Fönsterstängning

I natt stängde transferfönstret och det har varit med skräckblandad förtjusning som jag följt det den här sommaren. Suarez-soppan är för infekterad för att ens ta upp här, Liverpools insatser får klart godkänt, även om jag gärna sett att antingen Mkhitaryan eller Willian rotts i land. Mina starkaste intryck från fönstret är dock PSG, Monaco och Gareth Bale. Fotbollsvärlden börjar bli obehaglig om man ser till de pengar som betalas ut för spelare, när ett lag som Monaco, med en snittpublik i klass med Gefle, kan punga ut med en dryg miljard i övergångssummor under en sommar och Real Madrid kan betala snudd på en miljard för en enda spelare, då har det gått överstyr. Alla lag från de stora ligorna lägger stora summor pengar på spelare, men då och då kommer det lag som gör att ribban höjs och i sommar har det varit lite för mycket av den sorten. Manchester City och Chelsea har gjort det tidigare, betalat stora summor och enorma löner till spelare som man knappt behövt, nu har alltså de franska lagen hamnat i en sits där inte behöver kolla på prislappen när de handlar. Om inte man tar tag i arbetet med Financial Fair Play kommer det här snart att spåra ur, än mer än det redan gjort. Samtidigt går det inte att sticka under stolen med att det är jäkligt underhållande att följa övergångarna i fotbollsvärlden, den insikten man ges i och med twitter är fantastisk, även om det ställer mycket stora krav på källkritik. Om jag hade fått en krona för varje gång en spelare varit 24, 48 eller 72 timmar från att skriva på för oss hade jag nog kunnat köpa Gareth Bale som hembiträde, men samtidigt som man får våndas över missade värvningar kan man ju njuta av att se andra lag misslyckas med sina och skadeglädje ska inte underskattas.

Dagens låt: Glasvegas - Young blood