Kaffetår på stan

Alla har vi våra mål här i livet, idag uppnådde jag nästan ett av mina. Jag, Gamle Franken och Gorbatjov var på Wayne´s nere på stan och drack kaffe på eftermiddagen, och första gången i mitt liv tog jag påtår på en stor kaffe. För er som vet hur stor en stor kaffe på wayne´s är borde min bedrift vara imponerande. Jag brukar ofta ta en stor kaffe när jag är på wayne´s och jag har hela tiden haft som mål att jag ska klara av att ta en påtår. När det kostar 22 kr för en kopp men bara 5 kr för påtår är det ju givet att försöka pressa i sig lite extra, men det är klart tuffare än det låter. Idag satt vi dock och pratade i över en timme och då kände jag att det fanns en chans till att klara mitt högt uppsatta mål. Jag klarade dock inte av en hel kopp till, det fick bli en halvkopp, men det är åtminstone ett steg på vägen mot att uppnå mitt mål. Jag kände dock efteråt att det kanske var i mesta laget, det blev nästan en liter mörkrostat kaffe och det känns av i kroppen. Jag kommer troligen att vara som en terrier vid bordet ikväll när jag spelar pingis, för nu är jag verkligen pigg.
Vi var dessutom med om ett kändisscoop på wayne´s. När vi satt och pratade dök det upp fyra brynässpelare, Ove Molin, Micke Wahlberg, Tommy Sjödin och min barndomsidol Andreas Dackell. När Brynäs vann SM-guld 1993 och Dackell avgjorde den sista finalen mot Luleå blev han min idol. I skolan dagen efter hade jag sminkat mig i Brynäs färger och jag hade gjort en egen typ av hemmagjord tröja med hans namn och nummer på ryggen. Efter den matchen var han min största idol i Brynäs, och när jag var i den åldern höll jag hårt på min idoler, det var inte vem som helst som fick äran att vara min idol. Hade jag varit elva år idag när Dackell kom hade jag säkert blivit helt till mig och sprungit fram till honom och bett om autograf och allt möjligt, så det var nog skönt för honom att jag numera är 23 år och inte har idoler på riktigt samma sätt. Lite coolt var det ändå, Dackell är ändå den enda hockeyidol jag haft, tillsammans med Alexandre Daigle som jag aldrig såg spela.

Dagens låt: Elliot Smith - Needle in the hay