Thursday, September 11, 2008

Jag, cyklist

Nu har jag fått min cykel hemkörd, det är alltså dags för mig att göra som mina kollegor och cykla till jobbet. Jag har länge sagt att jag ska cykla den här terminen, eftersom jag har nära till jobbet, men än så länge har jag tagit bilen varje dag. De första veckorna hade jag ingen cykel som fungerade, men härom veckan skaffade Malins pappa mig en cykel och då förändrades situationen. Cykeln har stått hemma hos Malins föräldrar sedan dess, jag har hela tiden sagt att jag ska hämta den, men det har inte blivit av. Idag fick jag den hemkörd och nu är det dags för mig att aktivera mig också. Jag har som mål att cykla i morgon, men jag skulle tro att det kommer att dröja till måndag innan jag trampar iväg mot skolan.
Det är tur att cykling inte går ur kroppen, för nu var det så längesen jag satt på en cykel att det finns en risk att jag skulle kunna ha glömt hur man gör när man tar sig fram på en. Under mitt första år som student använde jag min morfars gamla cykel, men redan första veckan inträffade en liten olycka. På vägen hem från skolan råkade jag trampa av min ena trampa, resultatet blev att jag fick skydda mig från en lyktstolpe som plötsligt hamnade mitt i min färdväg. Jag klarade mig utan skador, men jag fick trampa runt på en cykel med en trampa under en lång tid. Efter ett tag lärde jag mig hur man skulle göra för att komma fram på bästa sätt, om man tog i rejält med ena trampan räckte det med att man följde med med den andra foten. Det som blev kvar efter den trasiga trampan var tyvärr så pass vasst att de skor jag hade på den här tiden fick hål på undersidan. Den sista april under mitt första studieår blev cykeln stulen, trots att den fortfarande bara hade en trampa. Det var skurkar som tänkt stjäla den tidigare, men då brukade den hamna i en närliggande snöhög, de klarade tydligen inte av att cykla på en cykel som inte var helt komplett. Sedan den blev stulen har jag bara suttit på en cykel vid ett par tillfällen, men nu är det dags igen. Som sagt så tror jag att det kommer att dröja till nästa vecka innan jag lämnar bilen hemma på morgonen, men när det väl händer kommer jag utan tvekan att känna mig riktigt hurtig, precis som man ska känna sig när man är lärare på en idrottsskola.

Dagens låt: Parken - Glittrar
Jag ser det i dig, så långt som himlen sträcker sig.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home