Pavarotti

Förra veckan gick en riktig musiklegendar bort, nämligen Luciano Pavarotti. jag har faktiskt sett honom live en gång, när han uppträdde i Göteborg tillsammans med Placido Domingo och José Carreras. Året var 1996, kan ha varit 95 men jag tror det var 96. Det var inte riktigt min idé att jag skulle se honom, men vi var på semester med familjen och mina föräldrar tyckte att det skulle vara roligt att se honom. Jag var då 14 år och lyssnade uteslutande på svensk trallpunk, det är ganska långt ifrån opera, men konserten blev en upplevelse större än jag väntat mig.
Det var den allra första riktiga storkonsert som jag besökte och det var riktigt häftigt, arrangemanget var väldigt proffsigt och det var hur mycket folk som helst där. Musiken var dessutom mycket bättre än jag väntat mig, även om jag kanske inte sprang hem och lyssnade på opera efter spelningen var slut så uppskattade jag varje minut av framträdandet. För mig är det ett bevis på att Pavarotti var en stor artist, trots att jag egentligen inte lyssnade på den musiken så kunde han få mig att sitta på stolen och koncentrerat lyssna till de låtar som framfördes. Jag är glad över att jag följde med på spelningen och inte stannade utanför och lyssnade utan biljett, som jag gjorde när syrran var på Rolling Stones några år senare.

Dagens låt: Moneybrother - Downtown train
Får jag se dig ikväll?