Matchkrönika: Mignolets missar

Ännu en missad chans att hänga på i den absoluta toppen, ännu ett misslyckat försök att bryta ner ett kompakt försvarsspel. Matchen mot West Bromwich var en minst sagt frustrerande tillställning, som tydliggjorde att vi fortfarande har en del brister vi måste jobba bort. Passningstempot var alldeles för långsamt, när vi väl närmade oss straffområdet blev vi ofta stillastående och flyttade bollen för korta sträckor för att slita isär motståndet. Trots den bristande offensiven borde vi ha vunnit den här matchen, WBA skulle aldrig ha fått en biljett tillbaka in i matchen, men Simon Mignolet visade än en gång att hans luftspel är ett problem för laget.

Jag var positiv till värvningen av belgaren när han kom till oss. Jag hade sett honom i Sunderland under flertalet matcher och imponerats av hans reaktionssnabbhet och förmåga att stänga igen målet vid pressade lägen. Att hans spel med fötterna inte höll någon högre klass gjorde mig inte så mycket, kanske främste eftersom den målvakt som lämnade oss enbart imponerade med fötterna och väldigt sällan gjorde några avgörande räddningar. När vi bytte Reina mot Mignolet ville jag ha in en målvakt som kunde rädda de skott som skulle räddas och samtidigt ha förmågan att rädda oss i pressade lägen. Jag ville ha en målvakt jag kunde lita på. Under min tid som supporter hade vi aldrig haft en målvakt som över tid skapade stabilitet och undvek tavlor. Dudek hade en bra säsong, sen blev han alldeles för fladdrig, Reina hade ett par bra säsonger, sen tappade slutade han att rädda skott, innan dem hade vi ojämna målvakter som James och Westerveld, som man aldrig visste var man hade. Lägger man till brittiska talanger som aldrig blommade ut, Carson och Kirkland, så har man en mängd burväktare som inte levde upp till de förväntningarna. Min förhoppning var att Mignolet skulle stabilisera lagets defensiv, men nu när det gått två och en halv säsong kan vi slå fast att det inte riktigt blev så.

Det är inget snack om att Mignolet är en bra skottstoppare och han har förmågan att göra de där avgörande räddningarna, men i dagens Premier League är det kanske inte den viktigaste egenskapen, åtminstone inte hos ett lag med ambition att ligga i toppen. När vi spelar mot lag som inte har samma kvalitet som vi är det inte många skott som Mignolet behöver stoppa, eftersom motståndarna inte kommer till så många bra avslutslägen. Det som däremot är extremt viktigt är att vår målvakt klarar av att äga sitt straffområde, då fasta situationer ofta är motståndarnas chans att komma till farligheter och när bollen väl kommer seglande mot mål gäller det att tajma rätt. Igår misslyckades Mignolet med det och bjöd in WBA i matchen igen, precis på samma sätt som han bjöd in Norwich för inte allt för länge sedan. Det har hänt lite för många gånger de senaste åren och jag kan inte se att Mignolet har utvecklat den förmågan tillräckligt mycket. Kommer han någon gång att bli en målvakt som med pondus går ut och tar bort bollar? Kommer han någon gång att ha förmågan att med säkerhet hoppa upp bland framstormande backar och plocka ner bollen? Jag är tveksam till det och börjar känna att Simon Mignolet antagligen inte kommer att bli den där målvakten jag hoppades att han skulle bli.

I perioder har jag tyckt att Mignolet fått för mycket kritik, att han fått skuld för sådant som kan härledas till en darrig backlinje lika mycket som till honom. Han har hållit nollan ganska många gånger och i vissa matcher har han varit poängvinnare, minns t.ex. matchen mot Arsenal i början av säsongen, men mängden poäng han kostat oss börjar också bli många nu. Klopp ansåg att man skulle skylla på honom i stället för Mignolet, då han vill att belgaren ska lämna linjen och försöka nå bollen. Jag kan förstå hur Klopp tänker, dels vill han såklart skydda Mignolet och dels vill han säkert också att hans målvakt ska kunna komma ut. Men en målvakt i ett topplag ska inte bara komma ut, han ska också kunna behärska att komma ut och ta bort bollen och det gör inte Mignolet.

