I Gävle

Lite ovant att komma ner till Gävle en onsdag, hälften så mycket post innanför dörren och hälften så många tidningar att läsa igenom som det brukar vara när jag kommer hem. Dessutom har mjölken från helgen inte hunnit bli gammal och soporna som jag glömde ta ut har inte börjat lukta. Anledningen till att jag är hemma är att mina elever har höstlov och jag ska köta resten av veckans jobb hemifrån, jag blir klart mer effektiv framför min egen dator här i lägenheten än jag är framför datorn på jobbet, jag kan dessutom spela hög musik utan att störa andra runt omkring. Den här veckan råkade jag glömma min iPod hemma, så jag har inte kunnat ha den på när jag jobbat, i stället har jag plockat in stereon som jag hade i mitt klassrum i fjol och ställt på skrivbordet. I stereon har jag blandat skivan jag fick av en gammal elev med att lyssna på The Coral, även om jag tycker att båda skivorna är bra så är jag inte helt säker på att alla mina kollegor uppskattar att jag har en egen liten musikhörna inne i arbetsrummet. Nu är jag i alla fall hemma och kan spela vilken musik jag vill, nästan hur högt jag vill.
I morgon är det dags för Moneybrother och igår var det bara tre veckor kvar till Ryan Adams spelning på Chinateatern, de närmaste veckorna får gärna gå fort.

Dagens låt: Magnus Carlson - Jag ber dig
Och jag vill att du förstår, att jag gör vadsomhelst för att få vara din man.

Grattis Diego!

Idag är det en stor dag, det är det varje år den 30 oktober, det är nämligen Diego Armando Maradonas födelsedag. Denne överlägsne fotbollslegend fyller idag 47 år och detta ska givetvis uppmärksammas. För att förstå Diegos storhet på planen räcker det med att klicka här, här eller här. Men för att verkligen förstå hur stor Maradona är i världen och hur otroligt populär han är räcker det inte med att se klipp av honom på fotbollsplanen, men bör även läsa om hans historia och bakgrund. Maradona är så stor att han till och med fått en egen religion, med helt egna budord. Om ni inte är bekanta med budorden i Maradonas religion tänkte jag här passa på att dela med mig av dem:

Maradonas 10 heliga budord
1. Bollen är inte befläckad, som det sades i Gudens avsked.

2. Kärleken till fotbollen ska vara större än allt annat.

3. Deklarera din förutsättningslösa kärlek till Diego och bra fotboll.

4. Försvara Argentinas fotbollströja och dess respekt för människor.

5. Sprida Diegos mirakel över hela universum.

6. Hedra templen där han predikar och hans heliga tröja.

7. Be inte till Diego i namnet av någon enskild klubb.

8. Predika alltid Maradoniana kyrkans läror.

9. Ta namnet Diego som ditt andra namn och även ge det namnet till din son.

10. Du ska behålla fötterna på jorden och alltid göra det enkla.

Diego är, och kommer alltid att vara, den störste!

Dagens låt: Loney, Dear - I Love You (In With The Arms)
I love you, I love you, off with the boards, off with whats keeping me down, in with the arms, in with whats keeping me calm, i cannot go, i cannot do

Elevlös måndag

Den här veckan är det inga elever på skolan, de har ett välförtjänt lov. Det gör att jag får tid över till att göra saker som blir lidande när jag har lektioner, som t.ex. städa upp på skrivbordet. Överst på mitt skrivbord har jag alltid mängder av papper, det kanske ser ut som en oreda, men jag vet alltid var jag ska hitta saker jag behöver. Vad som finns under alla papper är inte lika klart, men efter att ha städat upp lite idag har jag bättre koll på det. Att det låg ett gäng whiteboardpennor under allt var inte speciellt överraskande, lite mer överraskande var det att hitta både en gaffel och en tesked. En tom häftapparat och ett två decimeters järnrör var andra fynd som jag gjorde under min lilla rensning. Nu har jag i alla fall fått bort lite bråte från skrivbordet, så jag kan fylla på med ny. På eftermiddagen har jag varit på ett möte på min egen gamla högstadieskola, det var ett givande möte och det är alltid roligt att vara med på sådana. Lite speciellt att ha ett möte i en lokal som jag besökte senast när jag var 15 år och hade mitt sista utvecklingssamtal som högstadieelev. Jag passade även på att ta en tur i min gamla fritidsgård, den hade faktiskt inte förändrats speciellt mycket. Det var några nya affischer på väggarna, men annars såg det ganska lika ut som det gjorde när jag var elev på skolan. De hade kvar samma bord som de hade när vi satt och körde det otroligt intelligenta spelet Röda hand utanför cafeterian, man kunde inte se några slagmärken, men vi brukade i och för sig oftast träffa våra mål.

Dagens låt: Jakob Hellman - Hon har ett sätt
Hon har små band runt sina handleder
och andra i sitt hår.
Hon är en så'n man skulle vänta länge på
om man fick en chans.
Hon har ett sätt
att flytta höfterna försiktigt när hon går.
Hon har ett sätt att le
som bara jag förstår.

Veckans lista v.43

1. Anders Wendin - På torsdag kommer Moneybrother till Gävle, det kommer att bli suveränt. Jag har lyssnat väldigt mycket på hans skiva den senaste tiden, den här veckan har jag lyssnat på en skiva jag fick av en gammal elev i bilen, men annars är det Moneybrother som varit det givna valet de senaste veckorna. It might as well be now är en av de bästa låtar som gjorts i år och Mount pleasure är en av de bästa skivor som gjorts i år, det mesta tyder alltså på att spelningen på torsdag kommer att bli en av de bästa jag sett i år.

2. Scott Walker - Ett band som jag lyssnat på i många år är Walker Brothers och den senaste veckan har jag plockat fram skivan Portrait igen, det var dne första skiva jag köpte med dem och den är fortfarande lika bra som första gången jag hörde den. Precis som med många andra band upptäckte jag Walker Brothers genom Weeping Willows. WW spelade Another tear falls live när jag såg dem i Edsbyn och sedan den dagen har det varit en av mina favoritlåtar. Ibland behöver man lite Walker Brothers.

3. Leif Boork - I veckan fick Boork sparken från Brynäs, situationen i truppen var tydligen ohållbar och ska man tro skvallerpressen var det många spelare som inte riktigt höll med om Boorks spelidé. Personligen tycker jag att det var tråkigt att Boork fick gå, jag är oftast emot att sparka tränare och det här är ett av de fallen där jag tycker att man gör det lite enkelt för sig. Även om spelarna nu inte var överens med Boork så tycker jag att det är deras ansvar att göra sitt allra bästa under matcherna, det har man inte gjort i de matcher jag sett hittills under säsongen. Nu har Brynäs börjat vinna igen, utan Boork, så kanske var det bra för laget med en ny röst i omklädningsrummet, men jag är inte helt säker på att det på sikt var ett bra beslut. Boork har i alla fall gjort det väldigt bra under sin tid som tränare i Brynäs, han såg till att vi äntligen fick njuta av lite slutspelshockey här i Gävle igen och det ska han ha tack för.

