Glasvegas

Jag och Ronnie var till Stockholm i början av veckan, anledningen var Glasvegas spelning på Berns. Det var dagen efter jag hade bevittnat en fantastisk spelning med Israel Nash Gripka i Gasklockorna här i stan, så det skulle krävas en hel del för att jag skulle bli hänförd ännu en kväll. Inte nog med att Glasvegas skulle spela, som förband fanns Magnus Ekelund, som tillsammans med sitt gamla band Stålet varit en av det senaste året mest frekventa artister i min playlist på spotify. Jag var väldigt spänd på att höra hur hans solomaterial skulle låta, men jag anade oråd redan när han gick upp på scenen. I truckerkeps, med ett band som mer skulle passat in hos Basshunter än hos en av Sveriges mest spännande sångare, greppade han micken och började med någon slags rapp, som var som en dålig, svensk variant av Beastie Boys. Allt det som fick mig att fastna för hans röst den där kvällen i Uppsala, när han körde akustiskt förbandsset innan Jakob Hellman, var som bortblåst och i stället blev det en halvtimmes blandning av pina och känslan av det här var ett skämt. Jag var otroligt besviken på det Ekelund bjöd på och hoppas verkligen att han återvänder till den musik han gör bäst inom kort.
Glasvegas däremot, de gjorde mig allt annat än besviken. När trumman började dåna och kännas rakt igenom hela kroppen, tillsammans med James Allans fantastiska röst och ylande gitarrer förstod jag att jag även denna kväll skulle få njuta av musik när den är samma allra bäst. Bland alla vassa låtar stack en svensk cover ut, efter en lång förklaring bjöd Glasvegas på "Vem kan segla förutan vind?" och satan så bra den var. Jag hade hört bandet spela den på skiva tidigare, men att höra den live var något alldeles extra. När "Flowers and football tops" kom som extranummer hade jag glömt Ekelund klena uppträdande och var i stället helt uppslukad av skottarna på scenen. Det var tredje gången jag såg Glasvegas och det kan ha varit den bästa av spelningarna.

Dagens låt: Glasvegas - Vem kan segla förutan vind?