Håkan i Gasklockan

Det var dags för konsert igår, den här gången i en av gasklockorna här i Gävle. För musiken stod Håkan Hellström och hans sju man starka band. Tillsammans med mig i gasklockan hade jag mor och far, som såg Håkan för första gången, för min del var det den fjärde, om jag räknat rätt. Det är drygt tio år sedan Håkans första skiva kom ut och den gillade jag skarpt, sedan har jag haft en period då jag inte varit speciellt intresserad av hans musik, fram tills det att hans nyaste skiva kom. Två steg från paradise är så briljant att det inte går att värja sig från den och i och med att jag fastnade för den har jag också kollat upp de skivor som jag missat genom åren och insett att Håkan utvecklats mer än jag trott. Live håller han och hans band en enormt hög klass, det går aldrig på halvfart och det blir aldrig perioder då de inte ser ut att njuta av att stå på scenen. Under gårdagens spelning blandade Håkan det bästa från den nya skivan med det bästa från den tidigare karriären. Jag saknade Brännö serenad, men annars fick jag höra alla mina favoriter. Allra bäst igår var Jag vet vilken dy hon varit i och River en vacker dröm från den senaste skivan, tillsammans med den givna Nu kan du få mig så lätt, som blir mäktig i sin liveversion med ensamt pianospel följt av hela bandets intåg under slutrefrängen. Lokalen var väldigt varm när klockan passerade tio och Håkan lämnade scenen för sista gången, efter nästan två timmars intensivt spelande. Vi gick därifrån nöjda och belåtna med det vi fått se. Håkan Hellström live är fortfarande bland det bästa Sverige kan bjuda på i musikväg.

Dagens låt: Håkan Hellström - Jag vet vilken dy hon varit i