Glasvegas

Igår besökte jag och Malin huvudstaden, anledningen till det var, som så ofta, en spelning. Den här gången var det de skottska storheterna Glasvegas som gällde, platsen för det hela var Annexet.

Vi tog en tur på stan innan vi gick upp mot Annexet och Glasvegas. När vi gick i Gamla Stan stötte vi på den här gamle presidenten. Vad Bill Clinton hade för sig i Stockholm har jag ingen aning om, men han såg ut att trivas bra.

Kleerups Me & My Army agerade förband och de gjorde det med bravur. Jag gillar det jag hört av deras skiva och live gjorde de mig inte besviken. 30 minuter med riktigt bra poplåtar bjöd de på innan de gick av scenen och vi i publiken kunde börja ladda för kvällens huvudakt.

Efter en ganska lång väntan klev James Allen in på scenen, tillsammans med de andra i Glasvegas och de slog an tonen direkt genom att bränna av The world is yours i inledningen. Därefter följde en bra blandning av låtar från den nya skivan och det bästa från den första, jag saknade inslag från julskivan som kom mellan de två, men det kanske inte hade passat så bra i värmen. Det var lite mycket allsång under It´s my own cheating heart (that makes me cry), men annars fanns det inte mycket att anmärka på under spelningen. Allens röst var precis så fylld av känslor som på skivan och, till skillnad från senast när jag såg dem, levde han ut sina känslor ordentligt på scenen. Han var uppenbert tagen av det varma mottagande bandet fick och förklarade vid ett flertal tillfällen hur mycket han älskade svenskar.
Ett litet smakprov från en underbar spelning.

Dagens låt: Glasvegas - Euphoria, take my hand, också det från spelningen igår.