Weeping Willows

Nu är jag nyss hemkommen från den andra Weeping Willows-spelningen på två veckor och det har verkligen varit två underbara konserter. Även om setlisten varit i princip likadana har det varit två ganska olika spelningar, en ståplats och den andra sittplats, en med förfriskad omgivning och en med nykter. Dagens spelning var här i Gävle, på Spegeln, den kanske mysigaste konsertlokalen som finns. Jag har sett WW här två gånger tidigare, då har de varit briljanta och så var de även denna gång. Magnus röst blir bara bättre och bättre med åren, inte en ton tas utan att man känner det i publiken och bitvis tar han i så att man får gåshud på läktaren. Bandet är skickligt och samspelt och det är otroligt roligt att sa alla tillsammans igen. De har dykt upp lite var för sig de senaste åren, som hjälp åt artister som Thåström och Stefan Sundström, men nu är de äntligen samlade igen och gör det de gör allra bäst. Låtvalen är inget jag kan anmärka på, gammalt och nytt blandat med bra covers. Att de fortfarande spelar covers på sina spelningar, trots att de har fem album att plocka låtar från, gillar jag, det var ju så det hela började. Bäst under kvällens spelning var, förutom Broken Promise Land och While I´m still strong, en mycket stark You´re everywhere. Men även I can´t make it alone, som de gör minst lika bra som orginalet, och Stairs, som växer ännu en nivå live jämfört med på skiva. Jag ska ta och lägga in lite bilder i morgon, men nu ska jag lägga mig och försöka smälta kvällens underbara tillställning.

Dagens låt: Weeping Willows - Touch me