Tuesday, July 10, 2007

Ingen hjälte än

Tv-spelen har onekligen utvecklats en del sedan man satt där med sin kantiga kontroll och försökte få Super Mario att undvika elden från Bowser, idag fick jag försöka mig på en av utvecklingens senaste skapelser, jag har nämligen spelat Guitar Hero. Det är syster och Ronnie som införskaffat detta spel, de har haft det i ett par dagar nu, men det har inte blivit av att jag spelat förrän idag. Jag har faktiskt en liten karriär i band, men inte som guitar hero utan som bashjälte. Hjälte kanske är att ta i det också, men det blev tre scenframträdanden i alla fall. Första gången spelade vi fyra låtar(tre versioner av tiosekunderslåten Farmarjävlar och Köttgrottornas tresekundersepos Grusgrop), andra gången spelade vi en låt som specialskrevs åt vårat band och den tredje gången spelade vi av någon anledning East 17:s Stay another day. Det här var på högstadiet och efter det har mitt musikspelande begränsats till ett dragspelsförsök på en förfest på Sätra för några år sedan. Idag var det alltså dags att återuppliva basfingarna, det gick väl sådär. Ronnie och Lars spelade innan mig, de klarade givetvis sina låtar. Sedan greppade jag låtsasgitarren för att spela Nirvanas Heartshaped box. Det började bra, de första tonerna var inga problem och även om det blev svårare längre fram i låten så skötte jag mig helt okej. Sedan hände det som inte fick hända, jag började komma fel med fingarna på knapparna och genast började publiken på spelet att bua åt mig. Mitt självfötroende sjönk och snart bröts låten pga mitt svaga spelande. Andra gången jag försökte kom jag längre och trodde att jag skulle fixa det, men låten tog aldrig slut. Om bara Kurt Cobain lärt sig att begränsa låttiden hade jag aldrig kört fast på de där tonerna i slutet och i stället fixat låten, men så blev det inte. Jag misslyckades andra gången också, nu gav jag upp och gick hem och lagade mat i stället. Än är jag ingen gitarrhjälte, men med lite träning ska jag nog klara den där jäkla Nirvanalåten i alla fall. Kan jag varva Super Mario borde jag kunna spela som Kurt Cobain också. Om några veckor kommer det se ut så här när jag spelar.

Dagens låt: Arctic Monkeys - 505 Bästa låten på senaste skivan.
Not shy of a spark,
A knife twists at the thought that I should fall short of the mark,
Frightened by the bite though its no harsher than the bark,
Middle of adventure, such a perfect place to start

0 Comments:

Post a Comment

<< Home