Närgången kypare

Nationella prov, möten, konferenser, träning och en del tv-spel har gjort att jag inte varit så aktiv här på sistone, men nu när sommaren och ledigheten närmar sig har jag tänkt trappa upp mitt skrivande igen. Det kommer att bli en del att skriva om, i morgon vankas det halvmara här i stan, om två veckor åker jag till Liverpool, veckan efter åker jag på skolresa, samma helg ska jag springa Stockholm Marathon för första gången, därefter är det skolavslutning och semester. Det har hänt en del på sistone också, förra helgen var jag t.ex ut på pub och såg Peking plocka hem en trepoängare mot Häcken. Vi käkade till matchen och vår kypare var av ett slag som inte riktigt föll mig i smaken. Till att börja med var han en sådan som låtsades vara ens kompis, satte sig ner vid bordet och förklarade att han skulle passa upp på oss ända fram till två på natten. Han pratade alldeles för ingående om vilka rätter han gillade, att dessutom rekommenderade just de två dyraste rätterna på menyn gjorde honom inte mer uppskattad. Nu var det inte det som var det värsta med honom, han var alldeles för fysisk för att vara en okänd person. Jag är inte direkt känd för att vara fysisk av mig, jag skulle aldrig krama någon jag inte känner, inte heller klappa denne på ryggen om det inte var ett läge där det kändes självklart. Den här kyparen hade inte riktigt samma inställning, när han kom ut och frågade om maten smakade bra, vilket för övrigt också var onödigt, klappade han mig på ryggen, lite för mycket för att jag inte skulle känna mig obekväm. Antagligen brukade han göra så, för att gästerna ska känna sig omhändertagna, men för min del gav det motsatt effekt. Jonas, som var med mig på puben, tyckte att det var mycket underhållande, men jag kan lugnt säga att dricksen vi tänkt ge minskade drastiskt av det här tilltaget, tilltag kanske ios är hårt att kalla det, men irriterande var det.

Dagens låt: B.R.M.C - Hate the taste