4. Björn Gustavsson - Jag ser inte på Parlamentet speciellt ofta nuförtiden, men förra helgen tittade jag, eftersom Magnus Betnér skulle vara med. Det var första gången som jag såg Björn Gustavsson och han var riktigt rolig. Efter att ha tittat igenom några klipp med honom på youtube har jag märkt att han är en skicklig komiker. Hans insats i Tips från coachen förra helgen var kanon och att de klippte bort det här är oförklarligt.

5. Jakob Hellman - I fredags var jag hemma hos en kompis och spelade spel, då kom det plötsligt en låt från Jakob Hellmans underbara skiva "...och det stora havet" ur stereon. Mycket, mycket bra skiva, synd att Hellmans karriär blev så kort. Jag och syster såg honom live i Gävle för något år sedan och då såg han bara trött och omotiverad ut, men skivan håller fortfarande hög klass.

Dagens låt: Jakob Hellman - Du är allt jag vill ha
Ja, säj vad du tror att du tänker imorgon,
Men jag vet att du antingen går eller blir kvar
och som jag sa,
du är allt jag vill ha

Kod och klar

Den senaste tiden har jag börjat störa mig på en sak, en sak som jag knappt reagerat över tidigare, men som jag nu av någon anledning blir irriterad på. Jag blev påmind om min irritation när jag igår var på stan och köpte Spider-Man 3(som även andra gången var bra, även om scenen på jazzklubben tyvärr var kvar fortfarande). Eftersom det var löning i fredags kunde jag utan att oroa mig för att inte ha pengar dra kortet när jag betalade, då inträffade det, tjejen i kassan sade: Så trycker du in din kod och sedan klar. Även om jag vet att tjejen i kassan gör det av välmening så börjar jag bli irriterad över att folk fortfarande tror att de måste berätta hur man går tillväga för att göra en betalning med kort. Jag, och de flesta andra, vet nog mycket väl att man måste slå in sin kod och vi vet ännu mer väl att man också måste trycka på klar när man är färdig. För några år sedan hade det kanske varit befogat att hjälpa dem som ska betala med en förklaring kring hur det går till, men nu känns det ganska onödigt. Det kanske är så att de gör det som en rutingrej, men vore det inte bättre om man av rutin var tyst och sedan sade något om man märkte att den som skulle betala inte visste hur man gjorde? Bara de senaste dagarna har jag varit med om det här tre gånger och två av gångerna(dock inte när jag köpte Spider-Man) har dessutom de som suttit i kassan sagt den här frasen med en ganska sur röst, som om de är trötta på att behöva säga det. Inte nog med att man tvingas höra någon berätta hur man betalar, man får också höra en liten pustning efteråt.

Dagens låt: Walker Brothers - Just for a thrill
Although you're free and having your fun,
to me, you're still the only one.

Heldag på stan

Idag fanns det en liten risk att det skulle bli en passiv slöardag, det har varit en ganska mastig jobbvecka och jag har dessutom dragit på mig en förkylning. Nu blev det inte riktigt så. Jag låg i soffan och tittade på någon halvkass komediserie i väntan på Scrubs när min telefon ringde, det var Bolinder i den andra änden. Han hade åkt tåg och blivit försenad, eftersom att service inte direkt är SJ:s starka sida blev han fast i Gävle i två timmar innan han kunde åka vidare hem mot Bollnäs. Jag hade inte träffat honom sedan vi såg Transformers i somras så jag klädde snabbt på mig och vandrade ner på stan för att ta en espresso och snacka lite. När Bolinders tåg gick kom syrran ner på stan, då blev det några timmars shopping, som avslutades med en delikat smörgås på Café Spegeln. Spegeln börjar mer och mer växa fram till en av mina absoluta favoritlokaler, inte nog med att de har massvis med bra spelningar, de serverar goda smörgåsar också. Dessutom är det en mycket lugnare lokal än de andra fiken, som ligger mer centralt inne i smeten. Jag blev lite besviken när jag gick in i cafét, det satt nämligen en reklamaffisch utanför för ett gratisframträdande av några komiker som hade varit under veckan. En av dem som var med var Henrik Elmér, jag såg honom på tv förra helgen och han var riktigt rolig, om än ganska knepig. Det hade varit intressant att få höra lite mer av honom. På torsdag ska jag tillbaka till Spegeln, då är det dags för Moneybrother.
Lördagen blev till en riktig heldag på stan, det var inte helt fel.

Dagens låt: Portishead - Only you
And it's only you, who can turn my wooden heart

Förlust

Nog för att jag är van vid att förlora innebandymatcher, vi i CSKA är inte direkt ett topplag, men den förlust jag var med om idag sved lite mer än de jag vanligtvis är mer. Den här gången var det inte med CSKA som jag spelade, det var med lärarlaget på skolan. Varje år innan höstlovet spelas en prestigefull match mellan oss och en blandning av nior från de två klasserna. I fjol tog vi en stabil seger, det hade vi hoppats på i år också.
Tyvärr började matchen med att vi hamnade i underläge med 5-1 och sedan fick vi jaga. Med fem minuter kvar hade vi kommit ikapp till 10-10 och matchen var helt öppen, tyvärr brast det i vår markering ännu en gång och eleverna satte 11-10. Då startade vi en enorm press mot elevernas mål, men mitt i pressen klev en av mina mentorselever fram och slog in slutresultatet 12-10. Det är tur för mig att det är lov i en vecka och sedan har niorna prao i en vecka, då kanske jag inte behöver lida så mycket för att jag var lite självsäker innan matchen. Jag har hela tiden sagt att vi skulle slå dem enkelt och nu när det inte riktigt blev så kan det finnas en risk att jag får höra det några gånger framöver.

Dagens låt: Nick Cave - Into my arms
And if He felt He had to direct you
Then direct you into my arms

Blåsningen

Idag genomförde jag och en elev en lyckad blåsning på de andra i klassen, åtminstone jag tyckte att den blev väldigt lyckad. Vi skulle ha prov och innan lektionen satte igång var vi några i klassrummet som pratade, av någon anledning kom vi in på att jag aldrig sagt "Håll käften" till klassen under de tre terminer som jag haft dem. Där växte vår blåsning fram. Ordet kupp har blivit utslitet av dagens skvallerpress, men det som vi slog till med idag borde nästan kunna kvalificera sig som en äkta sådan.
När lektionen drog igång var alla elever samlade i klassrummet och jag började gå igenom vad som skulle gälla under provet, alla satt tysta. Eleven som jag förberett kuppen med avbröt mig under genomgången, varvid jag med min allra suraste(eller i alla fall så sur som jag kan göra den när jag egentligen inte är sur) röst sade: Håll käften!
Det var mycket roligt att se minerna på de andra eleverna i klassrummet, de blev, milt uttryckt, förvånade. Tyvärr höll inte mina skådespelarkunskaper så länge, jag började ganska snart flina och de insåg de att det hela var ett välplanerat skämt. Det var hur som helst roligt så länge det varade.
Den här veckan har varit väldigt fullspäckad, efter att ha jobbat länge på måndag och tisdag så stannade jag igår kvar efter jobbet och åt med några kollegor. Vi åt på en italiensk restaurang i grannbyn och det var snudd på det godaste jag någonsin ätit. Nu vet jag att svalbon är mycket, mycket godare än det låter.

