Tio år har gått

Jag har haft mitt körkort i tio år snart, det blev jag påmind om idag när jag kom hem och kollade posten. Den enda post som kommit var ett brev från trafikstyrelsen där det stod att det var dags för mig att skaffa nytt körkort. Jag måste erkänna att det onekligen känns som om jag haft körkort väldigt länge, det har varit en given del av vardagen att köra bil i många år nu. Det var nog inte helt enkelt att lära mig köra bil, jag har aldrig varit det minsta intresserad av motorer och bara att lära mig köra moped var en utmaning för pappa. Vi blev dock inte ovänner så ofta när vi övningskörde, trots att jag kan ha ett ganska hett humör när saker inte går som jag vill. Till slut fick jag i alla fall mitt körkort, i november, ett drygt halvår efter det att jag fyllt arton, och jag minns första gången jag satte mig i morsans och farsans 850 och körde iväg, ensam i bilen. Den känslan var verkligen häftig. Ett tecken på att jag haft mitt körkort länge, förutom att jag onekligen ser yngre ut på körkortet än i verkligheten, är att jag också hunnit med att hjälpa Malin till hennes körkort. Jag var hennes handledare när hon övningskörde och hon har haft sitt kort i över ett år nu. Det är nog så att det är på tiden att byta ut bilden på mig som svarthårig tonåring och i stället ha ett körkort med en mer aktuell bild, i stället för en artonårig gymnasieelev ska det vara en bild på en tjugoåttaårig lärare. Den nyblivna äkta maken Gamle Franken kommer nog få ett likadant brev som mig i brevlådan inom kort, han tog sitt körkort bara någon vecka efter mig och när vi tittade på hans kort under svensexan rådde det ingen tvekan om att han också ändrat utseende en del sedan tredje ring. Vi är nu äldre, klokare och mer mogna, klart det måste synas på körkortet också.

Dagens låt: Band of Horses - Monsters, i februari kommer de äntligen till Stockholm igen.