Snart Oasis

Då var det fredag igen, det känns som om veckorna bara flyger fram nu. Att det är fredag nu innebär också att det är mindre än en vecka kvar till min och Malins resa ner till huvudstaden, där Oasis i Globen står på schemat. Det ska bli oerhört roligt att åka iväg på konsert igen och efter att ha varit på ett några mer intima spelningar ska det bli trevligt med en stor spelning i en stor konsertlokal. Jag har varit i Globen vid tre tillfällen tidigare, först en hockeymatch i World Cup och sedan konserter med Simon & Garfunkel och Eric Clapton, men det här är första gången som jag har ståplats, så det kommer att bli en ny upplevelse på alla sätt och vis. Jag är lite besviken över att de inte kunde hitta ett mer intressant förband än Ceasats, de hade The Enemy och Kasabian i England och den numera snart pensionerade Ryan Adams som förband på turnén i USA, det sällskapet känns Ceasars, milt uttryckt, torftigt. Senast jag såg Ceasars live var på Ume Open med min syster, det är nog fem år sedan nu, det var rätt intressant. Bandet avslutade med att slå sönder sina instrument och kasta ut dem i publiken, fansen blev givetvis som galna, de ville ha troféer med sig hem från spelningen. Vissa offrade sina kläder för att få med sig gitarrer och trumdelar därifrån, det visade sig att det inte var till någon nytta. Efter spelningen kom nämligen delar av Ceasars ut bland besökarna och krävde tillbaka sina utkastade instrument, det kändes lite töntigt. Visserligen är det skit samma vilka som spelar innan, när Nick Cave spelade på Annexet hade han ett pinsamt uselt förband, men eftersom han gjorde en makalös spelning själv har jag bara goda minnen av den aftonen. Det viktiga för mig är att få se och höra Oasis, att förbandet är trist gör bara att man får ladda lite längre.

Dagens låt: Oasis - I´m outta time
In my heart you'll grow
And that's where you belong