Arvika
I morgon är det en månad kvar till Arvikafestivalen, jag börjar bli riktigt sugen på att åka nu. Även om inte alla bandsläpp är klara än så ser årets lineup riktigt bra ut. Det är några band som jag ser fram mot mer än andra:
-Bright Eyes, det är den spelning jag ser fram mot överlägset mest av alla. Jag har lyssnat på honom i ett halvår nu och hittar nya favoritlåtar hela tiden. Jag tror inte han kommer köra Perfect sonnet eller Sunrise/Sunset, men bara han kör Poison oak så kommer hela min festival att vara lyckad. Ska det bli ett tröjköp i år kommer det nog att bli en Bright Eyes-tröja.
-New Order, nu har jag inte lyssnat speciellt mycket på dem, men om de kör Love will tear us apart och Blue Monday kommer jag bli väldigt lycklig. Love will tear us apart är en av de absolut bästa låtar som någonsin gjorts och att höra den live vore häftigt.
-Moneybrother, har sett honom två gånger redan i år men det kan aldrig bli för mycket. Nya skivan är hur bra som helst och jag hoppas spelningen i Arvika blir lika energifull som den i Gävle.
-Ed Harcourt, håller på att lyssna in mig nu, det här är verkligen min musiksmak.
-Timbuktu & Damn, det är egentligen inte min musiksmak men jag gillar några av Timbuktus låtar och senast jag såg dem var det en kanonspelning. Eftersom det var i dräggiga Säter jag såg dem senast tror jag det här kommer bli en ännu bättre spelning med ännu bättre röj än förra gången.
En av de stora Champions League-hjältarna har lämnat vår trupp nu. Det är Vladimir Smicer, som gjorde det viktiga 2-3-målet i finalen och dessutom satte vår sista straff, som har skrivit på för Bordeaux. Egentligen borde jag vara överlycklig över att han lämnar, eftersom han mestadels har gått skadad och när han har spelat har han ofta varit helt oduglig, men med tanke på den lycka han visade vid vinsten känns det ändå som om jag kommer sakna honom lite. En sak som gjorde att jag fick sympatier för honom var att han, efter att ha satt sin straff, kysste klubbmärket på tröjan. Sånt gör man inte om man inte älskar den klubb man spelar och som fan värmer det att se spelarna göra såna saker. Han var dessutom så sympatisk att han utan att gnälla lämnade över sitt gamla nummer till Kewell när han skrev på för oss inför förra säsongen. Att ge bort sitt nummer är en stor sak för de flesta fotbollsproffsen och göra det utan att sätta sig på tvären tycker jag var storsint av Smicer. Jag tror han hade gjort bättre ifrån sig som spelare i klubben om vi haft en annan tränare än Houllier under hans första tid, det defensiva spel vi hade då passade honom inte. Han har bra känsla i fötterna men han har aldrig riktigt visat det för oss, jag hoppas det går bra för honom i Frankrike för han verkar vara en bra människa och inte en stor diva som många av dagens fotbollsspelare.
För övrigt anser jag att Peter Crouch bör stanna i bottenträsket!
Dagens låt: Bonnie Prince Billy - Black
-Bright Eyes, det är den spelning jag ser fram mot överlägset mest av alla. Jag har lyssnat på honom i ett halvår nu och hittar nya favoritlåtar hela tiden. Jag tror inte han kommer köra Perfect sonnet eller Sunrise/Sunset, men bara han kör Poison oak så kommer hela min festival att vara lyckad. Ska det bli ett tröjköp i år kommer det nog att bli en Bright Eyes-tröja.
-New Order, nu har jag inte lyssnat speciellt mycket på dem, men om de kör Love will tear us apart och Blue Monday kommer jag bli väldigt lycklig. Love will tear us apart är en av de absolut bästa låtar som någonsin gjorts och att höra den live vore häftigt.
-Moneybrother, har sett honom två gånger redan i år men det kan aldrig bli för mycket. Nya skivan är hur bra som helst och jag hoppas spelningen i Arvika blir lika energifull som den i Gävle.
-Ed Harcourt, håller på att lyssna in mig nu, det här är verkligen min musiksmak.
-Timbuktu & Damn, det är egentligen inte min musiksmak men jag gillar några av Timbuktus låtar och senast jag såg dem var det en kanonspelning. Eftersom det var i dräggiga Säter jag såg dem senast tror jag det här kommer bli en ännu bättre spelning med ännu bättre röj än förra gången.
En av de stora Champions League-hjältarna har lämnat vår trupp nu. Det är Vladimir Smicer, som gjorde det viktiga 2-3-målet i finalen och dessutom satte vår sista straff, som har skrivit på för Bordeaux. Egentligen borde jag vara överlycklig över att han lämnar, eftersom han mestadels har gått skadad och när han har spelat har han ofta varit helt oduglig, men med tanke på den lycka han visade vid vinsten känns det ändå som om jag kommer sakna honom lite. En sak som gjorde att jag fick sympatier för honom var att han, efter att ha satt sin straff, kysste klubbmärket på tröjan. Sånt gör man inte om man inte älskar den klubb man spelar och som fan värmer det att se spelarna göra såna saker. Han var dessutom så sympatisk att han utan att gnälla lämnade över sitt gamla nummer till Kewell när han skrev på för oss inför förra säsongen. Att ge bort sitt nummer är en stor sak för de flesta fotbollsproffsen och göra det utan att sätta sig på tvären tycker jag var storsint av Smicer. Jag tror han hade gjort bättre ifrån sig som spelare i klubben om vi haft en annan tränare än Houllier under hans första tid, det defensiva spel vi hade då passade honom inte. Han har bra känsla i fötterna men han har aldrig riktigt visat det för oss, jag hoppas det går bra för honom i Frankrike för han verkar vara en bra människa och inte en stor diva som många av dagens fotbollsspelare.
För övrigt anser jag att Peter Crouch bör stanna i bottenträsket!
Dagens låt: Bonnie Prince Billy - Black
posted by Tomas at 9:55 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home