Fotboll och kaffe

Ikväll är det dags för ännu en nervpirrande match, Liverpool möter Arsenal borta på Emirates och mycket tuffare än så blir det inte. Vi brukar ha svårt för Arsenals snabba spel efter marken och om vi inte är på tårna ikväll kommer det att bli riktigt jobbigt, samtidigt är vi i hyfsad form och brukar höja oss när det vankas europaspel. Spännande och nervöst kommer det att bli i alla fall, hoppas verkligen att vi får med oss ett bra resultat till returen, på Anfield vinner vi.
Igår tittade jag lite på Uniteds match mot Roma, att de skulle vinna den var långt ifrån överraskande. Jag kan inte låta bli att reta mig på Cristiano Ronaldo när jag ser honom, jag tål honom inte. En så pass skicklig spelare ska inte behöva hålla på och larva sig som han gör, så fort han hamnar i en tuff närkamp slänger han sig och hoppas på frispark och om han inte får som han vill så antingen gnäller han eller hånskrattar åt domaren. Visst finns det många spelare som filmar, även i Liverpool, men Ronaldo är på en helt egen nivå. Jag har ogillat många spelare genom åren, speciellt i Manchester United, men jag tror inte det finns något som jag ogillat lika starkt som denne portugis.
Det var uppstod en liten kris i min lägenhet i söndags, kaffet var slut. Mina kaffebönor som jag köpte när Malin och jag besökte Stockholm var helt plötsligt färdigmalda och uppdruckna, inga med diablobönor alltså. Det ställe i Gävle där man kan köpa bönor av hyfsad kvalitet ligger inne i stan och dit var det alldeles för långt att gå när jag kände mig kaffesugen. Nödlösningen fick bli espressokaffe från ICA, det var inte alls lika gott som det kaffe jag är van vid att dricka, det var faktiskt mindre gott än kaffet jag gör i skolan. Nästa gång jag är nere på stan står kaffebönor överst på listan och när jag och Malin åker ner till huvudstaden igen nu i maj ska jag göra allt för att hitta mina kära diablobönor en gång till.

Dagens låt: The Kooks - Seaside
She handled her charm with time and slight of hand, and oh