Jag tror inte att vi kommer att värva en ny målvakt redan i januari, det är nog få lag som är villiga att släppa sin defensiva trygghet mitt i säsongen, men som det känns just nu skulle jag vara förvånad om det är Mignolet som vaktar målet när säsongen 2016/17 ska dra igång. Om han ska göra det måste han ta ett kliv i sin utveckling och det måste han göra snabbt.

Matchkrönika: Ett sömnpiller

Ett sömnpiller av sällan skådat slag. Två lag som visade tidigt att man var mycket nöjda med 0-0, båda lagen dessutom med viktiga matcher på hemmaplan inom bara några dagar. Men, i slutändan fick vi med oss det vi behövde. Gruppseger, inga mål bakåt, det är väl de två sakerna vi kan ta med oss från bortamatchen mot Sion. Vi lyckades dessutom lämna matchen utan några skador, när man såg hur planen såg ut kändes det lite oroväckande på den fronten, men det gick bra och samtliga spelarna från dagens match bör var redo igen på söndag mot WBA. På vissa ställen av planen såg det riktigt halt ut och man kunde se att spelarna hade stora problem med fästet under perioder, jag vet inte om den hårda planen var anledningen till att många spelare tappat sin teknik, men jag hoppas så var fallet.

Varken mittfält eller anfall fungerade alls idag, vi slog bort alldeles för många passningar och ofta var det i lägen när vi knappt var under press. Can, Milner och Henderson hade inte mycket att känna sig stolta över i matchen, men det kändes ändå bra att se vår kapten tillbaka. Han må ha gjort en slät figur idag, men vi vet alla vad han kan och vi vet alla hur mycket han betyder för laget. Nu fick han några ytterligare minuter i sig och förhoppningsvis betyder det att han är redo att spela för fullt när det tuffa vinterschemat börjar.

Det ser ofta ut på det här sättet när vi spelar i Europa, lågt tempo, få initiativ av spelarna och ett mycket begränsat underhållningsvärde. Samtidigt är det så att ett gruppspel i Europa League handlar om att ta sig vidare, utan att för den delen köra slut på spelarna i ligaspelet, så på så sätt är den här säsongens gruppspel lyckat. Nu börjar allvaret, i slutspelet måste vi börja prestera på en mer acceptabel nivå, det vi gjort i gruppen kommer inte att räcka när vi ställs mot svårare motstånd. Förhoppningsvis kan vi höja oss och få till den där rätta Europa-känslan igen. Jag tror det är få som suttit på helspänn under de matcher vi spelat hittills, det är egentligen bara hemmamatchen mot Bordeuax som haft någon gnista och det är lite tråkigt. Även om det bara är Europa League ska det tända till när lag från övriga Europa kommer på besök och vi ska tända till när vi kommer ut till arenor vi inte besöker vanligtvis. Nu ska jag inte gnälla för mycket, vi vann gruppen och är vidare, men jag tror det är få som kommer att minnas någon match från det här gruppspelet.

En liten ljusglimt fanns det bland spelarna, Brad Smith gjorde en fin match som vänsterback och flera av hans inspel höll en bra klass. Det är dock otroligt svårt att bedöma hans kvalitet i en match av den här typen, han sattes aldrig på några prov i defensiven och det känns fortfarande osäkert att ha honom som backup till Moreno. Precis som när han spelade mot Southampton tog han för sig offensivt och var inte rädd att gå runt på sin kant och försöka hitta medspelare i straffområdet. Han ser mer färdig ut än när han gjorde några matcher under Rodgers för två år sedan, att han fick speltid då kändes konstigt, nu kan jag förstå att Klopp vill prova honom.

När lottningen till gruppspelet gjordes kändes det onekligen som att vi skulle ha en mycket bra chans att gå vidare och motståndet har nästan varit svagare än jag på förhand trodde att det skulle vara, inget av våra motståndarlag har imponerat. Nu kommer några av de utslagna lagen från Champions League in i turneringen och bland de lag som är vidare från de andra grupperna finns det ett flertal intressanta utmaningar. En sak är säker, den här typen av insatser kommer inte att räcka om vi ska ta oss ytterligare ett steg i turneringen.