Snö

Igår började det att komma på allvar, när vi gick hem i natt var det faktiskt vitt på vissa bilar. Jag är absolut inget fan av snö, det får gärna vara vitt på julafton, men annars ser jag helst att det är barmark ute.
Vintertid är jag en innemänniska. Jag åker aldrig skridskor och jag åker aldrig skidor. De senaste tio åren har jag bara åkt skridskor en gång, det var under en rinkbandymatch i vintras mellan lärare och elever. Jag hade tänkt komma undan då också, jag har inga skridskor och det är inte helt enkelt att hitta några i min storlek. Tyvärr lyckades man leta fram ett par åt mig och då var jag tvungen att ställa upp. Skidor har jag nog inte åkt sen jag gick i sjuan, då var det obligatoriskt på gympan. Jag har skidåkarblod i släkten, men jag har fått lika mycket av det som jag fått av det konstnärsblod som också finns i släkten, nämligen inget alls. När jag var liten brukade pappa få knuffa mig uppför backarna, annars tog jag helt enkelt av mig skidorna och gick. Slalom har jag knappt åkt, trots att jag är uppvuxen bara någon kilometer från en slalombacke. Det var en vinter som två kompisar drog med mig för att åka. De tyckte ganska snabbt att det var trist att åka runt med mig i barnbacken, så de lurade med mig upp de svårare backarna. Det gick helt okej till att börja med, men det hela slutade med en krock. Eftersom jag inte hade lärt mig att stanna råkade jag köra ihop med min kompis som väntade på mig nedanför en av backarna, då insåg både han och jag att det här med slalom inte var min grej.
Vintern är alltså ingen uteårstid för mig, i stället har jag spenderat 12-13 vintrar i sporthallar runt om i Sverige. Pingis är en perfekt vintersport, när det är kallt och oväder ute är det perfekt att gå in och sätta sig i en varm sporthall. Bandyspelarna får pyllsa på sig sina underställ och vintervantar, jag byter om till shorts och t-shirt. Jag gillar inte att frysa och det slipper man om man spelar pingis. Enda gången jag kan ta att det är kallt är när jag går på bandy, då hör kylan till och en bandymatch där jag inte blir kall om tårna är ingen riktig bandymatch. Trots allt mitt gnäll om snö och kyla så gillar jag vintern. Det är en mysig årstid, åtminstone om man kan sitta inne och betrakta den.

Dagens låt: No Doubt - Sunday morning