Dagens låt: Bright Eyes - An attempt to tip the scales
Did you expect it all to stop at the wave of your hand?

Musik och spenat

Blev en lång arbetsdag idag också, men idag var jag i alla fall iväg tränade lite innan det var dags för kvällens möte. När jag kom hem låg det ett trevligt paket från cdon och väntade mig, nya skivor är alltid lika spännande. Det som jag beställt den här gången var The Korgis, men eftersom jag ändå beställde slängde jag med en Arctic Monkeys och en samling med Dusty Springfield. Huvudmålet var dock The Korgis, jag har bara hittat ett par låtar med dem på youtube, så jag var ivrig på att få höra mer. Tyvärr märkte jag att Korgis skiva blivit restnoterad, men de andra två kom. Nog för att det är två väldigt bra skivor som kom, men den jag sett fram allra mest emot kom alltså inte. Jag hoppas verkligen att den dyker upp inom kort. Förutom de här två skivorna jag fick från cdon så har jag en annan spännande skiva i väskan, som jag fick från en av mina gamla mentorselever. Det var ett band jag aldrig hört talas om, så det ska onekligen bli intressant att höra vad det är för typ av musik.
På fredag är det två veckor till mannarynspuddingen, men redan idag var det en gammal favorit i matsalen. Det som serverades var stekt fisk(ingen favorit), potatis(inte en gammal favorit eftersom den ofta var väldigt dålig när jag gick i skolan, nu smakar det bättre och jag börjar mer och mer inse potatisens storhet) och stuvad spenat(gammal favorit). Stuvad spenat äter jag alldeles för sällan, det insåg jag idag, det är utan tvekan en underskattad del av skolmaten.

Dagens låt: Dusty Springfield - Don´t forget about me
One minute of your tomorrow
Don't let it cause you sorrow
Got to be baby, baby
I want you now

Hold me

Föräldramöte idag, så det blir lång arbetsdag. Det har kommit upp nya låtar med WW på youtube, så det finns saker att fördriva tiden med innan det kör igång här.

Dagens låt: Weeping Willows - Hold me
hold me for a while
then I’m gonna have to leave
disaster flirts with me
I feel alive when knuckles bleed

Veckans lista v.42

1. Dirk Kuyt - Vi gjorde verkigen ingen större insats igår, men tack vare två straffmål av Kuyt så lyckades vi ändå ta hem tre otroligt viktiga poäng. Nu gjorde Kuyt mer än bara straffmål igår, han kämpade och slet och skapade en del halvchanser åt oss. Holländaren är en väldigt skicklig fotbollsspelare, han är både målskytt och framspelare och jobbar hela tiden för laget. Han och Torres borde kunna bli ett riktigt bra anfallspar med tiden, bara de får vara friska och starta tillsammans några matcher i rad. Kuyts mål i gårdagens match gör att vi är med i toppstriden och om han kan stå för ännu en bra insats när vi möter Arsenal nästa helg kanske vi kan ta ännu en vinst och på så sätt vara med på allvar.

2. Christian Kjellvander - Den första december är det dags för ännu en underbar kväll på Spegeln, då spelar nämligen Christian Kjellvander. Den nya singeln finns nu ute att se på youtube och det är ingen överdrift att påstå att det verkar väldigt lovande, hans två första skivor är båda hög kvalitet rakt igenom och antagligen kommer nästa skiva att vara precis lika bra också. Kjellvander på Spegeln, det kommer att bli något det.

3. Peter Svensson - "Men det spelar ingen roll
nu dör vi båda två
Vad spelar det för roll
Jag älskar dig ändå
Som om ingenting hänt här
som om ingenting känns när
allt som krävs av oss kväver oss
vad finns kvar av oss då?
Det kan inte vara sant
Vi blundar båda två
Bakom vindrutan i natt
Ett oslagbart rekord
Det kan inte vara sant
Vi lever än
men det tar oss ingenstans
så blunda igen
För det spelar ingen roll
Du är stum och jag är döv
vad spelar det för roll
Jag älskar allt du gör"
Ibland behöver man lite Paus. Det är massvis med skriverier om Kents nya skiva nu, men det är den här skivan som Berg gjorde tillsammans med Peter Svensson som är ett mästerverk, Kents skivor är inte ens nära.

4. James Warren - Warren var en viktig del av min senaste upptäckt i musikvärlden, nämligen det brittiska popbandet The Korgis. Jag upptäckte bandet via youtube, när jag satt och klickade runt lite grand. Jag hamnade vid låten Everybody´s gotta learn sometimes och sedan var jag fast. Min första skiva med bandet beställdes i veckan och kommer förhoppningsvis i början av nästa vecka, men det jag hört hittills är tydliga tecken på att jag kommer att uppskatta skivan också. Korgis spelar pop med dystra texter och band som gör det bra brukar lika bra till hos mig.

5. Paul Fusco - Alf är grym, så enkelt är det. Serien är väldigt underhållande och Alfs kommentarer är oslagbara, dessutom är han musikalisk också. Alf borde komma tillbaka till de ordinarie tv-sändningarna, för mycket roligare än så här blir det inte.

Dagens låt: Paus - Smeknamn
Jag vet att framtiden är vår
Men jag saknar dig ändå
Tror du helst vill vara här

Allt har ett slut

Jag har nyss sett säsongen första derby och det är väl ingen överdrift att påstå att vi ska vara väldigt glada över att ha fått med oss alla tre poängen. Vi gjorde ingen stor insats, i halvtid hade jag kunnat sätta mycket pengar på att det skulle bli en förlust. Det var en väldigt knepig match som innehöll ett självmål, två straffar, två utvisningar, en Gerrard dom blir utbytt och ett tveksamt friande av domaren vid en straffsituation i matchens allra sista sekunder.
Liverpools självmål gjordes av Sami Hyypiä. Det gör nästan lite ont att se Hyypiä i vissa lägen nu, han är helt enkelt inte tillräckligt bra längre. Innan Hyypiä kom till Liverpool hade man vant sig vid att spelare som John Scales, Phil Babb och Björn Tore Kvarme kunde ta plats i backlinjen och det slutade ofta med att man förtvivlad fick se Liverpool släppa in onödiga mål. Så kom Hyypiä och genast var det en helt annan stabilitet där bak, han och Henchoz bildade det bästa mittbackspar Liverpool hade haft under hela min tid som supporter. Hyypiä var något av en He-Man, förlorade aldrig närkamperna och vann allt i luften, när bollen kom in i straffområdet var det han som rensade undan. Dessutom var han ett giftigt vapen när han kom upp på offensiva hörnor och nickade. Hyypiä har varit en spelare att luta sig mot i många år, men på sistone har det tyvärr gått ganska snabbt utför. De första tecknen man kunde se på att Hyypiä inte var samma spelare längre var när vi förlorade mot Chelski hemma på Anfield för något år sedan, Drogba gjorde bort honom på ett sätt som man inte sett tidigare. I dagens Liverpool är det egentligen Agger som har platsen bredvid Kung Carra i backlinjen, men eftersom dansken nu är skadad har Hyypiä fått en hel del speltid och det blir mer och mer uppenbart att han inte hänger med längre. Spelaren som tidigare var en klippa, en hjälte, är numera en säkerhetsrisk. Han hinner inte med i vändningarna och det händer ibland att han kommer helt fel i straffområdet, dessutom är hans uppspel mycket sämre än tidigare. Det är inte roligt att se en gammal hjälte på nedgång, även om han fortfarande kan stå för bra insatser så är han inte i närheten av att vara lika bra som han en gång var. Sami Hyypiä är en hjälte, men jag hoppas att vi ser till att skaffa en bättre backup till det ordinarie mittbacksparet och det måste ske redan i januari. Allt har ett slut och slutet på Hyypiäs tid som Liverpool-spelare måste komma snart.

