Veckans lista v.42
1. Will Oldham - Musiken växer hela tiden, nu kan jag nästan inte sluta lyssna på Bonnie Prince Billy. Jag upptäcker nya höjdarlåtar hela tiden. Den senaste låten jag fastnat för heter "A king at night", den är enorm. Jag har lyssnat på Bonnie Prince Billy i nästan två år tror jag, men de senaste månaderna har jag börjat inse hur bra de egentligen är. Det finns egentligen inte mer att skriva om veckans etta, annat än att alla borde se till att äga åtminstone en av deras skivor. Det blir inte dystrare än Bonnie Prince Billy och det kan nästan inte bli bättre heller.
2. Peter Crouch - Ett ljus i mörkret, vi vann i alla fall en väldigt seg CL-match i onsdags. 1-0 efter ett nickmål av Crouch och det gav i alla fall visst hopp inför dagens match mot ett formtoppat United. Jag fick faktiskt en bild på Crouch i onsdags, av en av mina elever. Den sitter numera på mitt fack i skolan. Jag hade aldrig kunnat tro att jag, på mitt första jobb, skulle ha en bild på Peter Crouch bredvid mitt namn. De som följt mina åsikter om Crouch vet att jag har varit lite småskeptisk till att han skulle vara den spelare som förde oss till toppen. Jag är fortfarande tveksam till att han ska kunna skjuta oss till en titel, men han är en nyttig spelare och en viktig del av vårat lag. Faktum är att jag saknat honom på planen vissa matcher i år och det trodde jag aldrig att jag skulle göra.
3. Bill Murray - I förrgår visades "Lost in translation" på SVT1, jag hoppas verkligen att alla som betalt tv-licensen tittade. Det är nämligen såna filmer som gör det värt att kasta ut en massa pengar varje år för att få se på SVT. Om man fortsätter att visa filmer av de kalibern på tv kommer jag att betala min licens utan att svära i fortsättningen. Scarlett Johansson är lysande i filmen, men hon är ändå inte i klass med Bill Murray. Hans rollprestation är obeskrivligt bra och trots att filmen inte handlar om speciellt mycket så är den otroligt underhållande. Jag minns att jag blev lite besviken första gången jag såg filmen, men andra gången jag såg den blev jag imponerad. För mig hade Bill Murray alltid varit en komediskådis innan jag såg den här filmen, numera är han en av de skådespelare som jag beundrar mest.
4. Glenn Hysén - Det här är i första hand inte för hans insats som kommentator, utan för hans insats som tränare för det hopplösa FC Z på sexan. Det är inte många tv-serier jag följer just nu, men FC Z missar jag inte gärna. Hysén är aldrig sen med att nämna att han spelat i Liverpool och det ger oss lite smygreklam som kanske i längden kan leda till att vi säljer någon extra souvenir. Det är lite synd om FC Z i år, nu när man märkt att laget blivit så populärt så har man skickat iväg dem att möta massvis med, för dem, oslagbara motståndare. Anledningen till att serien finns är att de är så kassa på fotboll att det blir rolig underhållning, då är det inte direkt jätteklytfigt att sätta dem på att möta ett lag där det till och med finns med gamla landslagsspelare. De skulle få möta lag på korpnivå först, så kanske de till och med skulle få känna på att inte förlora en match efter ett tag. De stärks nog inte av alla jätteförlusterna som de är med om nu. De har lyckats bra med sina nyförvärv i år i alla fall, det är en sak som är säker. Kanske inte om man ser till fotbollen, men de är väldigt underhållande. Killen som drömmer om att få köra buss är häftig och han från Gävle som slåss med svärd är också en riktig tillgång.
5. Nicklas Bäckström - Jag kan inte gärna lämna honom utanför listan den här veckan, det han presterar för Brynäs i år är helt makalöst. Det är slrig någon fråga om huruvida han ska göra poäng i matcherna han spelar, det handlar snarare om hur många poäng han ska göra. Jag tror inte att Brynäs haft en sådan dominerande spelare i laget under den tid som jag följt dem. Visst var Janne Larsson, Tom Bisset och gänget väldigt bra, men de var ändå inte på samma nivå som Bäckström. Han har en dimension i sitt spel som man inte ser hos många spelare. det finns inte en chans att han spelar kvar i elitserien nästa år, det är bäst att njuta medan man kan.
