Om att välja namn

Idag släpptes nästa säsongs matchtröjor och för alla liverpool-fans är det såklart en mycket stor händelse, att få se tröjan vi ska ha på oss under nästa säsong och bilda oss en åsikt om den. Årets tröja var mycket stilren, emblemet var bortplockat, i stället hade man bara med fågeln och LFC, tillsammans med Standard Chartered på magen. Färgen på texten var gul och det är väl kanske det som jag gillade minst med den, hade föredragit vitt. Hur som helst, det här är såklart en tröja jag måste ha i min samling. Eftersom man fick en bonuströja om man beställde nu valde jag att skaffa mig en redan idag. Jag har de senaste åren alltid haft Carraghers namn och nummer bak på min tröja, men i och med att hans speltid minskat, och säkert kommer minska än mer nästa år, har jag känt att det är dags att byta namn till nästa säsong. Idag var jag alltså tvungen att göra mitt val. Det är flera saker att tänka på när man ska välja namn, inte bara hur bra spelaren är. För att jag ska ha namnet på ryggen ska spelaren dessutom vara en bra förebild på planen, visa hjärta, bra inställning och givetvis vara en viktig spelare för laget. Luis Suarez är en spelare som går bort, med tanke på att hans filmande och gnällande på planen inte riktigt är något jag kan stå för, även om jag givetvis älskar honom som spelare och absolut vill se honom i vårt lag. Steven Gerrard är en spelare som kunde ha hamnat på tröjan, han har egentligen allt det som krävs och är dessutom en local lad, men om jag valde honom skulle jag inte få till det generationsbyte på tröjan som jag tänkt mig. Han har kanske inte mer än två säsonger kvar i sig och med tanke på hans skademängd de senaste åren tror jag inte att hans roll hos oss kommer bli lika stor framöver. Dirk Kuyt hade kunnat vara ett alternativ, men jag är inte säker på att han är kvar hos oss när tröjorna tas i bruk och om han är det kommer han inte ha någon stor roll i laget. Kenny verkar inte vara något jättefan av den hårt arbetande holländaren och jag tror det kommer leda till att han lämnar i sommar. Om Martin Kelly haft en ordinarie plats, vilket jag anser han förtjänar, hade även han varit en given kandidat, då han alltid sliter och, precis som Gerrard, har sina rötter i staden. En som var väldigt nära att hamna på tröjan var Martin Skrtel. Han har gjort en kanonsäsong, har precis den attityd jag gillar hos spelare, samtidigt som han sällan gör fula saker på planen. Valet föll dock till slut på Lucas. Jag har sågat Lucas i många år och svurit över hans plats i laget, men de senaste 18 månaderna har han visat kvaliteter som varit otroligt imponerande. Hans skada den här säsongen är en stor anledning till att vi tappat så många poäng, alla bolltapp på mittplanen vi gjort hade garanterat hindrats av att ha honom i laget och alla mål som kommit till pga glappet mellan mittfält och försvar hade säkerligen varit många färre om han funnits på planen. Han har växt till vår kanske viktigaste spelare och det är en häftig resa, med tanke på alla negativa ord som fans världen över kastade mot honom under hans första tid i klubben. Det som imponerar mest på mig är det att han aldrig, aldrig gnällt, trots att vi gnällde på honom på varenda Liverpool-forum världen över, i mängder av krönikor, i tidningar, på tv-program, ja i princip överallt där Liverpools mittfält diskuterades. Han bet ihop, kämpade, gjorde sitt bästa och nu har han alltså bevisat oss alla fel. Jag hoppas han kommer tillbaka i samma form efter sin skada nästa säsong och bara en sådan gest att han inte bytte nummer till nästa år pga respekt för fans som har hans tröja sedan tidigare gör att han förtjänar all lycka. Den dagen Gerrard inte finns med i startelvan längre ska Lucas ha bindeln om armen, men tills den dagen får han i alla fall pryda min rygg. Dagens låt: Sigge Hill - Ett färgfotografi