Trilogy of the dead

Igår hade vi maraton här hemma hos oss, vi såg Sergio Romeros Trilogy of the dead, alltså Night of the living dead, Dawn of the dead och avslutningsvis Day of the dead. Jag hade bara sett en av dem tidigare och det var den sista, så det var en hel del intressant film som bjöds. Den första filmen var från 1968 och svartvit, man visade inte speciellt mycket blod eller mord, men den var ändå den mest obehagliga av de tre. Zombiesarna i den filmen såg mest ut som stela människor med konstiga miner, de blev sedan mer och mer vanställda för varje film och i den sista såg de riktigt fula ut. Underhållningsmässigt var den andra filmen i serien den bästa, det var en hel del action och även en del humor. Jag såg nyinspelningen av den för något år sedan och den höll faktiskt riktigt hög klass, därför var det extra intressant att se orginalet. De två första filmerna är bra filmer som är mer än bara zombiefilmer, de visar också på hur människor kan börja agera i pressade situationer, även om den här pressade situationen kanske är något ovanlig. Fem-sex timmar zombifilmer var en bra inledning på det nya året, men det tog tydligen på mina krafter, idag är jag något av en zombie och sov till halv elva.

Dagens låt: Oasis - Stand by me, bara drygt tre veckor kvar till spelningen i Globen, det ska bli riktigt roligt.