And here´s to you Jordan Henderson...

Man brukar oftast visa bilden av en halkande Gerrard när man pratar om var vi förlorade ligatiteln förra säsongen, men frågan är om det inte var två omgångar tidigare som den avgörande situationen inträffade. När Victor Moses slarvade bort bollen och satte Jordan Henderson i en svår sits, en sits så pass svår att han, något ovårdat, drog på sig ett rött kort. Vårt vägvinnande spel fick därefter mycket svårare att ge effekt och de kommande tre matcherna gav bara fyra poäng.
När Henderson skrev på för oss var det för en väldigt hög summa, något som uppenbarligen tyngde honom under hans första tid i klubben. Ofta spelades han på fel position och gjorde inte heller något själv för att ta plats, han kunde spela nittio minuter utan att man märkte att han var på planen. När Brendan Rodgers tog över var det nära att Henderson lämnade klubben, men han blev kvar och sedan dess har hans utveckling varit helt enorm. I dagsläget skulle jag vilja påstå att han är den viktigaste spelaren i vår startelva. Hans närvaro på planen är en förutsättning för att Gerrard ska kunna spela i sin mer tillbakadragna position. Henderson slutar aldrig springa, han slutar aldrig att kämpa och han har mer och mer börjat utnyttja en passningsfot som är väldigt vass. I premiären mot Southampton var det oerhört tydligt hur viktig Henderson är på mittfältet, både Gerrard och Lucas hade problem och det blev stora luckor mellan mittfält och backlinje, men den som tog tag i spelet och visade mest pondus var Henderson.
Vid det första målet visade han vilken stor spelare han är på väg att bli, först sliter han åt sig bollen i en trängd situation, för att sedan slå en perfekt passning till en Sterling på språng i en farlig position. Den aktionen innehöll det mesta av vad man vill se från en mittfältare, både fysiken och tekniken. En annan sak jag gillar hos Henderson är hans passion, det är få som ser lika glad ut som honom när vi gör mål och jag tycker det ser ut som om han skriker och pratar mycket mer på planen än tidigare. I mina ögon är han given som vice-kapten i dagsläget, då Agger verkar vara på väg bort, åtminstone från en plats i startelvan.
Det jag saknar hos Henderson, som jag hoppas han utvecklar i år, är hans avslut. Han kommer ofta i bra lägen, men har svårt att få bollen i mål. När han löper in i straffområdet gör han det väldigt bra, men när han får bollen vid fötterna hamnar skotten allt som oftast rakt på målvakten. Det här är något som han själv säkert är medveten om och det är nog en anledning till att han firade sitt betydelselösa 4-0-mål mot Dortmund ordentligt förra helgen. Vi kunde se mot Swansea förra säsongen att han kan skjuta och det vore bra om han kunde visa det oftare. Gerrard tar inte många avslut längre och när han väl gör det är det inte med samma kraft och precision som för några år sedan. Vi kommer att få möta många lag som sjunker djupt den här säsongen, Chelsea visade att det är något vi har problem med. När vi inte kan utnyttja snabba omställningar och ta oss in bakom motståndarnas försvar blir det oerhört viktigt att vi kan hota även utanför straffområdet, genom att skjuta lite mer från distans. Vi har inte riktigt spelarna som känns farliga från distans idag, Jordan Henderson får gärna bli en sådan.
Men, det viktigaste med Henderson är ändå att han ger oss en balans på mittfältet. Utan hans löpstyrka blir vi otroligt sårbara och Gerrards ålder blir tydligare, när de arbetar tillsammans blir Gerrard en defensiv mittfältare av rang. Att hans presspel är av allra högsta klass kunde man se redan förra säsongen och det kommer att bli viktigt även i år. Ska vi klara av att fortsätta utmana i toppen måste Jordan Henderson hålla sig frisk. Vem som ska vara det tredje namnet på mitten är en annan fråga, jag ställer mig tveksam till att det är Lucas som är rätt man att komplettera våra två fältherrar.