Kalla händer

Ibland är jag lite klantig, det är inte ofta, men det händer. Den här veckan har ett av dessa unika tillfällen inträffat. När jag åkte till jobbet i måndags var det inte speciellt kallt ute, det snöade, men det var inte kallt. Inte heller när jag åkte hem var det speciellt många minusgrader ut, detta resulterade i att jag glömde mina vantar på skrivbordet. Det fick jag sota för dagen efter.
När jag vaknade upp på tisdagmorgon och gick ner till frukosten fick jag veta att det var tjugo grader kallt ute. Jag gnällde lite, precis som jag alltid gör när det pratas väder, sen åt jag min frukost och gjorde mig redo att åka. Då kom jag på att mina vantar låg kvar på jobbet, jag hade inget annat val än att bege mig ut i kylan med bara händer. Rutskrapandet var ingen höjdare, men jag tror aldrig jag gjort det så snabbt tidigare. När jag satte mig i bilen körde jag snabbt igång stjärtvärmen och såg till att värma händerna där med jämna mellanrum.
Av detta lärde jag mig att alltid ta med vantarna hem, men nu var det inte tillräckligt. I morse när jag åket till jobbet hade jag vantarna på mig, men det stod snart klart att det inte fanns tillräckligt med värme i dem, trots att det står Liverpool på dem. Jag fick köra med knutna nävar för att hålla fingrarna någorlunda varma. En av mina elever föreslog att jag skulle skaffa mig en rattmuff och det låter faktiskt som en ganska bra idé, en annan sak jag måste fundera över är att investera i ett par riktiga vintervantar. Jag har vid ett par tillfällen fått låna vantar av elever när vi varit utomhus bara för att mina inte varit tillräckligt varma, eller inte varit tillräckligt närvarande, snart måste jag ta tag i det hela och se till att skaffa mig handskar. Det är visserligen en bra bortförklaring när jag skriver på tavlan, om man är lite kall om fingrarna är det fullt förståeligt om man skriver lite knackigt.

Dagens låt: Weeping Willows - If you know what love is, suverän låt från nya skivan. Köp den!