Sunday, August 11, 2013

Way Out West 2013

Nu sitter vi på ett tåg, på väg hem ifrån ännu en upplaga av Sveriges bästa festival. Way Out West bjöd även i år på stora mängder bra musik, trots att man drabbades av en enorm käftsmäll när Neil Young ställde in sin spelning under torsdagen. Vi var såklart besvikna över Youngs beslut, men det fanns många på området som tog det tyngre än oss, det var inte svårt att hitta besökare med torsdagsarmband, som mycket nedstämda lämnade området när beskedet kom. Nu är som tur är WOW inte en festival som står och faller med en artist, det var fortfarandemycket att njuta av. Några av årets toppar:
-Phosphorescent - Trots att regnet föll tungt under delar av spelningen var det bara att stå och njuta när man bjöds på den underbara musik som Phosphorescent spelade. Känslofullt, starkt och så bra att man led med de som fick för sig att komma in på området när regnet slutat.
-Local Natives - Ett band jag missade härom året när jag valde att se Soundtrack i stället, nu fick jag chans igen och de gjorde mig verkligen i te besviken. Lite hårdare än på skiva, vilket kors inte säger så mycket. De såg ut att njuta på scenen och det gjorde även jag i publiken.
-Alabama Shakes - En ny bekantskap, med en sångerska som sjöng otroligt bra och en basist som var underhållande på att ganska återhållsamt sätt. Lite rock, lite soul, mycket bra.
-James Blake - Trots att jag fick min favoritlåt sönderpratad av fulla göteborgare som uppenbarligen inte fattade att en lugn låt inte är ett tillfälle att bestämma när och var nästa öl ska intas var James Blakes spelning minnesvärd på många sätt. Med en bas som kändes i hela kroppen och en röst som var lika stark som på skivorna gjorde han vår sista hela spelning under festivalen till en mycket värdig avslutning.
-Beach House - Ett band som jag räknat med att missa, då de skulle spelat samtidigt som Neil Young, men nu fick chansen att se. Eftersom jag lyssnat mycket på deras musik de senaste åren visste jag vad jag hade att vänta mig och deras drömska musik gjorde sig bra live, med Norway som höjdpunkt.
-Håkan Hellström, Of monsters and men, Kristoffer Triumf, Junip, The Knife, ja det saknades verkligen inte kvalitet under festivalen. Precis som vanligt lämnar man Way Out West trött i både rygg och ben, men rik på upplevelser som man kan leva, ända till nästa år.

Dagens låt: Phosphorescent - Song for Zula

0 Comments:

Post a Comment

<< Home