Eragon

De senaste åren har jag alltid varit på mellandagsbio med syrran, det här året var inget undantag. Tidigare har vi sett Sagan om ringen-filmerna och Narnia, därför föll det sig naturligt att vi valde en fantasyfilm även detta år, nämligen Eragon. Eragon var en helt okej matinéfilm, även om det ibland gick lite snabbt fram i handlingen. Jag hörde att han som skrivit historien om Eragon var väldigt ung, det är ingen vågad gissning att han såg mycket på StarWars i sin ungdom, jag tyckte mig nämligen se många likheter mellan Eragon och StarWars. Grunden är i sig ganska lika, en ung, familjelös pojke(Eragon och Luke Skywalker) som jobbar med jordbruk hos en släkting(Uncle Garrow och Uncle Owen) när han dras med i handlingen. Till sin hjälp har han en gammal f.d krigare(Obi-Wan Kenobi och Brom), som har ett undangömt svärd som pojken får ta. Pojken måste lära sig att behärska en styrka(magi och kraften) innan han kan mäta sig filmens stora skurk(Darth Vader och Galbatorix), som givetvis är en gammal hjälte som svek de egna för att själv få styra. Tidigare fanns det en stor grupp(Jedis och drakryttare) som kämpade för de goda, men de blev nedslagna av de onda. Nu sätter en hel grupp(Varden och rebellerna) sin tro till pojken. Pojkens första uppdrag blir att rädda en flicka(Leia och Arya) som blivit tillfångatagen. När Eragon, likt Luke i Jedins återkomst, vandrade in genom en port iklädd rock och huva blev det nästan övertydligt. Nu är det visserligen inget fel att gilla StarWars, men han kunde ha dolt det lite bättre. Tydligen ska Eragon också bli en trilogi, inte helt oväntat i dessa dagar, kanske får man reda på att Galbatorix är Eragons pappa i nästa film?

Dagens låt: Tom McRae - The boy with the bubblegun