Leonard Cohen

Jag har haft mina två planeringsdagar nu, tisdagar och onsdagar är de dagar där jag har tid att rätta och förbereda lektioner. Det är också de dagarna som jag verkligen hinner med att utnyttja den magnifika skapelsen Spotify. Den här veckan har jag mestadels lyssnat till en artist som jag minns från min barndom, nämligen Leonard Cohen. Mamma och pappa lyssnade ofta på hans skiva I´m your man, det är en skiva som jag håller som en av de allra bästa som gjorts. Nu har jag börjat lyssna igenom hans andra verk och det har jag till största del gjort genom att njuta av två av hans liveskivor. Det är dels Live in London, som spelades in under hans förra turné, och dels Live at Isle of White, som spelades in 1970. Båda skivorna är briljanta rakt igenom och även om det skiljer nästan 40 år mellan inspelningarna är Cohens röst prickfri under båda dessa konserter. Låtar som So long Marianne, Hey, that´s no way to say goodbye och Sisters of mercy blandas på den nyare av skivorna med låtarna från I´m your man och det är verkligen hur bra som helst. Jag kan inte riktigt förstå varför jag inte har mer musik från denna underbara artist i vår skivsamling, än så länge har jag bara en skiva och det ska det helt klart bli ändring på inom en inte allt för avlägsen framtid. Jag grämer mig lite att jag inte fick chansen att se honom när han var i Stockholm i fjol, den spelningen krockade med Last Shadow Puppets och det ville jag inte heller missa. De spelade passande nog en cover på en annan av Cohens mästerverk, nämligen Memories. Nu får jag i stället nöja mig med att lyssna på Cohens spelningar på Spotify, det är verkligen inte fy skam det heller.

Dagens låt: Leonard Cohen - Bird on a wire