Engelsk konfekt

Gårdagen var en ganska hektisk dag, en aning oväntat men inte mig emot. Efter att ha spenderat en stund nere i centrum bland alla schlagerfantaster gick jag hem till Plummer som låg här och vilade på golvet. Morsan och farsan var här för att frakta nån hylla till syrran, men de hade valt att lämna Plummer hos mig när de skulle ner på stan. Jag såg Liverpool göra sitt jobb mot Sheffield United när Bocken ringde, han var i Bollnäs och hade dragit ihop ett gäng gamla gymasiekompisar till mig och skulle umgås. Det var inte mycket att fundera på, jag kastade i mig lite käk, försäkrade mig om att LFC skulle plocka tre poäng och följde sedan med morsan och farsan tillbaka till Hälsingland och begav mig till Bockens övernattningslägenhet inne i Bollnäs. Det hela blev en riktigt trevlig kväll och jag gjorde något jag aldrig vågat mig på tidigare, jag smakade nämligen engelsk konfekt. För mig är engelsk konfekt något som man äter när man är gammal och jag har alltid trott att det är riktigt äckligt. Jag är inget stort fan av lakrits och jag har alltid trott att det bara smakade trist lakrits av engelsk konfekt, jag hade fel. Det var riktigt gott, klart godare än jag hade väntat mig. Det är lite konstigt att jag inte provat tidigare, jag har nämligen alltid tyckt att det ser gott ut, men samtidigt har jag alltid trott att det smakar illa. Nu vet jag i alla fall hur det smakar och jag vet att nästa gång någon ställer det på bordet kommer jag att hjälpa till med att länsa skålen.
Igår blev jag även medveten om att jag inte kan göra en riktigt sur min. Min gode vän Ljung kan göra en äkta sur-smiley med sin mun, onekligen väldigt imponerande bedrift. Både Bocken och Frida kunde göra godkända surminer, men jag kunde inte böja min mun tillräckligt för att det skulle bli en sur min. Jag var tvungen att testa igen idag framför spegeln och det går verkligen inte. Jag kan få mungiporna uppåt, men neråt är det omöjligt, så nu har jag något att träna på i framtiden. Nästa gång Liverpool förlorar ska jag gå och se mig i spegeln, då får jag i alla fall veta hur min suraste min ser ut.


Jag tror jag har nämnt här att Weeping Willows kommer till Gävle, här är biljetterna som jag, syrran och Ronnie ska in med.

Dagens låt: Weeping Willows - Touch me