Veckans lista v.29
1. Morrissey - Jag tycker själv att jag böjar bli lite tjatig med Morrissey på den här listan, men det kan inte hjälpas. Min playlist har fått hoppa fritt de senaste dagarna, förutom lite Clapton-pepp igår, och igår kom den till "That joke isn´t funny anymore". Det är en komplett låt, en av de 2-3 bästa som någonsin gjorts och Moz sjunger den så bra att man nästan ryser. Jag älskar det mesta som Moz gjort, både solo och med Smiths, men den här låten sticker ut. Både texten och melodin innehåller allt det jag vill ha i en låt. På den nya skivan är det "Life is a pigsty" som ger mig den här känslan, de sista tre minuterna i den låten är magnifika. Om ett par veckor kommer jag att stå vid en scen och höra Moz sjunga den låten live och det känns nästan overkligt bra. Jag tror inte han kommer att spela den första låten jag nämnde, men man kan ju hoppas i alla fall.
2. Jon Stewart - Conan regerar i talkshowvärlden, i alla fall enligt mig, men Jon Stewart som visas på Canal+ ligger inte långt efter. Hans program är mer som ett satirnyhetsprogram än en talkshow, men det är väldigt underhållande. Han ser till att ständigt förlöjliga den amerikanske presidenten och det är positivt. Skämten i hans show har ibland en allvarlig underton och man lär sig faktiskt en del av att titta på programmet. Nyhetsläsarna på de stor kanalerna i USA får även de smällar av Stewart, han kan verkligen sätta fingret på vad som är sjukt i världen. Jag skulle gärna se att tv3 köpte in Stewarts show så att fler svenskar fick chansen att titta, då skulle dessutom tv3 få ett program som kan vara värt att titta bland all skit de visar idag.
3. Roy Orbison - Jag läser just nu Johnny Cashs självbiografi och där står det en hel del om Roy Orbison. Han verkar ha varit en väldigt sympatisk människa, Cash har bara positiva saker att skriva om honom och även om han kanske är partisk i bedömningen av en vän så tror jag inte han skulle hyllat honom på samma sätt om det inte vore sant. Som musiker gillar jag verkligen Orbison, han är en av Weeping Willows förebilder och bara det gör att jag är honom evigt tacksam. Utan honom kanske WW hade låtit på ett annat sätt. Jag gillar hans nedstämda texter och hans sångröst är speciell, man hör när det är Roy Orbison som sjunger. Han förtjänar verkligen att nämnas som en av de största i historien och han förtjänar även en plats på den här veckans lista.
4. Craig Bellamy - Vi hade försäsongspremiär förra helgen, det blev en 2-0-vinst mot Wrexham. En av målskyttarna var Craig Bellamy. Som jag tidigare berättat här har jag aldrig gillat denne spelare, men han växer verkligen för varje dag han är i vår klubb. Han talar hela tiden om hur bra han trivs och om hur glad han är att vara hos oss, det tycker jag är positivt. Om någon sagt till mig för två år sedan att vårt anfallspar 2006 hade varit Crouch-Bellamy hade jag nog sprungit till toaletten och spytt ur mig det mesta av den veckans intagna mat, men nu tycker jag inte att låter så pjåkigt. Crouch överraskade positivt förra säsongen och Bellamy verkar ha en bra attityd nu, de räcker inte till för att vi ska ta hem titeln men med en till förstärkning i anfallet ser det lovande ut.
5. Christopher Reeve - Snart har den nya filmen om Stålmannen premiär här i Sverige, i USA har den fått bra kritik, så det ska bli spännande att se hur bra den är. Jag minns när jag såg de gamla filmerna första gången, jag var inte speciellt gammal men jag minns hur enormt coolt jag tyckte det var. Speciellt den del där Stålmannen fryser en hel sjö och bär med sig den för att släcka en eld. Christopher Reeve som spelade Stålmannen i de filmerna var verkligen perfekt, han är väldigt lik den Clark Kent som tecknades i tidningarna i min ungdom och det var nästan som om man ritat av honom i tidningen. Reeves karriär fick ett tragiskt slut i och med den olycka som gjorde honom helt förlamad och han avled för två år sedan, endast 52 år gammal. För mig kommer han alltid att vara Stålmannen, det spelar ingen roll hur bra den nye skådisen är i den nya filmen.
