Gårdagen

Igår blev jag lite imponerad av min syster, det i sig är väl kanske inte så konstigt, men den här gången imponerade hennes sportkunskaper och det är lite mer annorlunda. Vi satt samlade vid middagsbordet och åt pasta, pastaförpackningen hade Glenn Strömberg på framsidan. Anledningen till att vi åt den pastan var att mamma fyllde år och skulle få Strömbergs kokbok av mig i present, därav den mycket passande maten. VM 1990 var Strömberg med i den svenska truppen och det var ett VM som jag följde mycket ingående, det var det första VM jag följde och min stora idol, Diego Maradona, var med. Sveriges insats i mästerskapet var inte mycket att hurra för, men Strömberg lyckades i alla fall göra mål med en stilig hästspark i Sveriges andra gruppspelsmatch. Jag visste att syrran kom ihåg sparken, därför frågade jag på skämt vilket lag det var man mötte när det inträffade. Jag var övertygad om att hon inte skulle komma ihåg det, hon började med att gissa på Kamerun och Brasilien, vilket var fel. Precis när jag skulle berätta svaret sade hon: Skottland. Skottland var rätt svar och det är ingen överdrift att påstå att jag blev förvånad, och givetvis även imponerad. Det finns nog många sportintresserade som inte skulle klara det, min systers enda koppling till händelsen är en sportgalen lillebror, men hon mindes det.
Anledningen till att familjen var samlad igår var att min mormor har blivit mycket sjuk och troligtvis inte kommer att finnas med så länge till. Vi satt vid henne fram till kvällen innan vi åkte hem. Det är en väldigt konstig känsla när man lämnar ett rum och vet med sig att man troligen inte kommer att träffa personen fler gånger, inte roligt.
Snart är det i alla fall dags för en humörhöjare, på torsdag ska jag och Malin till Stockholm och se Band of horses. Jag har sett fram emot det länge, något som ni som läser den här sidan antagligen märkt av, och nu är det äntligen dags.

Dagens låt: Band of horses - Ode to LRC
how could anybody not
look you in the eyes