Benvärk

I förrgår var jag på ett gruppass på gymmet, det innehöll en hel del jobbiga benövningar. Eftersom man körde två och två och jag dessutom fick köra med någon som jag inte kände kunde jag inte riktigt visa att det var så jobbigt som det var, därför fortsatte jag övningarna igenom trots att mina ben var helt slut. När vi kom till stationen där man körde Idioten för andra gången hade jag ingen kraft alls kvar att ta i med, men det var bara att köra på. Hur som helst, det här passet ledde till att jag nu har en ohygglig träningsvärk i mina ben. Värken var jobbig igår, idag har den varit värre. Det har känts som om mina lår varit stelopererade när jag gått genom korridoren på jobbet, speciellt när jag suttit ner en stund och sedan försökt gå. Det är skönt med träningsvärk, då vet man att träningen verkligen givit något, men när värken är i benen är det lite drygt. Värken har nu börjat avta en aning och det var tur att den hunnit lindras till min promenad hem från jobbet. Jag hade precis kommit ut från Willys när det kom en riktigt störtskur och i den här staden är det verkligen inte att leka med. Jag tog mig hem så snabbt jag bara kunde och då kändes det bra att inte behöva stappla fram som på styltor. Trots att jag var relativt snabb hem var mina jeans genomblöta, mina skor likaså. Förhoppningsvis hinner de torka innan jag ska iväg på kvällens hockeypremiär i Halstablettshallen. Till den matchen blir det bil, för nu ska mina ben få vila ett tag. De måste ju vara fit for fight till matchen på lördag.

Dagens låt: The Chameleons - Up the down escalator