Sunday, May 06, 2007

Varför?

Jag har fått idéer av mina elever till uppfinningar jag kan jobba med när jag har ledig tid, antingen en penna som bara gör raka streck eller en stiftpenna där man kan använda hela stiftet utan att det ramlar ut i slutet när det bara är en liten bit kvar. Båda dessa saker vore väldigt praktiska att ha, absolut något att investera i, igår använde jag något som inte kan fatta att det lagts pengar på att få ut till allmänheten. När jag var student köpte jag alltid de billigaste varorna, både när det gällde mat, hushållsartiklar och shampoo, oftast var det inte mycket till skillnad. Den här inställningen har jag till viss del kvar än idag, trots att jag har jobb. Därför passade jag på att köpa ett jättepaket med plåster för tio kronor när jag var på Dollar store nyligen. Vad kan egentligen vara fel med ett plåster? Det enda som behövs är ju ett skydd för ett sår och lite klister så att det fastnar, därför trodde inte jag att det skulle göra något att jag köpte den billigaste varianten jag sett. Där hade jag fel. Igår skulle de här plåstren komma till användning och då insåg jag att mitt köp var ett stort misstag. Jag hade varit och spelat fotboll, innan igår var ett tag sedan jag hade sprungit runt i mina gamla fotbollsskor och min ovana gav mig rejäla blåsor under fötterna. För att lindra smärtan under mina fötter tänkte jag, när jag kom, plåstra om dem. Jag tog fram min nya förpackning med Dollar store-plåster, rev upp den och tog ut ett plåster. Jag satte fast det under min fot och tog fram ett till, det skulle ju vara ordentligt gjort. När jag skulle sätta dit det andra plåstret märkte jag att det första redan ramlat av, jag tog upp det och satte tillbaka det tillsammans med det nya. Medan jag höll på att ta fram ett tredje plåster ramlade de två första av, trots att jag under denna stund satt helt stilla med foten. Trots att jag inte rörde mig ett dugg klarade inte plåstren av att sitta kvar på sin plats. Jag kände på den delen av plåstren som vanligtvis är klibbig, så att de ska fastna, det är ingen överdrift att påstå att de varit sparsamma med klibb. De plåster jag köpt skulle nog inte ens fastna på baksidan av ett klistermärke, de var helt hopplösa. Allt slutade med att jag fick hålla fast skräpet mot foten, samtidigt som jag tejpade fast dem med vanlig tejp.
Jag kan inte fatta varför man tillverkar en sådan här vara, när kan man ha nytta av plåster som inte fastnar? Okej att det var ett billigt köp, men jag förstår inte varför man överhuvudtaget kommer på idén att lägga ner pengar och tid på att få fram ett billigt plåster som är helt odugligt. Om man nu ville tillverka ett billigt plåster, för de är ju så enormt dyra annars, borde man lagt besparingarna någon annanstans än på klistret som gör att de fastnar på såren. Plåstrens huvuduppgift är ju att skydda ett sår, hur gör man det om man inte kan sitta på samma ställe i två sekunder utan att ramla av? De som investerade pengar i den här varan hade kunnat lägga det på min raklinjepenna i stället, då hade min tillverkning av den gått snabbare.

Dagens låt: Magnus Carlson - Genom natten

Flyr ifrån dig
I blått månsken
Jag skakar
Jag skakar av saknad
jag tittar i backspegeln
jag ser dig skymta till
I bakrutans imma
Ser jag oss två som på film

2 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Och du får inte glömma hörlurarna som inte trasslar sig! ;)

7:05 AM  
Blogger Tomas said...

Just ja, de också. Jag kommer bli rik på mitt uppfinnande.

9:37 AM  

Post a Comment

<< Home