Garcia och Grace

I samband med att vi värvade Fernando Torres så lämnade Luis Garcia klubben. Garcia är en spelare som diskuterats friskt bland oss Liverpool-fans och meningarna om honom var verkligen delade, personligen har jag alltid gilalt denne spanjor. Han må ha gjort en hel del missar och hans dribblingar var inte alltid lyckade, men han gjorde väldigt många viktiga mål för oss. Som jag skrev härom dagen kommer jag minnas honom bäst för målet han gjorde mot Chelski i semin i CL 2005, men han gjorde mål även i kvarten och i åttondelen, han gjorde även mål mot Chelski i semifinalen av FA-cupen säsongen efter. Han var en spelare som klev fram när det verkligen gällde, ofta när spelet var låst och vi inte kom någonstans. Luis Garcia är lite för ojämn för att hålla en ordinarie plats hos oss, men när han var på topp var han underbar att se spela fotboll och jag hade gärna sett honom kvar i klubben i en inhopparroll. Ser man till truppen vi hade förra säsongen så skulle jag vilja påstå att han var den mest målfarliga spelaren vi hade, han var dessutom väldigt skiclig på huvudet, trots sin ringa längd. Tyvärr kunde han göra riktiga plattmatcher, oftast när han fick en ren kantroll på mitten. Han kunde tappa bollen i väldigt farliga lägen och spelade lite väl svårt ibland. De mål han gjorde var i alla fall starkt bidragande till vår största titel under min långa tid som fan. Jag kommer att sakna Garcia.
När jag köpte Jeff Buckleys underbara skiva Grace härom veckan fick jag med en dvd, den innehöll en halvtimmes dokumentär om hur inspelningen av skivan gick till. Igår såg jag den. Det var intressant att få veta lite mer om Buckley och om skivans tillkomst, det är utan tvekan en av de bästa skivor jag hört. Buckley har en röst som man inte kan låta bli att lyssna på, hans texter är otroligt bra skrivna och melodierna är mycket starka. Buckley själv verkade ha haft samma favorit som mig på skivan, nämligen So real. Jag har lyssnat på den väldigt mycket sedan jag upptäckte Buckley, tillsammans med Lover you should´ve come over är det den låten som jag lyssnat på allra mest. Min absoluta favorit kom dock inte med på Grace, den finns i stället med på den extraskiva som fanns med i utgåvan som jag köpte. Klicka på dagens låt och njut.

Dagens låt: Jeff Buckley - Forget her
Don't fool yourself, she was heartache from the moment that you met her.
And my heart is frozen still as I try to find the will to forget her, somehow.
She's somewhere out there now