Ta livet i egna händer
Igår var jag i Sandviken på festival, festivalen hette "Ta livet i egna händer" och arrangerades av Backbeatbolaget. Tyvärr var det inte speciellt mycket folk på plats, men de som var på plats fick se en hel del bra musik.
Det första band vi såg var Last days of april, de gjorde en bra spelning. jag hade inte hört bandet tidigare, men jag hade läst en del om dem och förstod att det här skulle vara musik för mig. De spelade riktigt bra pop, ibland blev det en aning enformigt, men större delen av tiden var var de bra. Det här är ett band som jag tänker kolla upp lite närmare nu när jag vet att de är bra, Last days of april var en trevlig bekantskap.
Massgrav var nästa band att uppträda och det var en rolig spelning. Musiken var inte direkt något som jag brukar lyssna på, den närmaste jämförelsen jag kan komma på är att de lät lite som det gamla punkbandet Rövsvett, fast ännu snabbare. Man bjöd på låtar som "Ursäkta röran, vi suger kuk" och "Kuken står" och dessa levererade man i ett enormt tempo, de flesta låtarna var slut på mindre än en minut. De var i alla fall tillräckligt långa för att de som ville skulle hinna hoppa runt och knuffas framför scenen. Det var roligt att se energin på scenen, de två sångarna visade upp pondus och slet verkligen, de verkade ha väldigt roligt. Musiken som Massgrav spelade är inte min grej, men de var ett okej liveband och jag tyckte aldrig att spelningen var tråkig, trots att allt lät ganska lika i mina ovana mangelöron. Jag tror att texterna var politiska, men det var rätt svårt att höra.
Så var det då dags för kvällens höjpunkt och anledningen till att vi åkte på festivalen, nämligen Kristoffer Åström. Jag har bara en av hans skivor, men den har jag lyssnat på en hel del. Musiken han spelar är, till skillnad från Massgrav, precis i min smak och i sina bästa stunder påminner han om Bonnie Prince Billy. Texterna är dystra och de sjungs till countryinfluerad pop i samma anda som t.ex Nikola Sarcevic. Det var inte så många av låtarna som jag kände igen, därför blev det lite enformigt ibland även under den här spelningen, men ibland kom det låtar som var suveräna. När Åström körde "All lovers hell" var det riktigt, riktigt bra, det är högklassig låt som man inte kan ogilla. Om ni tar er in på hans myspace-sida kan ni se videon till denna förträffliga låt, det borde ni se till att göra. Det var några lugna låtar han spelade som jag gillade skarpt, men eftersom jag inte hört dem tidigare vet jag inte vad de heter, extranumret var en av dem.
Det var tråkigt att se att itne det var fler som letat sig till festivalen, 100 kr för att se bra musik är verkligen inte dyrt. Idag spelar Per Gessle bara någon mil från Kungens, där festivalen igår var, att se honom kommer säkert kosta 6-7 gånger mer och då kommer säkert halva Gävleborgs län att vara där, det är inget annat än sorgligt.
Dagens låt: Kristoffer Åström - A matter of seconds
It's not possible to be what you are
You're my real scar
Det första band vi såg var Last days of april, de gjorde en bra spelning. jag hade inte hört bandet tidigare, men jag hade läst en del om dem och förstod att det här skulle vara musik för mig. De spelade riktigt bra pop, ibland blev det en aning enformigt, men större delen av tiden var var de bra. Det här är ett band som jag tänker kolla upp lite närmare nu när jag vet att de är bra, Last days of april var en trevlig bekantskap.
Massgrav var nästa band att uppträda och det var en rolig spelning. Musiken var inte direkt något som jag brukar lyssna på, den närmaste jämförelsen jag kan komma på är att de lät lite som det gamla punkbandet Rövsvett, fast ännu snabbare. Man bjöd på låtar som "Ursäkta röran, vi suger kuk" och "Kuken står" och dessa levererade man i ett enormt tempo, de flesta låtarna var slut på mindre än en minut. De var i alla fall tillräckligt långa för att de som ville skulle hinna hoppa runt och knuffas framför scenen. Det var roligt att se energin på scenen, de två sångarna visade upp pondus och slet verkligen, de verkade ha väldigt roligt. Musiken som Massgrav spelade är inte min grej, men de var ett okej liveband och jag tyckte aldrig att spelningen var tråkig, trots att allt lät ganska lika i mina ovana mangelöron. Jag tror att texterna var politiska, men det var rätt svårt att höra.
Så var det då dags för kvällens höjpunkt och anledningen till att vi åkte på festivalen, nämligen Kristoffer Åström. Jag har bara en av hans skivor, men den har jag lyssnat på en hel del. Musiken han spelar är, till skillnad från Massgrav, precis i min smak och i sina bästa stunder påminner han om Bonnie Prince Billy. Texterna är dystra och de sjungs till countryinfluerad pop i samma anda som t.ex Nikola Sarcevic. Det var inte så många av låtarna som jag kände igen, därför blev det lite enformigt ibland även under den här spelningen, men ibland kom det låtar som var suveräna. När Åström körde "All lovers hell" var det riktigt, riktigt bra, det är högklassig låt som man inte kan ogilla. Om ni tar er in på hans myspace-sida kan ni se videon till denna förträffliga låt, det borde ni se till att göra. Det var några lugna låtar han spelade som jag gillade skarpt, men eftersom jag inte hört dem tidigare vet jag inte vad de heter, extranumret var en av dem.
Det var tråkigt att se att itne det var fler som letat sig till festivalen, 100 kr för att se bra musik är verkligen inte dyrt. Idag spelar Per Gessle bara någon mil från Kungens, där festivalen igår var, att se honom kommer säkert kosta 6-7 gånger mer och då kommer säkert halva Gävleborgs län att vara där, det är inget annat än sorgligt.
Dagens låt: Kristoffer Åström - A matter of seconds
It's not possible to be what you are
You're my real scar
posted by Tomas at 12:10 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home