Äntligen är januari över, en månad där motgångarna har radat upp sig för Liverpool. Skador på nyckelspelare, spelare på landslagsuppdrag, spelare som inte varit iväg på landslagsuppdrag, men ändå inte fått spela. En offensiv som hackat betänkligt och anfallsförsöken öppnat blottor bakåt. Att allt det här skulle drabba oss i den matchtätaste perioden av säsongen var såklart olyckligt, men poängen mot Chelsea kan kanske vara det som behövdes för att vi skulle komma in i avslutningen med åtminstone lite vind i seglen.

Jag kände mig nästan uppgiven i halvtid i matchen mot Chelsea, ett snöpligt baklängesmål efter en mycket tveksam frispark hade satt oss i ytterligare ett underläge och som så ofta den senaste tiden hade vår offensiv haft svårt att skapa problem för motståndarna. I början av den andra halvleken kunde man dock se tendenser till ny kraft i anfallsspelet och även om kvitteringen kom till i en tilltrasslad situation var det utan tvekan välförtjänt och resultatet av spel som börjat vakna till. Om Roberto Firmino varit i bättre slag hade kvitteringen kommit tidigare, men med tanke på att matchen var kvällen innan hans besök i tinget är det helt klart förlåtligt att hans prestation inte var på topp. Under en period av matchen kändes det som om vi skulle kunna trycka på för att ta hem alla tre poängen, men ju längre det gick desto mer började åtminstone jag oroa mig för att vi skulle åka på ett baklängesmål i slutskedet, vi har ju minst sagt saknat det rätta flytet på sistone. När Diego Costa filmade till sig straffen var det mina värsta farhågor som besannades, hur en domare av Clattenburgs klass kan låta sig luras så är för mig en gåta, en ännu större gåta är att PL inte tar tag i filmandet på allvar, men det är annan diskussion. Hur som helst, räddningen som Mignolet gjorde kan komma att vara en otroligt viktig situation när vår säsong ska summeras senare i år. Förlust här hade ökat pressen på spelarna, kritiken mot att Klopp inte utnyttjat transfermarknaden hade säkerligen också blivit allt mer högljudd. Nu slapp vi i stället åka på fyra raka hemmaförluster, vi slapp släppa iväg Chelsea ännu mer i toppen, vi fick dessutom se många av våra övriga konkurrenter tappa poäng mot klart mer beskedligt motstånd.

Nu när vi går in i februari gör vi det med i stort sett skadefri trupp, vi gör det med fullt fokus på ligan, samtidigt som de flesta av våra konkurrenter har europaspel att sköta. Tittar man på spelschemat är det inget snack om att vi har saken i egna händer, med hemmamatcher mot både Arsenal och Spurs ganska snart. Klopp kommer nu att kunna fokusera på en match i veckan, spelarna kommer hinna att vila upp sig mellan omgångarna, förutsättningarna för en plats i nästa års CL är utan tvekan mycket bra. Visst, man kan känna en liten bitterhet över att se chansen till ligatiteln försvinna, men jag tror samtidigt inte att det var så många som förväntade sig att vi skulle kunna vara med och utmana hela vägen.

När det kommer till Klopps uteblivna värvande i januari tycker jag att hans agerande är helt rätt, även om man kan se att det finns brister i vår trupp tror jag inte det är något som vi hade kunnat fixa i januari. Det har hela tiden känts som att Klopp vet vilka spelare han vill få in i sin elva och jag tror det är precis de namn som man redan nu spekulerar i som kommer att bli aktuella i sommar. Även om vi varit bra att januarivärva tidigare är det sällan klokt att försöka göra förändringar i truppen mitt i säsongen, spelarna är mycket dyrare, urvalet är mindre och en ny spelare i en spelargrupp kan få en negativ inverkan på stämningen i densamma. Dessutom tycker jag det är lite fel att säga att våra spelare inte räckte till för att vinna mer i januari, tittar man på lagen vi misslyckats med att slå har vi vid de tillfällena alltid haft ett lag som på pappret varit bättre än motståndarna. Däremot har många av våra namnstarka spelare underpresterat, Sturridge, Origi, Can och de andra har inte tagit chanserna att visa att de ska ha tillbaka sina platser i en skadefri startelva. Det här kan dock inte innebära att vi måste ge oss ut och värva, spelare måste få ha formsvackor utan vi omgående ska sälja dem och köpa in nytt. Sturridge och Can var nyckelspelare för ett år sedan, de är i en ny situation i år, där deras platser är långt ifrån givna, det är nu de visar hur de tacklar det. I Cans fall tycker jag vi fick se lite av hans kvaliteter mot Chelsea, när han visar upp sin fysik och spelar enklare finns det en nyttig spelare i honom.