Veckans lista v.37

1. Magnus Carlson – I december är det dags för en ny Weeping Willows-skiva, det har jag väntat länge på. Samlingsskivan som kom ut förra året innehöll inte så många nya låtar, därför var det verkligen på tiden att de gör lite nytt material. Jag kan inte påstå att jag är speciellt orolig, Magnus har aldrig sjungit in något som inte jag gillat. Det lär inte ha undgått någon som besöker den här sidan att WW är en viktig del av mitt liv, deras musik har betytt mycket för mig genom åren. Ett nytt skivsläpp innebär en ny högtidsstund för mig. Nu är det bara att hoppas att konserthuset i Gävle är smarta nog att boka in världens bästa band när de kommer på turné.

2. Kris Kristofferson – I mars kommer denna countrylegend till Sverige för att göra tre akustiska spelningar, jag och Gorbatjov ska kämpa för att få biljetter till spelningen i Stockholm. Jag har ingen uppfattning om hur populär Kristofferson är här i Sverige, men eftersom jag inte vill missa den här chansen att se honom kommer jag se till att vi bokar biljett precis när de släpps. Den nya skivan som Kristofferson gjort är riktigt bra, kanske inte lika bra som det äldre material jag lyssnat på, men helt klart något som jag vill uppleva live. Det kommer nog att kännas en smula overkligt att höra låtar som ”Sunday morning comin down” och ”I´d rather be sorry” live. Vi ska ha tag på biljetter.

3. Jamie Carragher – Även om jag innerst inne visste att insatsen mot Everton bara var en engångsföreteelse så var det skönt att se den gamle, gode Kung Carra i matchen mot PSV i tisdags. Tillsammans med Agger såg han till att hålla rent framför Reina och det var väldigt positivt. Vår defensiv har inte varit så stabil som man är van att se den under säsongsstarten så att vi höll nollan mot PSV var jäkligt viktigt. I helgen väntar match mot fusklaget Chelski och givetvis skulle en seger i den matchen sitta fint, men tyvärr har jag svårt att se hur vi ska kunna rubba maffiagänget. Till matchen har jag äntligen fått min rykande färska matchtröja, med Carras namn på ryggen. Vinner vi idag kommer jag ha matchtröjan på hela säsongen.

4. Micke Dubois – Till veckan kommer den första boxen och för att värma upp har jag tittat igenom en massa olika klipp med Svullo, bland annat ”Do the Svullodance”. Den videon är fruktansvärt sjuk, precis som det ska vara när Svullo är inblandad. Den dans han skapat är, milt uttryckt, speciell. I stället för att jag ska beskriva hur stiligt det här så länkar jag till videon, titta och njut: Do the Svullodance

5. Max Wright – Nu har jag sett färdigt på den första säsongen av Alf, den överträffade mina förväntningar. Wright spelar pappan i familjen Tanner, Willie, och det gör han på ett övertygande sätt. Som allra bäst är han när han försöker tygla sin ilska över något som Alf gjort, han ser verkligen ut som om han när som helst kommer att explodera, men han gör det aldrig. Hans karriär i övrigt ser inte ut att vara så mycket att skryta med, mest inhopp i olika komediserie, men har man varit med i en serie som Alf kan man ändå se tillbaka på sin karriär och vara jäkligt nöjd