Dagens låt: Bonnie Prince Billy - Viva ultra
2. Peter Crouch - Ett ljus i mörkret, vi vann i alla fall en väldigt seg CL-match i onsdags. 1-0 efter ett nickmål av Crouch och det gav i alla fall visst hopp inför dagens match mot ett formtoppat United. Jag fick faktiskt en bild på Crouch i onsdags, av en av mina elever. Den sitter numera på mitt fack i skolan. Jag hade aldrig kunnat tro att jag, på mitt första jobb, skulle ha en bild på Peter Crouch bredvid mitt namn. De som följt mina åsikter om Crouch vet att jag har varit lite småskeptisk till att han skulle vara den spelare som förde oss till toppen. Jag är fortfarande tveksam till att han ska kunna skjuta oss till en titel, men han är en nyttig spelare och en viktig del av vårat lag. Faktum är att jag saknat honom på planen vissa matcher i år och det trodde jag aldrig att jag skulle göra.
3. Bill Murray - I förrgår visades "Lost in translation" på SVT1, jag hoppas verkligen att alla som betalt tv-licensen tittade. Det är nämligen såna filmer som gör det värt att kasta ut en massa pengar varje år för att få se på SVT. Om man fortsätter att visa filmer av de kalibern på tv kommer jag att betala min licens utan att svära i fortsättningen. Scarlett Johansson är lysande i filmen, men hon är ändå inte i klass med Bill Murray. Hans rollprestation är obeskrivligt bra och trots att filmen inte handlar om speciellt mycket så är den otroligt underhållande. Jag minns att jag blev lite besviken första gången jag såg filmen, men andra gången jag såg den blev jag imponerad. För mig hade Bill Murray alltid varit en komediskådis innan jag såg den här filmen, numera är han en av de skådespelare som jag beundrar mest.
4. Glenn Hysén - Det här är i första hand inte för hans insats som kommentator, utan för hans insats som tränare för det hopplösa FC Z på sexan. Det är inte många tv-serier jag följer just nu, men FC Z missar jag inte gärna. Hysén är aldrig sen med att nämna att han spelat i Liverpool och det ger oss lite smygreklam som kanske i längden kan leda till att vi säljer någon extra souvenir. Det är lite synd om FC Z i år, nu när man märkt att laget blivit så populärt så har man skickat iväg dem att möta massvis med, för dem, oslagbara motståndare. Anledningen till att serien finns är att de är så kassa på fotboll att det blir rolig underhållning, då är det inte direkt jätteklytfigt att sätta dem på att möta ett lag där det till och med finns med gamla landslagsspelare. De skulle få möta lag på korpnivå först, så kanske de till och med skulle få känna på att inte förlora en match efter ett tag. De stärks nog inte av alla jätteförlusterna som de är med om nu. De har lyckats bra med sina nyförvärv i år i alla fall, det är en sak som är säker. Kanske inte om man ser till fotbollen, men de är väldigt underhållande. Killen som drömmer om att få köra buss är häftig och han från Gävle som slåss med svärd är också en riktig tillgång.
5. Nicklas Bäckström - Jag kan inte gärna lämna honom utanför listan den här veckan, det han presterar för Brynäs i år är helt makalöst. Det är slrig någon fråga om huruvida han ska göra poäng i matcherna han spelar, det handlar snarare om hur många poäng han ska göra. Jag tror inte att Brynäs haft en sådan dominerande spelare i laget under den tid som jag följt dem. Visst var Janne Larsson, Tom Bisset och gänget väldigt bra, men de var ändå inte på samma nivå som Bäckström. Han har en dimension i sitt spel som man inte ser hos många spelare. det finns inte en chans att han spelar kvar i elitserien nästa år, det är bäst att njuta medan man kan.
Dagens låt: Bonnie Prince Billy - Viva ultra
posted by Tomas at 10:25 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home