Andenes

I helgen var jag på en udda, men mycket intressant resa. När min far fyllde 60 år i februari fick han ett valsafari i present av oss i familjen, det här safarit skulle gå av stapeln i byn Andenes i Norge. Andenes ligger så långt norrut att man nästan inte kan föreställa sig, jag har varit i Kiruna en gång och kände då att det antagligen var världens ände, Andenes ligger många mil norr om Kiruna. Vi flög till den här byn via Oslo, när vi kom fram landade vi på en mycket liten flygplats, som främst var en slags militär post, men även landningsplats för oss valsafaribesökare. Efter en del komplikationer med boende hamnade vi på ett hotell i byn, eller kanske snarare hotellet i byn, där vi kunde ladda för den stora händelsen på resan. Under fredagen var det dags för en tur ut på havet för att se valarna, den här tiden på året var det kaskelotter som var det vi skulle få se och det dröjde inte mer än en halvtimme innan den första dök upp i närheten av den båt vi åkte i. Det var en väldigt mäktig syn att se denna gigantiska varelse ligga och flyta bara några meter ifrån båten, utan att vara det minsta bekymrad över att det stod trettio turister och storögt tittade på honom. En än mer mäktig syn var det när valen bestämde sig för att dyka ner i havet och jaga vidare efter mat, hur ett sådant stort djur kan dyka ner i havet utan att det inte blir ett minsta plask är imponerande. Vi fick sedan se samma val två gånger till och för varje gång den kom upp till ytan blev det häftigare och häftigare, den sista gången vi fick se honom var han bara några få meter från båten när han låg där och blåste ur sitt lufthål. När vi stod där på båten kom solen fram, efter att ha gömt sig bakom moln under större delen av vår vistelse i byn, och det gjorde inte upplevelsen mindre minnesvärd när Kjetil, som valen hette enligt en forskare på båten, dök ner i vattnet för sista gången. Det här var verkligen en minnesvärd båtresa. Andenes var en mycket fin by, med vacker natur och en del gamla, trevliga byggnader, men det vore en överdrift att påstå att det fanns mycket att göra där, förutom valsafarin. God mat hade man i alla fall, kanske något dyr, men att få chansen att prova på att äta val var roligt och det smakade riktigt bra. Jag kommer nog aldrig att återvända till Andenes, men jag är väldigt glad över att ha varit där och fått se världens största rovdjur på så nära håll.

Dagens låt: Sam Smith - Stay with me