Dagens låt: Moneybrother - Golden lonely
Girl you left me lonely
Right down there lonely

Misstag

Att lära av sina misstag och inte göra om dem är något man bör sträva efter, om man någon gång misslyckas med något bör man titta på vad som var fel och sedan undvika att göra samma fel igen. Det här är något som inte borde vara så svårt, men den senaste veckan har jag lyckats med bedriften att göra samma otroliga misstag två dagar i rad. Misstagen har skett på morgonen, så jag kanske kan skylla lite på att jag inte varit riktigt vaken när jag klantat mig.
Jag har ganska fasta rutiner när jag kliver upp på morgonen, jag gör nästan alltid samma saker och jag gör dom i samma ordning. Det sista jag gör innan jag åker till jobbet är att sätta mig vid datorn och surfa lite, innan det borstar jag tänderna. I onsdags gjorde jag precis så, jag borstade tänderna och sedan satte jag mig vid datorn, på vägen till datorn tog jag ett äpple. Jag satte mig vid datorn och bet i äpplet, då mindes jag varför man inte ska äta sådant direkt efter det att man borstat tänderna, det smakade väldigt illa. Äpplen och apelsinjuice är det sista man ska intaga precis efter en tandborstning, den oskrivna regeln hade jag helt glömt bort och fick därför inte alls känna den njutning jag hoppats på när jag åt äpplet. Att göra det misstaget en gång kanske kan gå att acceptera, men nu ville det sig så illa att jag gjorde om sama sak dagen efter. Jag gick från tandborstningen till datorn och på vägen plockade jag till mig ett äpple från köket, precis när jag bet i det kom jag på att det inte var en bra idé. Andra dagen i rad med sur äppelsmak i munnen, bättre sätt kan man inleda sina dagar på.

Dagens låt: Portishead - Over
Ooh this uncertainty, is taking me over
is taking me over
is taking me over

Bilden

Vad hade du för betyg i bild? Det frågade en av mina elever mig idag. Jag har tidigare nämnt att jag aldrig kommer att rita i skolan och jag tror att det var en av anledningarn till att frågan kom upp. Mitt betyg i bild var G och med tanke på vad som gjordes på lektionerna kan jag inte gärna vara annat än nöjd med det. Jag satt vid samma bord som Den Gamle Franken och Bröll och där blev det inte så mycket gjort. Ett område som vi gillade inom bilden var när vi fick gå runt med videokamera, det var inte direkt några avancerade filmer vi fick till, men roligt hade vi. Bild är egentligen ett ämne som jag borde klara bra, åtminstone om man ser till mina gener, pappas morfar var en skicklig konstnär och man tycker ju att jag borde ha fått åtminstone en liten del av det arvet, men det är tydligt att jag fått mina kunskaper från annat håll. Det enda jag minns att jag gjorde på bilden var en utskuren tavla av två korvar som slogs, det skulle föreställa en liten pik till Den Gamle Franken, som vi av någon anledning jag inte minns kallade för Korven. Bild, slöjd och hemkunskap var ämnen som inte var gjorda för mig. Min allra största miss i skolan gjorde jag på hemkunskapen, när vi hade valt det på elevens val. Det var jag, David och Den Gamle Franken som diskuterade kakao, jag var övertygad om att kakaopulver smakade lika som oboypulver. För att bevisa det tog jag en matsked med kakao och stoppade i munnen, då märkte jag att jag just den här gången hade fel, det smakade inte som kakao. Det kändes som om man fyllt munnen med damm, det blev helt snustorrt i halsen och jag var tvungen att ligga i handfatet och spola vatten i munnen för att få tillbaka någon slags fukt. Det är inte ofta jag erkänner att jag har fel, det är nästan bara här och ett tillfälle när jag diskuterade Harry Potter med en av mina nior i fjol, men den här gången var jag tvungen att hålla med om att kakao och oboypulver inte var riktigt samma sak.

Dagens låt: Christian Kjellvander - Portugal
all that I love will disappear
even if I stay

Plåster på såren

Lång dag på jobbet idag, blir lätt så när det är möten efter elevernas hemgång, därför trodde jag inte att jag skulle ha ork att skriva här idag, men jag hade fel. Härom dagen fick jag veta att Fatboy ställt in sin spelning i Gävle, det var väldigt surt, men idag kom det plåster på såren. Det är nämligen så att på decembers första dag kommer Kristoffer Åström till Spegeln, som förband till ingen mindre än Christian Kjellvander. Bättre plåster på såren hade jag inte kunnat tänka mig. Jag såg Åström i somras och det var kanon, Kjellvander har jag sett tre gånger och alla gångerna har det varit ruggigt bra. Den bästa spelningen jag sett med honom är den han gjorde på Konserthuset för några år sedan, det var helt makalöst. Senast jag såg honom var i Norrköping, på Faya-turnén, också då var det mycket bra, men det förstördes lite av att det var lite väl många alkoholpåverkade personer i lokalen som pratade sönder de lugnaste låtarna.
Nu är alltså Kjellvander tillbaka i Gävle och även om jag inte hört hans nya skiva, eftersom den inte är släppt än, så är jag övertygad om att det kommer att bli ännu en klassisk kväll på Spegeln. Spelplats Gävle borde få något slags pris för att de är så grymma på att boka artister.

