Om att förlåta Suarez

Det är få gånger jag sett spelare göra en sådan fantastisk insats som Luis Suarez gjorde mot Norwich, när han tog sats för frisparken som resulterade i hans fjärde mål var jag säker på att han skulle sätta den, för han lyckades verkligen med allt han tog sig för. Suarez har ett enormt register och visar upp en effektivitet som är helt makalös. Att han är en av de bästa spelare vi haft under min tid som supporter råder det ingen tvekan om, när det gäller anfallsplatsen skulle jag vilja påstå att han är den bästa vi haft under hela Premier League-eran. Bättre än en formtoppad Torres, bättre än Michael Owen och bättre än Fowler. Han gör mål i boxen, utanför boxen, på frisparkar, på hörnor och till och med på huvudet, dessutom har han ett passningsspel som hotar våra motståndare. Suarez är världsklass rakt igenom, men så var det det där som hände i somras.
När skriverierna var som värst runt Suarez, när varenda uttalande han gjorde kändes som en kniv i ryggen kände jag inget annat än förakt för honom. Efter att vi backat upp honom vid hans mindre kloka aktioner försökte han lämna oss på ett smutsigt sätt, kan måhända vara några av hans uttalanden som översattes fel och överanalyserades, men det råder ingen tvekan om att han ville bort till varje pris. Jag sade då att jag inte kunde se mig själv jubla över ett av hans mål igen, det bröt jag ganska snabbt, ett mål för oss ger automatiskt jubel. När jag såg uppvisningen igår började jag fundera över om jag förlåtit honom för det han gjorde, om hans spel sedan återkomsten gjort att jag glömt hur otroligt besviken jag var under sommaren? Kan man bete sig hur som helst, men komma undan med det eftersom man är en briljant fotbollsspelare? Efter att ha funderat en hel del på det här inser jag att jag inte förlåtit det han gjorde, jag skulle aldrig välja att köpa en tröja med hans namn och jag försvarar väldigt sällans hans aktioner på planen, trots att han är vår bäste spelare, men det absolut bästa för Liverpool är att Suarez är i klubben och att han spelar som han gör nu och efter det att det stod klart att han inte fick lämna har inte någon gång gjort någonting som man blivit besviken på. Hans prestationer på planen den här säsongen är outstanding och för varje sådan match blir mitt agg mot honom något mindre. Egentligen är det ju inte Suarez det är fel på, det är den moderna fotbollsvärlden, där ett kontrakt inte betyder någonting, där agenter hjälper spelare bort från klubbar, där pengar styr och där man inte är någon om man inte spelar i Champions League. Den här fotbollsvärlden är Luis Suarez en del av och med det i åtanke blir hans aktioner inte lika oförlåtliga. Nu är Luis Suarez också en del av Liverpool Football Club och ju längre han är det desto bättre är det, så jag hoppas han inser hur lyckligt lottad han är, jag hoppas han tar oss till Champions League och även nästa säsong smäller in hattrick mot Norwich.