Wrestler

Nu har jag äntligen sett Wrestler och jag är mycket nöjd. Precis som man skriver i många recensioner av filmen så är det här verkligen Rourkes film, han är helt fenomenal. Han är i bild under nästan hela filmen och han gör det otroligt bra. Filmen var filmad på ett lite skakigt och smutsigt sätt och det satte stämningen än mer i filmen och det är verkligen ett tragiskt människoporträtt som han gör Rourke. Man sitter och känner med The Ram, hur han vill men misslyckas med det mesta han tar sig för.
När jag var yngre satt jag med min kamrat David vid tv:n på lördagarna och tittade när Hoa-Hoa ledde wrestlingprogram på trean. Namn som Bret Hitman Hart, Tatanka, Undertaker, Shawn Michaels, Razor Ramon och Lex Luger dominerade programmen och det är mycket av det man ser i Wrestler som känns bekant. The Ram har mycket gemensamt med de namn som var stora under min uppväxt och man kan inte låta bli att fundera över hur mycket de har gemensamt med den Ram som visas i filmen idag.
Nu när jag sett filmen är jag än mer besviken på att Rourke inte fick sin oscar natten mot måndagen. Sean Penn har redan en oscar och kommer säkert att få fler, men det känns som om den här filmen var Rourkes chans. Filmen är verkligen gjord för honom. Han gör sitt livs roll och förtjänar verkligen all den beröm han fått och utan att ha sett Milk, som Penn belönades för, så tycker jag att han förtjänade en oscar.
Det var egentligen bara en sak som jag ogillade i filmen och det var det onödiga lilla tal som Ram håller i slutet av filmen, det han säger där hade vi redan förstått, det behövdes inte göra övertydligt. Annars var det ett mäktigt slut på en mäktig film.

Dagens låt: The Kooks - Shine on, kommer till Peace & Love i sommar, det ser ut att bli en kanonfestival.