Hostel 2012
Sista kvällen i Kiev låg jag och Den Gamle Franken och diskuterade inne på vårt rum, partyprissarna(Kus och Gorbatjov) var ute på stan och firade Sveriges seger. Vi började i alla fall diskutera vad vi skulle svara om hostelreceptionisten frågade oss om vi haft en bra tid på deras boende, om vi skulle vara ärliga är det här vad vi hade svarat:
Plussidan:
-Priset, 80 kr per natt är snudd på gratis.
Minussidan:
-Kackerlackorna, som bara fortsatte att dyka upp trots att vi gjorde vårt bästa för att utrota dem.
-Persiennbristen, som gjorde att det var dagsljus i rummet långt innan man var sugen på att kliva upp.
-Sängarna, som var alldeles för korta för oss över 180 cm, trägavlarna i båda ändarna av sängarna gjorde det inte enklare att sträcka på sig direkt.
-Frukostpriserna, ingen betalar mer för en frukost än för boende, det fick man göra om man ville ta del vårt hostels morgonkok.
-Capri Sonne-priserna, i den lilla bar man hade bredvid receptionen gick det att köpa Capri Sonne, de kostade olika varje dag, beroende på vem som jobbade.
-Effektiviteten, när vi kom tog det 50 minuter för de fyra som jobbade att skriva in oss, trots att det enda de hade att göra just då var att skriva in oss.
-Duscharna, unisexduschar som från början hade dörrar, men det enda som skyddade en från fri insikt var i de flesta fallen draperier, vars fräschhet verkligen gick att diskutera.
-Hissen, som aldrig riktigt visste om den skulle fungera eller inte, därför blev det tio trappor varje gång man skulle upp eller ner.
-Väggdekorationerna, som bestod av sju stycken exakt likadana Ukrainakartor och en handmålad bild av Marilyn Manson.
-Ryktet, eller snarare bristen på ett rykte, varje gång vi skulle åka taxi hem fick vi visa adressen till hostelet och inte ens då var det säkert att taxichaufförerna hittade.
-Toaletten, som kändes som tagen från ett avsnitt av Oz.
-Väggarna, som gjorde att våra rumskamraters snarkningar studsade runt i rummet i vad som kändes som en evighet.
-Väggsprickorna, där jag antar att äckliga insekter gärna bodde.
Vi enades i alla fall om att vi hoppades slippa få frågan och som tur var slapp vi dela med oss av våra åsikter. Boendet var resans enda nackdel, men samtidigt onekligen ett minne för livet.
Dagens låt: Jens Lekman - Erica America
Plussidan:
-Priset, 80 kr per natt är snudd på gratis.
Minussidan:
-Kackerlackorna, som bara fortsatte att dyka upp trots att vi gjorde vårt bästa för att utrota dem.
-Persiennbristen, som gjorde att det var dagsljus i rummet långt innan man var sugen på att kliva upp.
-Sängarna, som var alldeles för korta för oss över 180 cm, trägavlarna i båda ändarna av sängarna gjorde det inte enklare att sträcka på sig direkt.
-Frukostpriserna, ingen betalar mer för en frukost än för boende, det fick man göra om man ville ta del vårt hostels morgonkok.
-Capri Sonne-priserna, i den lilla bar man hade bredvid receptionen gick det att köpa Capri Sonne, de kostade olika varje dag, beroende på vem som jobbade.
-Effektiviteten, när vi kom tog det 50 minuter för de fyra som jobbade att skriva in oss, trots att det enda de hade att göra just då var att skriva in oss.
-Duscharna, unisexduschar som från början hade dörrar, men det enda som skyddade en från fri insikt var i de flesta fallen draperier, vars fräschhet verkligen gick att diskutera.
-Hissen, som aldrig riktigt visste om den skulle fungera eller inte, därför blev det tio trappor varje gång man skulle upp eller ner.
-Väggdekorationerna, som bestod av sju stycken exakt likadana Ukrainakartor och en handmålad bild av Marilyn Manson.
-Ryktet, eller snarare bristen på ett rykte, varje gång vi skulle åka taxi hem fick vi visa adressen till hostelet och inte ens då var det säkert att taxichaufförerna hittade.
-Toaletten, som kändes som tagen från ett avsnitt av Oz.
-Väggarna, som gjorde att våra rumskamraters snarkningar studsade runt i rummet i vad som kändes som en evighet.
-Väggsprickorna, där jag antar att äckliga insekter gärna bodde.
Vi enades i alla fall om att vi hoppades slippa få frågan och som tur var slapp vi dela med oss av våra åsikter. Boendet var resans enda nackdel, men samtidigt onekligen ett minne för livet.
Dagens låt: Jens Lekman - Erica America
posted by Tomas at 2:27 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home