Dagens låt: The Korgis - Dont look back
I know you'll be alright
Don't you worry 'cos I'll know you'll be alright
And there's one thing you must believe: I love you
Here alone tonight, I really do

Tv-licensen

När jag flyttade till Gävle köpte jag min första egna tv, det var en liten sjuttontummare med inbyggd video, alltså inte mycket till tv. När man har tv råkar man automatiskt ut för att betala licens. Jag hade många kompisar på det området där jag bodde, så vi såg alltid till att upplysa varandra om när det var licenskoll på gång, som student är man ganska fattig och slipper helst betala de där tretusen kronorna, eller vad det nu är det kostar per år. Om man visste om att det var licenskoll på gång i huset var det bara att låta bli att öppna när det ringde på dörren så kom man undan, men de hade även andra för att ta reda på huruvida man hade en tv eller ej. Ett annat knep var att ringa och det gav mig problem, eftersom jag är en av världens sämsta lögnare, något som min gamla klass kan intyga. En dag, ganska nära efter att jag köpt min tv, ringde det en tant från radio- och tv-tjänst till min mobiltelefon. Hon var väldigt rakt på sak och frågade mig om jag anmält att jag köpt tv, i det läget fanns det flera svarsalternativ som jag kunde ha använt för att komma ur knipan, men när man är en dålig lögnare, som jag är så var det enda svaret jag kom på: Nej, det har jag inte.
Sedan den dagen har jag betalat min tv-licens och även om jag många gånger blivit irriterad när den där räkningen dykt upp i brevlådan så börjar jag inse att det är värt att lägga den slanten. Tack vare den där pengen kan man se på två kanaler som är utan reklamavbrott och som dessutom kan visa program som de andra kanalerna inte kommer i närheten av, igår visades ett sådant program. Programmet jag menar är Kobra, som igår visade ett kvartslångt inslag om Morrisseys latinamerikanska fanskara. Programmet hade gärna fått vara längre, men den delen som visades var väldigt intressant och som vanligt var det roligt att höra olika fans berätta om vad Moz betytt för dem i deras liv. Det programmet skulle aldrig visas på t.ex. trean eller fyran, som hellre visar importerade dokusåpor än kvalitet. Inte nog med att Kobra innehöll Moz, det innehöll också ett inslag om hur fotbollssupportar klär sig, det inslaget hade sin utgångspunkt i Liverpool och det första man såg vad ingången till Anfield. Moz och Liverpool i samma program, då kan man inte annat än luta sig tillbaka i soffan och vara stolt över att betala tv-licens.

Dagens låt: The Korgis - If I had you
you looked so near
but yet somehow, you're out of reach

The Korgis

Att hitta ny musik är aldrig fel, det här bandet har jag aldrig hört talas om förr, men nu när jag hört dem inser jag att jag måste kolla upp dem mer. Till och från låter de lite som Mercury Rev faktiskt.

Dagens låt: The Korgis - If it´s alright with you baby

Is it asking too much,
That I cease to pretend?
Is it asking too much,
Is it so hard to see?
If it's alright with you baby
It's alright with me

Ingen Fatboy

Blev lite besviken i veckan, jag fick nämligen mail från Spelplats Gävle där de meddelade att Fatboy ställt in sin konsert som skulle äga rum nästa lördag. Det var riktigt surt att höra, jag hade sett fram emot att få se dem live och nu blir det inte så. Som tur är dröjer det inte mer än ett par veckor tills det är dags för Moneybrother att kliva upp på scenen, så det är inte så långt tills jag får uppleva en kanonspelning ändå.
Jag vet inte riktigt anledningen till bandet ställt in sin spelning, men med tanke på att det här är första gången i min konserttittarkarriär som ett band ställer in bör jag väl egentligen inte klaga. Jag minns att det var nära att Weeping Willows skulle ställa in när de spelade i Gävle för något år sedan, då var jag väldigt nervös. De hade ställt in sin spelning dagen innan och det ryktades om att de skulle ställa in spelningen jag skulle se också. Min nervositet gick dock över när två av mina kompisar hörde bandet soundchecka när de var där för att köpa biljett.

Dagens låt: Moneybrother - Brännö serenad
Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan

Veckans lista v.41

1. Den Gamle Franken - Idag blir Den Gamle Franken ett kvartssekel gammal och är alltså närmare 50 än födseln, detta måste givetvis firas. Förhoppningsvis firas dagen med säsongens första CSKA-vinst, det vore ingen dålig present.

2. Magnus Betnér - Han har varit med på listan ett flertal gånger i min väntan på att få se hans show, den här veckan har jag sett showen och då blir hans plats given. Underhållningen han bjöd på igår var högklassig och han bevisade än en gång att han är Sveriges bästa komiker.

3. Magnus Carlson - I helgen har det blivit en hel Weeping Willows i mina högtalare, deras musik kan man aldrig få för mycket av. Jag blev sugen på att lyssna igenom "Into the light" igen, det var längesen nu faktiskt. Det är en riktigt bra skiva som jag sällan knäpper på, efterom de andra skivorna är bättre, men varje gång jag lyssnar på den kommer jag på att den är bättre än jag minns den. Nu har det dessutom kommit upp några trevliga klipp med WW på youtube, deras version av Unchained melody är underbar, samma sak gäller för In the ghetto. Ibland behöver man lite Weeping Willows, så enkelt är det bara.

4. Paul Fusco - Idag började titta på den andra säsongen av Alf. Paul Fusco har skrivit serien och det har han gjort väldigt bra. Jag har bara sett två avsnitt än, så jag har en hel del högklassig komik kvar att ta del av, dessutom finns det åtminstone två säsonger till att köpa. Nu när det snart är slut med Seinfeld-boxar att köpa och det fortfarande är långt kvar till säsong sex av Scrubs känns det skönt att veta att jag kommer mängder av skämt från Melmac att skratta åt under tiden.

5. Søren Huss - Huss är sångare i Saybia, det Saybia som just nu spelas en hel del i min bil. Den här veckan har jag varvat deras nya skiva med Moneybrothers Mount Pleasure och vilken av dem jag än spelar så är jag garanterad bra musik. Saybias skiva är bättre än deras förra, som var ganska slätstruken, den här skivan har egentligen bara en låt som inte är riktigt bra, den brukar jag hoppa över när jag lyssnar. Annars är det låtar som Gypsy och Angel som gör det här till en grym skiva.

Dagens låt: Dusty Springfield - I can´t make it alone
There's something in my soul
That will always
Lead me back to you

Magnus Betnér på Gävle Teater

Igår uppträdde Magnus Betnér här i Gävle, en föreställning som jag längtat efter i månader och den gjorde mig verkligen inte besviken. Innan Betnér satte igång värmde Martin Soneby upp publiken, han var oväntat rolig. Några träffsäkra skämt hann han få med i sitt korta set, innan det, efter en kort paus, var dags för kvällens huvudperson att dyka upp på scenen. Jag upptäckte Betnérs storhet för ungefär ett år sedan och sedan dess har han bara vuxit. Till skillnad från många andra komiker så är Betnér inte bara rolig, han har också ett budskap att förmedla som är väldigt bra. I inledningen av sin show sågar han Per Gessle, Mange Schmidt och stora delar av hip-hop-Sverige, helt i min smak. Sedan fortsätter han att prata om saker som rasism, jämställdhet och kvällspressen, hela tiden på ett sätt som får en att skratta medhållande. Han tar även upp sin dotter och hennes dagis vid ett par tillfällen, bland annat pratar han om de andra föräldrarnas reaktion när han kapade barnens luciatåg i Parlamentet.
Några av de saker han körde har jag hört, men det är å andra sidan så pass bra saker att det inte gör något om man får höra dem flera gånger. Betnér är Sveriges roligaste man och alla som inte såg honom igår gick miste om en riktig höjdare.

Den Gamle Franken med sin biljett.

