Tribute to Morgonrocken

Det finns en person som egentligen skulle ha en stående topplacering på min lista om jag bara visste vem det var, nämligen mannen eller kvinnan som uppfann morgonrocken. Det finns inte mycket som slår att knalla runt i morgonrocken och slappa en hel förmiddag, bättre avkopplingskläder går inte att hitta.
Det var inte så många år sedan jag fick min kära avslappningsrock, det var en julklapp för tre år sedan tror jag. Anledningen till att jag önskade mig en var att jag året innan köpt en till farsan i present och sedan blivit avundsjuk på hur skön den såg ut, dessutom hade den huva och det förde tankarna till Rocky. Man kan inte undgå att känna sig lite cool i en morgonrock med huvan uppdragen, speciellt inte om man sett Rockys entré i de klassiska filmerna. Jag och min dubbelpartner på pingistiden hade planer på att komma in till matcherna i morgonrockar med namn på ryggen, i stället för vår vanliga, trista träningsoverall. Vi gjorde aldrig slag i saken, därför levde jag länge utan en morgonrock. Ett tag använde jag farsans gamla, men med tanke på att jag varit längre än honom ganska länge så kändes den mer som en ganska knepig klänning än som en morgonrock, så den var ingen höjdare.
Nu har jag i alla fall en helt egen morgonrock med Rockyluva och den är helt suverän. Det är synd att det inte är mode att gå runt i morgonrock, du skulle jag gå runt i den nästan hela tiden. Det vore onekligen ganska intressant att se elevernas reaktion om jag kom i den till jobbet, men det kanske skulle ge ett ganska oseriöst intryck.
Idag har jag i alla fall haft den på mig tills för bara en liten stund sedan, då jag var tvungen att gå ut för att tippa. Jag har suttit framför tv:n och rättat prov, med min suveräna Moz-dvd igång. Många kanske tror att provrättande är en trist del av mitt jobb, men när man får se sådana resultat som jag fick se idag kan jag inte säga annat än att det vara en fröjd att få rätta.

Dagens låt: The Smiths - Heaven knows I´m miserable now