Prao

Mina elever letar för fullt efter praoplatser just nu, jag är inte avundsjuk på dem. Jag minns hur det var att jaga någonstans att vara när det vankades prao och jag lyckades aldrig hitta någonstans som passade mig. Mest felplacerad var jag på min allra första prao, i sjuan, då var jag på en bilfirma. jag blev placerad med han som skötte om lagret med reservdelar och sånt, han märkte ganska snart att jag var helt talanglös när det gällde bilar. En av de första dagarna bad han mig att hämta en fälg, det var ett nytt ord för mig då, så jag var helt tvungen att fråga honom vad det var för något egentligen. Den frågan tror jag inte han fått så många gånger. I byn där jag gick i skolan fanns det inte direkt en uppsjö av alternativ till praoplatser, så i åttan hamnade jag på ännu ett ställe där jag inte alls passade, nämligen på den lokala ICA-affären. Visst, det var trevligt att sortera smågodis, men annars var det mesta ganska segt, inget jobb för mig.
Det var inte förrän i gymnasiet som jag hittade en plats som jag gillade att vara på, det var när jag hade prao på min gamla skola, tillsammans med min gamla lärare. Det tyckte jag var väldigt roligt, det var också första gången jag började fundera på att bli lärare själv. Till sist hade jag alltså lite nytta av skolans prao, men det tog ett tag innan jag hittade rätt. När det gäller mitt val att testa på en bilfirma så fattar jag inte riktigt varför jag fick för mig att spendera en vecka där, jag har aldrig varit det minsta intresserad av att meka med bilar, mopeder eller andra tekniska saker. Jag är fruktansvärt okunnig och oteknisk när det gäller sådant, så det fanns ingen som helst anledning för mig att välja den platsen att vara på. Det var nog mest så att jag bara tog en plats för att slippa anstränga mig att leta, det var en miss.

Dagens låt: Weeping Willows - If I could see you one more time
I’m in a crowd but I’m all alone
Without you I’m so on my own
I’ve got a million things I wanna say
I woke up when it was too late