Jag med min biljett.

Magnus Betnér på scenen, en vacker dag kanske jag också lär mig att ta bilder från publikplats också.

Dagens låt: Weeping Willows - I close my eyes
I dream about your smile
I´ll keep that dream alive

Idag

Idag är det äntligen dags för Magnus Betnér på Gävle Teater, klockan sex idag smäller det och det ska bli oerhört roligt. Allt jag sett med Betnér hittills har varit bra, speciellt hans uncut-dvd, som för övrigt finns att beställa på hans hemsida. Betnér har ett budskap att förmedla och han har onekligen ett eget sätt att göra det på.
Gårdagen var annars en trevlig dag, rätt lugnt på jobbet, trevligt besök av två elever från min gamla klass och avslutning med fotbollen på kvällen där jag träffade en del folk jag inte sett på ett tag.

Dagens låt: Moneybrother - It might as well be now
We had some good times girl
Oh, yeah, but long ago
Seems like in another world
Let's just leave it so
What if I'm not ready to do that yet?

Avslutning

Ännu en fredag ska spenderas i Svedja, men den här gången är jag mer sysselsatt än tidigare. Jag ska nämligen gå på avslutningsfest med mitt fotbollslag, det var en kort säsong för min del, men den var tillräckligt lång för att jag ska gå på festen. Festen går av stapeln i samma lokal som min födelsedagsfest. Det var ett halvår sedan den festen nu, men jag har långt ifrån glömt den. Jag kommer alltid att tänka på den festen när jag ser lokalen och det ska bli roligt att komam tillbaka dit en sväng igen.
I morgon bär det av till Gävle, då är det äntligen dags för mig att se Magnus Betnér och det kommer att bli väldigt roligt. Jag har sett fram emot det länge och nu är det äntligen dags. Annars har jag tre stora uppgifter i helgen:
1. Se till att CSKA Gorbatjov tar säsongens första vinst i korpen, jag har inte varit med de första matcherna, så jag har lite att ta igen för att jag missat.
2. Rätta uppsatser. Mina nior har skrivit väldigt bra uppsatser som jag måste se till att rätta i helgen, jag har inte så många kvar, men det tar tid.
3. Klura ut ett smeknamn. En av mina elever kallar mig vid ett smeknamn och jag har lovat att hitta på ett smeknamn tillbaka för att det ska bli jämnt. Jag har alltid varit bra på att komma på smeknamn, men nu var det några år sedan det skapades vackra smeknamn som Brösk, Scröbb och Bröll. Förhoppningsvis ska jag kunna komma på något bra under helgen, så jag kan kontra på måndag.

Dagens låt: Moneybrother - It might as well be now
If just for a while we'll get
Right back along again

Värk

Badmintonen jag spelade förra helgen tog hårdare på min kropp än jag första trodde den skulle göra, visst hade jag räknat med träningsvärk, men jag hade inte räknat med att den skulle sitta i så fruktansvärt länge.
I söndags, dagen efter mina matcher kände jag lite i baksidan av låret när jag vaknade. Jag blev lite förvånad att det inte kändes på fler ställen, men det var bara det att jag inte utsatt de andra ställena för påfrestning än. När jag på måndagen knallade ner för trapporna i min uppgång märkte jag att mina vader också fått slita rejält när jag spelade, det var nämligen ganska plågsamt att gå i trappor. Den allra värsta värken märkte jag när jag kom till jobbet och skulle börja bära några böcker, min axel hade tydligen inte hämtat sig riktigt från badmintonen och började att säga ifrån. Jag fick helt enkelt bära med en arm. När jag sedan försökte träna på gymmet efter jobbet var de övningar jag kunde köra klart färre än vanligt, min axel ta igen sig och inte alls anstränga sig. Att badminton var jobbigt visste jag och viss träningsvärk var jag förberedd på, men jag hade inte väntat mig att den skulle sitta i så länge. När jag försökte träna igen igår var axeln nästan redo att anstränga sig igen, men det var motvilligt som den kom igång. Idag är det flesta sviterna av badmintonspelandet borta, om jag spelar fler gånger tror jag att jag ska försöka komma ihåg att stretcha när jag är färdig, då kanske jag slipper lida efteråt.

Dagens låt: Moneybrother - Brännö serenad, suverän cover.
Det är mitt eget fel
Vad som än hände med mitt hjärta
För jag har alltid vetat att du inte skulle stanna
Jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan

Prao

Mina elever letar för fullt efter praoplatser just nu, jag är inte avundsjuk på dem. Jag minns hur det var att jaga någonstans att vara när det vankades prao och jag lyckades aldrig hitta någonstans som passade mig. Mest felplacerad var jag på min allra första prao, i sjuan, då var jag på en bilfirma. jag blev placerad med han som skötte om lagret med reservdelar och sånt, han märkte ganska snart att jag var helt talanglös när det gällde bilar. En av de första dagarna bad han mig att hämta en fälg, det var ett nytt ord för mig då, så jag var helt tvungen att fråga honom vad det var för något egentligen. Den frågan tror jag inte han fått så många gånger. I byn där jag gick i skolan fanns det inte direkt en uppsjö av alternativ till praoplatser, så i åttan hamnade jag på ännu ett ställe där jag inte alls passade, nämligen på den lokala ICA-affären. Visst, det var trevligt att sortera smågodis, men annars var det mesta ganska segt, inget jobb för mig.
Det var inte förrän i gymnasiet som jag hittade en plats som jag gillade att vara på, det var när jag hade prao på min gamla skola, tillsammans med min gamla lärare. Det tyckte jag var väldigt roligt, det var också första gången jag började fundera på att bli lärare själv. Till sist hade jag alltså lite nytta av skolans prao, men det tog ett tag innan jag hittade rätt. När det gäller mitt val att testa på en bilfirma så fattar jag inte riktigt varför jag fick för mig att spendera en vecka där, jag har aldrig varit det minsta intresserad av att meka med bilar, mopeder eller andra tekniska saker. Jag är fruktansvärt okunnig och oteknisk när det gäller sådant, så det fanns ingen som helst anledning för mig att välja den platsen att vara på. Det var nog mest så att jag bara tog en plats för att slippa anstränga mig att leta, det var en miss.

