Tillbaka till skolbänken

Idag hade vi konferens på eftermiddagen, den hade vi på min gamla gymnasieskola. Det kändes lite konstigt att komma in genom dörrarna till skolan igen, speciellt med tanke på att man hade investerat i nya dörrar sedan jag hade min tid på skolan. Min grupp skulle vara i sal nummer 428, det var något bekant över det numret och jag märkte snabbt varför. När jag kom fram till salen emd det numret så kände jag genast igen mig, och det väl. Sal 428 var nämligen mitt hemklassrum under mina tre år på skolan. Klassrummet hade ny färg på väggarna, men annars såg det likadant ut som när jag lämnade det. Det var drygt fem år sedan jag klev ut ur klassrummet tillsammans med Ljung, Hallgren och de andra i klassen och det var en annorlunda känsla att vara tillbaka.
Den bakre raden var upptagen när jag kom dit, den raden som vi killar i klassen alltid sprang till när det var dags för samhällskunskap. Oftast satt vi alla på en rad där bak, med stolarna lutade mot väggen. Samhällskunskapen var inte ett av mina favoritämnen när jag gick på gymnasiet, trots det hade vi alltid roligt på lektionerna. När det var ett ämne som var trist så var det bara att vända sig till Ljung så sade han något sjukt och genast var man på gott humör igen. jag ahr alltid trivts bra i skolan och gymnasiet var inte något undantag. Speciellt den klass vi hade första året var kanon. Jag, Ljung, Hallgren och Bocken hade väldigt roligt på både lektioner och raster och det var överlag väldigt bra killar i klassen. De känslor jag kände i klassrummet var enbart positiva, jag har nästan bara goda minnen från min tid på gymnasiet. Även om det var jobbigt ibland så tyckte jag alltid att det var roligt att komma till klassen. Jag fick de betyg jag behövde för att ta mig dit jag ville och jag hade jävligt kul. Det finns lektioner från den här tiden som jag aldrig kommer att glömma, som exempelvis Naturkunskapen med Rolf då Ljung verkligen var i högform eller första datagrundslektionen då jag var nära att kvävas för att kunna hålla mig från skratt. Det var en hemsk situation då jag absolut inte fick skratta men ändå inte kunde låta bli, inte fick jag speciellt mycket stöd från de andra i klassen heller. De tog verkligen tillfället i akt att få mig ur balans och det lyckades dom med. Jag kommer heller aldrig att glömma mattelektionen då Bocken blev utskälld eftersom han ritat lite grand på ett av sina prov, ett hyss som givetvis Ljung låg bakom.
Gymnasiet var en rolig tid, inget snack om den saken. Nu var jag tillbaka i mitt gamla klassrum, men nu är jag i stället lärare. Det kändes inte som om det var fem år sedan vi satt där i våra dressmankostymer med ett slutbetyg i handen, fan vad tiden går fort ibland.

Dagens låt: Emmylou Harris & Gram Parson - Love hurts