var jag tillbaka i Liverpool och läste tidningarna, där hade uppgifter om hur George Gillette fortfarande betalade av skulder från tiden i Liverpool kommit ut. Genast kastades jag tillbaka i tiden och mindes hur det var under den stormiga avslutningen med våra förra ägare, där man från dag till dag inte visste om vi skulle gå i konkurs, köpas upp av någon misstänkt kriminell thailändare eller fortsättas dras ner i smutsen tillsammans med Hicks och Gillette. Det var en hemsk tid, med en ovisshet som jag inte vill uppleva igen. Jag är inte speciellt insatt i de aktioner som fått Villas fans att hysa agg mot Lerner, men att klubben är extremt vanskött känns väldigt uppenbart. Om det gått illa för oss i samband med Hicks och Gillettes välkomna uttåg ur klubben hade vi kunnat vara där Villa är, utan hopp om framtiden och utan tro på laget. Nu när man åker upp till Anfield kan man i stället se en långt gången utbyggnad av arenan och mängder av tröjor med bilden av en av världens hetaste tränare. Även om laget presterat på en ojämn nivå och kanske saknar en del spelare för att kunna närma sig den absoluta toppen känns det som om vi är på väg i en bra riktning. Främst känner jag en stor tacksamhet för att vi inte hamnade i den där sitsen att vi har en ägare som gör att hängivna supportrar hånar sig själva och laget. Man kan såklart inte jämföra varken klubbarna eller situationerna rakt av, men när vi stod med Hodgson som tränare och nyförvärv som Konchesky, Joe Cole, Danny Wilson och Milan Jovanovic var vi inte långt borta från att hamna i en riktig misär. Då kändes det avlägset med en utbyggd arena och en tränare med Klopps status. Den sommaren kände jag mest en stark oro för vad som komma skulle, ungefär som jag tror Villas fans känner inför nedflyttningen. Idag ser jag fram emot sommarens klubbyggande och även om FSG har fel och brister är jag tacksam över att vi är en sits vi är nu, även om jag såklart hade önskat att vi konkurrerade om titlar så har jag nu på nära håll fått uppleva hur det känns att vara i andra änden av tabellen och där hoppas jag aldrig få hitta vårt Liverpool!