Dagens låt: Weeping Willows - If I could see you one more time
I’m in a crowd but I’m all alone
Without you I’m so on my own
I’ve got a million things I wanna say
I woke up when it was too late

Vantar och stöld

Börjar bli riktigt höstigt ute nu, jag har fått skrapa rutorna på morgonen några gånger och det börjar krävas en del kläder för att man inte ska frysa utomhus. I helgen gick det så långt att jag var tvungen att gå och köpa mig ett par vantar, jag hatar att frysa om händerna och det har jag gjort alldeles för många gånger de senaste veckorna. En sak som verkligen fyller sin funktion nu är min rödvita rattmuff, med den slipper jag frysa om händerna när jag kör och det är väldigt skönt. Förra läsåret satt jag ofta och frös om fingrarna när jag körde bil, åtminstone innan värmen kom igång, men det problemet slipper jag nu och det är skönt. Vantar är en bra hjälp mot frusna händer, men vantar är också det plagg av alla världens plagg som är lättast att tappa bort. Varje vinter brukar jag lyckas förlägga åtminstone en vante, vilket gör att jag måste köpa nya. När jag var i Liverpool köpte jag ett par otroligt vackra Liverpool-vantar, de har jag hållit reda på, men de har i stället gått sönder och värmer nu inte mer än åtta av tio fingrar. Även om jag är dålig på vantar så är min gode vän Kusen ännu sämre, han hade under en period glömda vantar både i min lägenhet och i min bil och det skulle inte förvåna mig om han hade fler par ute på vift hos bekanta. De jag köpte i helgen var ganska billiga, så det är inte hela världen om jag råkar slarva bort dem, men jag ska göra mitt bästa för att ha dem kvar så länge som möjligt.
Igår drog förresten en av mina elever ett skämt som var så bra, och så lågt, att jag troligtvis måste sno det utan att erkänna att det är snott. Skämtet var precis på den nivå som de skämt jag drar brukar hålla, så ingen av mina kompisar kommer att misstänka att det är stulet.

Dagens låt: Maguc Numbers - Love is just a game
And maybe I'm a fool for walking in line
And maybe I should have tried to leave this time

Christian Kjellvander

Idag såg jag Kjellvanders nya video, verkar riktigt lovande. Den här låten äfr från förra skivan, grymt bra är den.

she’s harder than the foreign rain and I sway goner than a white flame

Veckans lista v.40

1. Conor Oberst - Den här veckan har det blivit en hel del Fevers & mirrors för mig. När jag är hos mina föräldrar har jag inte så många skivor, så jag använder mig oftast av youtube för att lyssna på musik, där finns det en hel del klipp på Bright Eyes när man framför sin underbara musik. Fevers & mirrors är min favorit bland hans skivor, den innehåller massvis av bra låtar och högklassiga texter. Bright Eyes skivor borde finnas i varje skivsamling.

2. Jonas Gardell - Gårdagens föreställning på Konserthuset var bra, precis som föreställningar med Jonas Gardell alltid brukar vara. Han är en väldigt skicklig komiker som bygger upp sina framträdanden på ett bra sätt, han återkopplar och knyter ihop. Första gången jag såg Gardell live var på Bollnäsfestivalen, sista året innan den lades ner. Då hade jag inga som helst förväntningar, jag hade bara sett Gardell i några tv-program och visste inte så mycket om honom, men båe jag och min kompis som jag var där med tyckte att det var skitbra. Sedan dess har jag sett ett flertal gånger och även om man vet ungefär vad man ska vänta sig så är det alltid bra.

3. Magnus Betnér - Jag och Den Gamle Franken har haft våra biljetter sen i somras, nu är det snart dags. Nästa lördag ska vi till Gävle Teater och se Magnus Betnérs turné "Ingenting är heligt" och jag ser verkligen fram emot det. Den senaste veckan har jag roat mig med att lyssna igenom det som finns med honom på youtube, även om jag sett och hört det mesta tidigare kan man aldrig få för mycket av hans elaka humor. På lördag kommer det att bli en hel del skratt, den saken är säker.

4. Anders Wendin - Till Moneybrothers spelning är det fortfarande några veckor kvar, så jag håller till godo med hans nya skiva så länge. Den är fortfarande väldigt bra, trots att jag haft den i bilen sedan den dagen den släpptes. Det finns inte mycket att skriva om skivan som jag inte redan skrivit här, det är bara att kostatera att Moneybrother är klass.

5. Jerry Seinfeld - Den här veckan har jag inte hunnit se så mycket Seinfeld som jag skulle vilja, det har bara blivit ett par avsnitt. De avsnitt jag sett har varit väldigt bra, det är väldigt jämn nivå på säsong åtta. De tidiga säsongern är inte lika jämna som de senare, de två första säsongerna finns det till och med några avsnitt som är ganska tråkiga, det finns det inte på slutet. I november kommer säsong nio ut på dvd här i Sverige, det är den sista säsongen. Jag har inte sett så många avsnitt från den säsongen, så det kommer bli en höjdare att titta igenom den när den väl kommer ut. Det är imponerande att de lyckades hålla en så pass hög nivå så länge som man gjorde, Seinfeld är klass.

Dagens låt: Bright Eyes - The movement of a hand, ett bevis på Bright Eyes storhet
Soon all the joy that pours from everything makes fountains of your eyes
because you finally understand the movement of a hand waving good-bye

Snart ännu äldre Franken

Lördagen var onekligen en hektisk dag. Den inleddes med att jag och Den Gamle Franken gjorde debut i badmintonkorpen, en vinst och en förlust var ett klart godkänt facit med tanke på våra förberedelser. Sedan vankades det firande.

Den Gamle Franken fyller nämligen 25 år nästa helg, så Pokervinstförstöraren hade sett till att dra ihop ett gäng för att fira honom. Bord var bokat på Bishop Arms inne i stan och vi var givetvis många som ville fira att Den Gamle Franken börjar göra skäl för sitt smeknamn.

Raj Raj och RajRajAnna var där.

Herr och Fru Fugelsang var där.

Liv och Hasse Holmqvist var där.

Kusen, Karin och Olis var där.

Jag och Gorbatjov var också där.

Vi intog god mat...

...och gav Den Gamle Franken välförtjänta gåvor. Det var en väldigt trevlig middag, men när de andra drog iväg på vidare festligheter avvek jag.

Jag skulle nämligen se Jonas Gardell uppträda på Konserthuset.

Som vanligt var Gardell väldigt bra, han är både rolig och allvarlig. Det var fjärde gången jag såg honom live nu och jag har aldrig blivit besviken på det jag sett, det är skrattgaranti på hans föreställningar.
Det har varit en bra dag, idrott, vänner och underhållning, men nu är jag trött.

Dagens låt: Bright Eyes - A Scale, A Mirror And Those Indifferent Clocks
So tell me then, what was it for?
Oh tell me, what was it for?

Levande väckarklocka

Mina föräldrar har skaffat nytt golv i köket, tidigare hade man ett ganska mukt golv, men nu har an golvplattor. Det mesta är bättre med det nya golvet, speciellt nu när golvvärmen är fixad, så man slipper gå med strumpos på sig hela tiden. Det finns dock en sak som är negativ med det nya golvet och det har att göra med hårdheten.
Plummer har två leksaker som han tycker om att använda på golvet i köket, den ena är en stor plastgrej som man kan gömma godis i och den andra är hans matskål. När han leker med dem springer han runt på golvet och stångar dem framför sig, det lät hyfsat mycket redan med det mjuka golvet, men nu när golvet är hårt låter det som aldrig förr. Idag var Plummer ovanligt morgonpigg, jag var ovanligt morgontrött. Jag satt vid frukostbordet och intog gäspande min gröt då PLummer fick för sig att han skulle ta en vända på golvet med sin plastleksak. Det finns saker som man hellre vill höra när man är trött än en plastklump som slamrar fram över stenhårda golvplattor. Om jag var halvsovande när jag satte mig ner för att äta, så var jag klarvaken när ätit färdigt, det var tack vare min gode vän Plummer.
I morgon ska jag både spela badmintonmatcher och se Jonas Gardell live, blir en fullpackad dag. Jag har inte hållit i en badmintonracket sedan jag gick i gymnasiet, så det kommer onekligen att bli spännande att se om man vinner några bollar.