Dagens låt: The Smiths - That joke isn´t funny anymore
2. Jon Stewart - Conan regerar i talkshowvärlden, i alla fall enligt mig, men Jon Stewart som visas på Canal+ ligger inte långt efter. Hans program är mer som ett satirnyhetsprogram än en talkshow, men det är väldigt underhållande. Han ser till att ständigt förlöjliga den amerikanske presidenten och det är positivt. Skämten i hans show har ibland en allvarlig underton och man lär sig faktiskt en del av att titta på programmet. Nyhetsläsarna på de stor kanalerna i USA får även de smällar av Stewart, han kan verkligen sätta fingret på vad som är sjukt i världen. Jag skulle gärna se att tv3 köpte in Stewarts show så att fler svenskar fick chansen att titta, då skulle dessutom tv3 få ett program som kan vara värt att titta bland all skit de visar idag.
3. Roy Orbison - Jag läser just nu Johnny Cashs självbiografi och där står det en hel del om Roy Orbison. Han verkar ha varit en väldigt sympatisk människa, Cash har bara positiva saker att skriva om honom och även om han kanske är partisk i bedömningen av en vän så tror jag inte han skulle hyllat honom på samma sätt om det inte vore sant. Som musiker gillar jag verkligen Orbison, han är en av Weeping Willows förebilder och bara det gör att jag är honom evigt tacksam. Utan honom kanske WW hade låtit på ett annat sätt. Jag gillar hans nedstämda texter och hans sångröst är speciell, man hör när det är Roy Orbison som sjunger. Han förtjänar verkligen att nämnas som en av de största i historien och han förtjänar även en plats på den här veckans lista.
4. Craig Bellamy - Vi hade försäsongspremiär förra helgen, det blev en 2-0-vinst mot Wrexham. En av målskyttarna var Craig Bellamy. Som jag tidigare berättat här har jag aldrig gillat denne spelare, men han växer verkligen för varje dag han är i vår klubb. Han talar hela tiden om hur bra han trivs och om hur glad han är att vara hos oss, det tycker jag är positivt. Om någon sagt till mig för två år sedan att vårt anfallspar 2006 hade varit Crouch-Bellamy hade jag nog sprungit till toaletten och spytt ur mig det mesta av den veckans intagna mat, men nu tycker jag inte att låter så pjåkigt. Crouch överraskade positivt förra säsongen och Bellamy verkar ha en bra attityd nu, de räcker inte till för att vi ska ta hem titeln men med en till förstärkning i anfallet ser det lovande ut.
5. Christopher Reeve - Snart har den nya filmen om Stålmannen premiär här i Sverige, i USA har den fått bra kritik, så det ska bli spännande att se hur bra den är. Jag minns när jag såg de gamla filmerna första gången, jag var inte speciellt gammal men jag minns hur enormt coolt jag tyckte det var. Speciellt den del där Stålmannen fryser en hel sjö och bär med sig den för att släcka en eld. Christopher Reeve som spelade Stålmannen i de filmerna var verkligen perfekt, han är väldigt lik den Clark Kent som tecknades i tidningarna i min ungdom och det var nästan som om man ritat av honom i tidningen. Reeves karriär fick ett tragiskt slut i och med den olycka som gjorde honom helt förlamad och han avled för två år sedan, endast 52 år gammal. För mig kommer han alltid att vara Stålmannen, det spelar ingen roll hur bra den nye skådisen är i den nya filmen.
Dagens låt: The Smiths - That joke isn´t funny anymore
posted by Tomas at 4:05 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home