Två giganter

De två senaste dagarna har varit väldigt späckade, jag har hunnit se både världens roligaste man och Sveriges genom tiderna störste idrottsman i aktion. I söndags var jag nämligen i Stockholm tillsammans med Kus och såg Ricky Gervais på Globens scen. Jag har varit en stor beundrare av Gervais sedan The office och varje gång han kommer med nya saker växer min uppskattning för hans humor. Det finns inget som Gervais räds på scenen, inget ämne är för känsligt för att han ska hitta roliga vinklar på det. Showen han bjöd på i Globen innehöll det bästa från det material han spelat i England, där bland annat den ohälsosamt roliga delen om Noaks ark dök upp. Jag tror inte jag skrattat så mycket under nittio minuter tidigare, trots att jag hört många av skämten tidigare var det otroligt roligt. Gervais är den mest begåvade komikern och tveklöst även den roligaste.
Vem som är Sveriges störste idrottsman är det såklart ingen som hyser någon tvekan om, det finns ingen som kan mäta sig med Jan-Ove Waldner, inte inom någon sport. Igår var J-O i Söderhamn och spelade elitserieomgång med sitt Spårvägen. Det var väldigt länge sedan jag såg J-O spela och då var han dessutom både yngre och mer vältränad, men trots att han passerat 40 med bred marginal och inte är i närheten av de träningstimmar som hans mycket yngre motståndare avverkar håller han en hög nivå och är fortfarande underhållande att se. Han rör sig sämre, vilket inte är så konstigt, men är så pass bra och rutinerad att han ändå vinner fler matcher än han förlorar. Drar folk gör han också, igår var det fullsatt i sporthallen i Söderhamn och det kommer det säkert att vara på de flesta ställen han spelar, att se J-O spela pingis är en stor upplevelse och alla som får den möjligheten bör ta den.

Dagens låt: Radiohead - Fake plastic trees