Dagens låt: Jeff Buckley - Forget her, sanslöst bra låt.
Remember her hair as it shone in the sun,
the smell of the bed when I knew what she'd done.
Tell myself over and over you won't ever need her again.

Dag i skogen

Idag var det återigen dags för den årliga orienteringsdagen. Vis av fjolårets misstag hade jag i år klätt mig för en dag i skogen, inte som i fjol då jag var klädd för en dag på kontor. Vi hade mer flyt med vädret i år också, förra året regnade det halva dagen, men i år var det uppehåll. Trots att förutsättningarna var bättre i år än i fjol var jag mindre aktiv i år. I fjol gick jag i alla fall en bana med ett gäng ur min nia, men i år skötte jag sekretariatet. Anledningen till jag var lat i år var att jag kände mig rätt hängig i morse och då brukar det inte vara att rekommendera att knalla runt i skogen.
Det var nog dessutom lika bra att jag inte begav mig ut i skogen med mina elever, jag är nämligen långtifrån en mästare på orientering. Mitt värsta minne av denna sport kommer från ett år när vi hade en liknande dag på min gymnasieskola. Jag skulle springa tillsammans med två kompisar, jag har för mig att Den Gamle Franken var en av dem. Vi hade alla hyfsad kondition och fick för oss att vi skulle klara våra banor snabbt, så blev det inte. Vi sprang snabbt iväg åt det håll vi trodde att den första kontrollen låg, men den kom aldrig. Precis när vi börjat misströsta såg vi en färgad fyrkant en bit bort, en kontroll trodde vi, men det visade sig vara en brevlåda. Vi hade kommit till ett bostadsområde utanför kartan, den väg vi trodde att vi sprungit hade varit åt det andra hållet.
Den upplevelsen tycker jag gör att jag borde vara fri från att springa i skogen under min tid som lärare, om inte det är som i fjol att jag får gå med elever som hittar.

Dagens låt: José Gonzalez - Remain
We'll remain after everything's been washed away by the rain

Moz tillbaka

Idag läste jag en trevlig nyhet i skvallerpressen, nämligen att Morrissey ska släppa nytt material. Även om det inte är förrän nästa år som skivan ska komma ut så är det roligt att se att han fortfarande skapar musik. Förra skivan var grymt bra och det finns inget som talar för att nästa skiva skulle vara av någon annan kvalitet. Jag hade den stora lyxen att få se Moz två gånger under förra året och det är utan tvekan två av de bästa spelningar jag någonsin upplevt. Allra bäst var spelningen i Karlstad. I en ganska liten, men fullpackad lokal bjöd Moz på en underbar show och det var inget annat att göra än njuta av det hela.
Klippen från spelningen kan inte göra den rättvisa, men de kan påminna om hur otroligt bra det var.
Om Morrissey kommer tillbaka till Sverige kommer jag att vara där och det är ingen tvekan om att hans nästa skiva kommer att finnas i min samling från den dagen den blir tillgänglig.
Jag längtar redan till skivan kommer.

Dagens låt: Morrissey - Trouble loves me
Then at midnight I
Can't get you out of my head

Skolmaten

Idag hade jag med mig matlåda hemifrån, men när jag såg på skolmatsedeln vilken mat som serverades i matsalen offrade jag en av mina matbiljetter för att få äta där i stället. Det som serverades var ris och kycklingsås, eller trollhår och myrägg som vi så fyndigt kallade det när vi gick i lågstadiet. Det var en av mina favoriter när jag själv gick i skolan och det är inte direkt en maträtt som man snor ihop hemma i köket, därför tvekade jag inte att bege mig till matsalen när det serverades.
Jag blev lite besviken när jag kom till matsalen och slevade upp kycklingsåsen över mitt risberg, det såg inte alls likadant ut som jag mindes det. Trollhåren fanns inte kvar, i stället var det kycklingfyrkanter. När jag sedan satte mig ner och började äta insåg jag att ris och kycklingsås inte var samma sak längre, förutom att det inte såg lika ut så smakade det inte alls lika mycket som på den gamla goda tiden.
En maträtt som inte förändrats är i alla fall mannagrynspuddingen, vecka 45 är det återigen dags för den geniala maträtt att serveras på skolan. Förra året dröjde det till den tionde november innan man bjöd på skolans godaste mat första gången, i år blir det en dag tidigare, nionde november. Även förra året var det fredag vecka 45 som mannagrynspuddingen serverades, så det är tydligt att man har det som tradition i kommunen. Personligen kan jag inte låta bli att tycka lite synd om alla niondeklassare runt om i kommunen, de har alltid prao den veckan och det innebär att de går miste om den första omgången mannagrynspudding. Jag är i alla fall på skolan då och det finns inget som kan hindra mig från att ta mig in i matsalen och fylla en djuptallrik med världens godaste skolmat.

Dagens låt: Morrissey - November spawned a monster, kanske världens bästa låt någonsin.
Poor twisted child
Oh hug me, oh hug me

Ärkefienden

Liverpool har Manchester United, He-Man har Skeletor, Wolverine har Sabretooth, Optimus Prime har Megatron, Daredevil har Kingpin, ärkefiender som alltid kommer tillbaka och aldrig ger upp. Jag börjar inse vem, eller snarare vad, som är den ärkefiende som ständigt kommer att förfölja mig, nämligen skolans kopiator. Jag har hållit mig undan den ganska länge nu, men idag när jag skulle ordna häften åt niorna var jag helt enkelt tvungen att ge mig in i ännu en kamp med den.
När jag gjort ungefär en tjugondel av det jag skulle började det strula och ganska snart började den välbekanta texten "Pappersstopp" dyka upp i informationsrutan. Det visade sig att det var pappersstopp på sex ställen, det är en hel del, speciellt när man har fem minuter på sig innan lektionerna börjar. Jag hade inget annat väl än att ge upp kopierandet och springa iväg på lektionen, lite smått irriterad över att den förhatliga maskinen förstört ännu en av mina planeringar. När lektionen var över hade min irritation lagt sig, dum som jag var gav jag mig av till kopieringsrummet ännu en gång. Nu skulle jag försöka kopiera upp instuderingsfrågor, resultatet blev exakt samma som gången innan, nämligen pappersstopp. Att en kopiator strular är kanske inget ovanligt, men med tanke på att den som stod före mig i kön kunde kopiera en ganska rejäl hög utan att det blev det minsta problem, så börjar jag att ta det här personligt. Kopiatorn är inte snäll mot mig, men det är inte helt enkelt att komma på hur man hämnas på en sådan maskin.

Dagens låt: The Perishers - Trouble sleeping
It´s you
Now and always you
but never me
I´ve never dared to
let my feelings free
Why´s it always you
and never me?