Death proof

Tarantino har gjort det igen, en till film som man gjorde att man lämnade biografen leende. Det var inte riktigt samma rus som efter Kill Bill-filmerna, men det var utan tvekan suveränt att se Death Proof. Precis som vanligt när det gäller Tarantino är det klockren filmmusik, varenda låt kändes som gjord för att vara med i just den scenen den spelades till. Handlingen i filmen var ganska simpel, men det spelade egentligen ingen roll, det var otroligt underhållande ändå.
Kurt Russel var perfekt i rollen som Stuntman Mike, det bästa jag sett honom i, kanske ingen mördande konkurrens men i alla fall.
Tarantino har alltid hyllat sina egna favoritfilmer i sina egna filmer, nu börjar han även koppla ihop det han gör med sina egna gamla filmer. I Death Proof finns det med inslag från både Kill Bill och Reservoir Dogs och han gör det så coolt. Tarantino är en mästare på att skapa coola karaktärer, suverän dialog och snygga filmer, det har han gjort ännu en gång med Death Proof och det är bara för er som inte sett den att skynda till biograferna. Igår var det inte mer än 30 personer i salongen, skrämmande att en ny Tarantino-film inte lockar fler.
Jag påmindes för övrigt om Gävles två sidor igår när jag åkte till och från jobbet. På morgonen, när jag passerade Gavleån, möttes jag av den härliga doften från gevalia. Det finns inte mycket som slår lukten som kommer ifrån deras byggnad, när vinden blåser från rätt håll är det en njutning att vara utomhus här i stan. När jag kom hem från jobbet, framåt kvällen, möttes jag av en helt annan lukt. Vinden hade tydligen vänt och i stället för den härliga kaffedoften fick jag känna på odören från Skitskär. Lukten som kommer från Skutskär är inte att leka med, om det blåser fel är det hemskt att vistas utomhus här i stan. Det hade varit bättre om jag fått känna på Skutskär på morgonen och sedan mötts av Gevalia när jag kom hem, då hade det inte varit speciellt jobbigt att lämna staden och det hade varit mycket mysigare att komma hem.
Jag har förresten slagit rekord i bonnbränna i dagarna. För er som inte vet är bonnbränna när man är ute i solen i t-shirt och får en solbränna som tydligt visar det. Igår var jag ute i princip hela dagen, passande nog var det snudd på sommarväder. När jag kom hem kände jag att solen verkligen hade tagit, detta bekräftades när jag titta mig i spegeln. Jag var knallröd i ansiktet, knallröd på armarna och knallröd i nacken, men eftersom jag inte varit ute i solen tidigare i år var jag kritvit på resten av kroppen. Det var till och med så illa att jag var vit i pannen där min lugg varit, men runt luggen var jag röd. Det är tveklöst den fulaste bränna jag haft. Jag kunde knappt hålla mig för skratt idag när jag provade linnen till Mallorcaresan, röda underarmar och kritvita överarmar är inte stiligt.

Dagens låt: Magic Numbers - I see you, you see me
I never wanted to love you, but that's okay