Saturday, May 12, 2007

Veckans lista v.19

1. Robbie Fowler - I helgen gör Fowler sin sista match på Anfield, det blev i veckan klart att han inte kommer att få något nytt kontrakt och nu är det dags att ta avsked. Att Fowler får gå nu är rätt, han är helt enkelt inte tillräckligt bra längre, han är alldeles för långsam för att komma i de lägen där han en gång it iden var kung. Trots att han inte har gjort någon succé den här säsongen tycker jag att värvningen av Fowler var smart av Benitez, han avgjorde en del matcher i fjol och kom till ett väldigt bra pris. Dessutom fick fansen tillbaka sin absoluta favorit, Fowler är ofattbart stor i Liverpool och det är förståeligt. Det var stort att höra publiken på Anfield när jag var där i fjol, när Fowler lämnade bänken för att värma upp jublade publiken som om det hade blivit mål. De sjöng och applåderade åt Fowler och hyllade honom som den legend han är. När jag började jobbet efter sommaren ahde vi bestämt att vi skulle ta med en personlig ägodel som vi kunde ha i klassrummet för att göra det mer hemtrevligt, det som jag tog med var en affisch med Fowler på. Nu har alltså Robbie snart spelat sin sista match i Liverpool. Tack för allt Robbie Fowler!

2. Ricky Gervais - Äntligen ett program på tv som man kan se fram emot varje vecka, äntligen är Ricky Gervais tillbaka. Första avsnittet av Extras var mycket bra och med tanke på de gäster som kommer framöver kommer det säkert att fortsätta att vara bra. Extras är inte lika bra som The Office, men det är å andra sidan den bästa komediserie som gjorts så de kravet ställer jag inte, det är i alla fall en värdig uppföljare. I The Office står Gervais mer i centrum än han gör i Extras, han gör en annan typ av roll, men han är ändå underhållande. Det var en scen i första avsnittet där man skulle försöka spela in en scen i Gervais karaktärs nya serie, det gick fel på alla sätt något kan gå fel och det var väldigt roligt. Onsdag 21.30, missa det inte.

3. Tommy Sjödin - Det varit ett väldigt strulande med skrivandet av Sjödins kontrakt till nästa säsong, till slut lyckades klubben lägga fram ett erbjudande som var värdigt denna legendar. Sjödin har spelat i Brynäs i en evighet nu och det känns som om han har varit äldst i elitserien sedan jag flyttade till Gävle, trots det är han fortfarande en av ligans bästa försvarsspelare och det är ruskigt imponerande. Det är synd att Brynäs inte kunde fixa ett kontrakt med honom utan att det blev en massa rubriker i pressen, man är inte alltid jätteduktiga på att ta hand om sina spelare. Det värsta var ändå när man avslöjade för Tom Bissett att han inte skulle få spela vidare i klubben via ett e-mail, väldigt respektlöst. Jag är inget enormt Brynäs-fan, inte på samma nivå som med Liverpool i alla fall, men det är skönt att Sjödin fortsätter ett år till, det kommer man ha nytta av. Kanske kan det bli en plats i semifinalerna nästa säsong, det är inte omöjligt.

4. Zach Braff - Nu har jag fått tredje säsongen av Scrubs på dvd, det är många avsnitt som jag sett tidigare, men så länge det är roliga avsnitt så gör det inte så mycket. Det tog ett tag innan jag började gilla serien, men när man väl kommit in i den lärt känna karaktärerna blir den oemotståndelig. Uppvisningen i sarkastiska kommentatorer som man får vara med om i varje avsnitt är seriens kanske starkaste kort, elakheter med glimten i ögat. Ibland lyckas man också med träffande tänkvärdheter i slutet av avsnitten, ibland kan de vara lite töntiga, men ibland kan det vara rätt bra grejer som man avslutar episoderna med. Scrubs går för sent för att jag ska orka se det under veckorna, det problemet är löst nu när jag har boxen.

5. Ryan Adams - I veckan satt jag och lyssnade på en av mina blandskivor på jobbet, då dök en av Ryan Adams låtar upp på skivan. Det var från Gold-skivan, Harder now that i´ts over och det slog mig då hur jäkla bra den skivan är. De senaste åren har inte Ryan Adams alls gjort låtar på samma nivå som tidigare, men Gold är en av de bästa skivor som gjorts och låtarna därifrån kan man inte få nog av. When the stars go blue är en annan kanonlåt från skivan och den är inte ensam om att vara på den nivån kan jag säga, skivan är i princip fulländad och det grämer mig enormt att jag inte såg honom live när han turnerade med den. De spelningar han gjort i Sverige de senaste åren har fått väldigt dålig kritik och han verkar inte alls lika spännande som han gjorde för några år sedan. Inget kan i alla fall ta bort det faktum att han gjort Gold, en skiva som borde finnas i alla skivsamlingar.

Dagens låt: Ryan Adams - To be the one

Be the one that's gone
And the empty bottle it misses you
Yeah and I'm the one that its talking to
And with you and I just barely strangers
I'm pretty much just left the fool
Damn don't the streets look empty though
Just wandering round here without you

0 Comments:

Post a Comment

<< Home